onsdag 26 januari 2011

Clair Huxtable

Heathcliff Huxtables fru, behövs hon?

Är man i min ålder minns man säkerligen den eminenta sitcomen The Cosby Show. Den handlade om familjen Huxtable, Pappa Cliff och mamma Clair samt en massa barn, mer eller mindre charmiga och/eller roliga. De flesta var roliga eller gav upphov till komiska situationer. Mamma Clair däremot var inte rolig, aldrig! Hon var en riktig kärring, gnällig, överbeskyddande ibland överdrivet tillitsfull ibland, allmänt jobbig hela tiden. Varje gång man såg kärringen ville man att hon skulle dö i badkaret och skrivas ut ur serien.

Frågan är, vad gjorde hon egentligen i serien?

Samma sak gäller Monica i Vänner, Elaine i Seinfeldt och Anna i Solsidan. Samtliga oerhört irriterande karaktärer man helst vill vara utan.

Skulle dessa annars eminenta serier vara lika bra utan dessa hatkaraktärer?

Jag vill ju gärna tro det, men jag har nog fel, de behövs nog för att balansera det hela. Det är säkert denna balans som skiljer duktiga komediserieskapare från oduktiga sådana.

Jag tycker och säkert många med mig att Cosmo Kramer är roligast i Seinfeldt, men en serie med bara Kramer skulle nog vara lite jobbig, detta har ju liksom bevisats i serien Joey, som är (var) jättedålig, det blev för mycket Joey helt enkelt.

Vad jag egentligen vill säga, vilket är mycket olikt mig, är att dumma, irriterande, jobbiga människor är nödvändiga för att vi skall kunna uppskatta de som är vettiga.

MEN! Måste de bo och leva mitt i samhället med oss andra, kan de inte flytta till Island eller Moldavien och vara dumma där?

onsdag 19 januari 2011

Varför inte säga som det är

Varför får bara komiker säga sanningen?

Att kalla saker för sitt rätta namn är tydligen inte bra. Vi säger inte längre invandrare utan nysvenskar, negrer är färgade, mörkhyade eller något annat, vad som helst men inte neger, förståndshandikappade har blivit utvecklingsstörda för att sedan bli, ja vaddå?

När jag växte upp var några av de värsta skällsorden, CP-skadad, utvecklingsstörd, mongo eller bög, alla betydde samma sak; -Annorlunda!

Annorlunda får man inte vara i Sverige, det är dåligt!

Det är därför vi är så förbannat ängsliga, istället för att acceptera annorlunda, försöker vi gömma annorlunda bakom fina ord eller genom att låtsas att vi bara skojar.

Inget av ovanstående s.k. skällsord beskriver något dåligt. CP-skada är någon slags förlamning orsakad av en hjärnskada, dåligt om man vill satsa på en karriär som höjdhoppare, annars inget som borde generera skäll. Mongo, d.v.s. Downs syndrom, en medfödd skada som leder till varierande grad av utvecklingsstörning, knappast något man kan betrakta som medvetet, alltså inget som borde få användas som skällsord.

Sedan finns det alla dessa saker vi skäms över, att vara städerska t.ex. Varför då, en duktig städerska borde ha samma respekt som en duktig yrkesman/kvinna i vilket annat yrke som helst. Däremot borde det vara fritt fram att klaga på inkompetens, oavsett status på yrket.

Såg Ricky Gervais på Golden Globe galan häromdagen, hysteriskt roligt. Han drog riktigt oförskämda och förnedrande skämt om allt och alla. Det som gjorde dessa och de flesta andra bra skämt bra, var att de var sanna.

Komiker får alltså säga sanningen, de skojar ju bara, skrattar däremot, gör vi för att det de säger är sant.

Tänk er en värld där alla säger vad de menar och alla menar vad de säger, inget annat.

Fy faan va skönt det skulle vara.

Min far är ett lustigt exempel, han tror nämligen att INGEN menar vad de säger, alla har en dold agenda. Detta gör det väldigt jobbigt för mig som nästan alltid säger det jag menar.

