måndag 31 maj 2010

Tysk läsk å tandkräm

Som ni vet skriver jag om lite av varje. Dock oftast med ett gemensamt tema, -Hur tänkte ni nu?

Detta kommer sig av min högst irriterande nyfikenhet, jag är inte ute efter att klaga eller såra någon, jag vill faktiskt ha svar. Svar på varför så många gör och tycker så mycket dumt.

Idag skall jag emellertid berömma (ja ni läste rätt). Jag tycker genuint illa om lagershoppar, allt som handlar om att saluföra varor på ett så billigt sätt som möjligt genom att helt enkelt antingen sälja skräp eller sälja oskräp på skräpig plats. Därför var det med blandade känslor jag idag steg in genom dörrarna på City Gross i Uppsala. Jag hade förväntat mig ett förväxt Lidl, cornflakes på pall, märklig sylt från Armenien och litervis med tysk läsk.

Vad fel jag hade, ojojoj! Det var riktigt bra, fräsch butik, bra varor, t.o.m en bra manuell fiskdisk med lite trevliga fiskar som t.ex. seabream som inte direkt brukar dyka upp i fiskdiskarna här i landet.

De saluför i stort sett hela Saltå kvarns sortiment, fantastiskt för en bakidiot som jag. Har en kul olivoljehylla med det mesta man kan önska och har t.o.m vettigt kött (jämfört med andra livsmedelsbutiker alltså, kvaliteten är inte ens i närheten av det som saluförs i den eminenta köttbutiken i Saluhallen, Skebo Kött).

Jag är emellertid orolig för att City Gross p.g.a. sitt fåniga namn kommer att locka till sig de som normalt handlar på Lidl, Willys å andra mindre lyckade lågprisbutiker. Denna kundgrupp är sällan ute efter kvalitet, utan ses ofta komma springande ut ur butiken med ett lyckligt (läs religiöst) ansiktsuttryck eftersom de lyckats hitta billig Cuba Cola och en bal strävt toapapper till extrapris. Allt billigt är bra, Heja!

Om ingen köper de bra varorna på City Gross, kommer dessa att så småningom försvinna ur sortimentet, så fungerar ju affärer. "Lidl-kunderna" kommer helt enkelt inte köpa den bättre varan om det står en billigare 6m bort. Så man får hoppas att butiken lockar till sig lite mer kvalitetsmedvetna kunder, så kan jag få fortsätta köpa Saltå's Vetemjöl Special utan att behöva åka till Södertälje.

Det finns nu alltså en riktigt bra stormarknad för mat i Uppsala å den heter City Gross. Jag tror dessutom att det var hyfsat billigt.

Jämfört med andra lågprisbutiker leder de med hästlängder (å då talar vi om mycket långa hästar, de som i Tyskland kallas Langeskankepferden), jämfört med de erbarmligt usla Ica Maxi och Coop Forum vinner CG med ännu längre hästar.

Man måste då ställa sig frågan, -Hur tänker ni andra? Varför säljer ni skräp, löjligt stora förpackningar, ställer pallar i hela butiken å försöker få folk att tro det är skönt med 4tums stickor i röven bara det är billigt.

Svaret torde vara enkelt, ni är dumma i huvudet. Men så är inte fallet, ni vet precis vad ni gör (ja inte Coop, de tror fortfarande på att kollektivet automatisk genererar kunder) ni erbjuder det folk vill ha, skräp!

Det är folket som är dumma i huvudet. De har av någon anledning kommit att tro på den billiga matens välsignelse. De har fullständigt blandat ihop billigt med prisvärt. Prisvärt är bra, billigt är dåligt, förstår ni inte det? 1000g bra entrecote är bättre än 14 ton flintastek, 1 miljon burkar tonfisk kan inte mäta sig med en ynka bit marulk.

Men vad mer kan man förvänta sig av människor som på fullaste allvar tycker att Mona Sahlin skulle bli en lämplig statsminister.

Sov sött

fredag 28 maj 2010

Forza Italia

Reklam är ett perfekt "hur tänkte ni nu" område att skriva om. Dålig reklam finns det hur mycket som helst av, överallt. Det roliga är när väldigt lokal reklam används utomlands. Tänk er ICA-Stig å company i Mexico, eller Telia-mannen i Spanien. Ni förstår, det skulle inte funka. Ändå gör man detta alltför ofta (ja inte Telia och ICA får man hoppas), hur tänker ni?

Människor är olika, länder är olika, kulturer är olika. Det som funkar här funkar ibland inte där. Vill man göra reklam som funkar internationellt, utgår man från detta när man lägger upp kampanjen, å det är många internationella giganter duktiga på. Coca Cola, Nike, Microsoft. De anpassar dock oftast sina alster lite till lokala preferenser.

Men nog om detta, jag har ett mer specifikt fall att ta upp. Nämligen Italiensk reklam i allmänhet