Vi skall ju snart ha barn, har inte tagit reda på vilken sort det blir, helt enkelt för att det inte gick att se på ultraljudsbilderna.
Min far frågar om barnet skall heta Karl. Ja, säger jag, om det blir en pojke, blir Karl ett av namnen. Han säger då att jag vet vilket kön det skall bli. Varför då frågar jag. Så att du kan gissa vad det blir och sedan skryta med att du gissat rätt, fastän du visste vad resultatet skulle bli.

HERREGUD! Det måste vara jättejobbigt för hjärnan att hela tiden leta efter någon slags konspirationsteorier i allt som folk säger.

Nu får det vara bra för idag

Hej som i handduk

onsdag 12 januari 2011

Enkelt

20t11 skall bli ett enkelt år.

Med enkelt menar jag allt annat än onödigt tillkrånglat. Inga konstigheter helt enkelt!

Varför har vi så förbannat svårt att se det enkla, varför stökar vi till det, varför har vi så svårt att göra enkla val?

Aftonbladet eller Expressen? Enkelt, Expressen!

McDonalds eller hemlagat? Enkelt, hemlagat!

Stor stark eller Samuel Adams? Enkelt, Samuel Adams!

Skal jag diska nu eller senare? Enkelt, senare!

Det finns nästan alltid ett val som är bättre än andra, välj detta!

Är alla alternativ lika bra, ta vilket som, det spelar ju då ingen roll.

Men för allt i världen, stå inte och fundera över meningslösa val, lägg den tiden på något vettigt i stället. Måla om köket, odla timjan, spring en sväng eller sitt i soffan och gör ingenting.

Framförallt, när ni gjort ert val, var nöjda med det. Är ni missnöjda har ni gjort ett felaktigt val från början, skit i det, gå vidare! Välj rätt nästa gång och välj fort.

Jag blir tokig när folk inte kan bestämma sig, framförallt inte när de haft tid att fundera innan. Tänk kön på McDonalds (nu får ni tänka själva, för jag sitter ju hemma och äter fläsklägg med rotmos). Urvalet är ytterst begränsat, använd tiden i kön till att göra ert val, vänta för helvete inte tills det är er tur, när ni kommer till kassan skall ni vara klara att beställa, punkt!

Jag har t.o.m. sett människor stå och fundera på OK vilka cigaretter de skall köpa. Om ni skall röka måste ni väl för faan veta vad ni skall röka, annars är det bättre att låta bli.

Jag lägger relativt mycket tid på att se på TV, göra ingenting eller andra lättjefulla aktiviteter, men jag tror ändå att jag får mer gjort än de flesta eftersom jag nästan aldrig lägger en massa tid på att fundera över meningslösa val.

Är jackan snygg? Köp den!

Är ni hungriga? Ät!

Verkar BMW'n för dyr? Köp en vettig bil istället!

Vore intressant att föra bok över alla val man gör under ett år, för att sedan se hur mycket tid man kunde sparat. Jag kunde valt att göra detta, men även detta val är lätt, jag låter bli! Jag har nu sparat ca 65 timmar, dessa skall jag lägga på onani, TV, böcker och kontemplation.

Även min blogg skall bli enkel i år. Kommer därför att använda större typsnitt (heter det större typsnitt? Det här var inte enkelt) då kan jag skriva mindre strunt som ser mer ut

Puss på er...

måndag 10 januari 2011

Objektiv finns det?

Ja, inte sådana där klumpiga saker som fotografer och deras wannabes släpar omkring på, utan objektivitet. Förmågan att betrakta en människa, ett fenomen eller annat utan att påverkas av sin egen smak eller förutfattade meningar (finns säkert en bättre förklaring av objektivitet någonstans).

Jag tror inte det finns. Det är tamejfaan omöjligt att betraktas som objektiv i alla lägen. Oftast blir den allmänna uppfattningen, d.v.s. det som de flesta tycker, det som anses som den mest objektiva uppfattningen.

Detta är fel. Majoriteten har inte alltid rätt, oftast tvärtom. Att många tycker samma sak är inte det samma som att de tycker rätt. Kan man tycka rätt? Nej, egentligen inte, men den intressanta frågan är om folk verkligen tycker det de säger sig tycka. Inte alltid, och ännu mer sällan om vi gräver lite eller sätter saker i rätt sammanhang.

Plågsamma djurförsök är dåligt, det borde vi sluta med!

Många håller säker med detta påstående. De kanske t.o.m. håller med efter att man förklarat att det ibland kan vara nödvändigt att testa saker på djur eftersom det skulle vara ännu värre att testa på människor, kanske faster Margareta eller lillebror Lennart.

Människor tycker en massa dumt, så länge deras tyckande inte drabbar dem själva på något sätt. Detta är subjektivt tyckande. Tror mycket få skulle säga nej till en medicin som testats på hamstrar under plågsamma former om den skulle rädda deras liv, eller göra att de blev av med all övervikt.

Vi är alla hycklare, inte förrän självbevarelsedriften sätter in med full kraft visar vi vårt rätta jag.

Vi kan emellertid komma lite närmare objektiva åsikter om vi anstränger oss lite, det behövs bara lite för att alla skall få det bättre.

Hoppa ut ur er själva ibland och tänk på hur ni skulle reagera när ni gjorde dumma saker. Ingen kan väl tycka att det är trevligt när någon tvärstannar 1m framför dem utan anledning. Ingen tycker väl om idioter i trafiken, ingen tycker väl om föräldrar som säger till sina barn att göra något 400 gånger utan resultat, ingen tycker väl om huliganer som skriker och slåss o.s.v.

Nu kom jag bort från ämnet lite, men bara lite. Vad jag menar är att vi alla skulle få det lite lättare om vi innan vi gör saker tänker lite objektivt på hur detta agerande påverkar tidens gång. Vi kan också tänka på hur det skulle se ut om alla gjorde likadant.

Ni har redan förstått, jag syftar naturligtvis på att fisa offentligt. Tänk om alla skulle göra det? Det skulle låta förfärligt och lukta jätteilla...

onsdag 5 januari 2011

Gott & Ont

På gott & ont säger man ju. Intet ont som inte har något gott med sig o.s.v.

Vad är det för trams?

Ont är ont och gott är gott, man bör separera de båda. Än en gång måste jag propsa på att vi skiljer på åsikter och fakta.

Har just läst färdigt the Hobbit för andra gången i livet, första gången var i tidiga tonåren. På den tiden var det en spännande roman om tomtar, vättar, drakar & troll (å en del annat krafs). Nu var det annorlunda, man läste lite mer mellan raderna. Vad är gott, vad är ont? Kan onda varelser vara goda i vissa sammanhang och tvärtom?

Var Hitler någonsin god?

Svårt att svara på, då det lätt blir en subjektiv bedömning. Att han gjorde en hel del onda saker (som jag tycker är onda alltså) råder det ingen tvekan om. Eva Braun måste ju emellertid tyckt att karln hade goda sidor också. Gör detta automatiskt Eva till en ond människa?

Sagor är bra, de brukar först bestämma vilka som är onda och vilka som är goda. Sedan kan de ha egenskaper som i vissa sammanhang anses strida mot den grundläggande ond eller godheten. Drakar är onda, men kan i vissa fall ha goda egenskaper, Hobbitar är goda men har också dåliga egenskaper.

Livet borde vara mer som sagor, jag tror jag skulle göra mig bra som troll. En girig surgubbe som klagar på allt å alla. De luktar tydligen illa också, vore skönt att slippa duscha.

Drake vore inte heller helt fel, tänk att kunna både flyga och grilla mat med munnen.

Lite småfilosofiskt så här på nya året blir det, vi får se i vilken riktning bloggen utvecklas. Är lite inne på teoretisk fysik just nu och har en del spännande teorier om universums utveckling. Mer om detta senare.

Sov gott så länge å grattis på Trettondagen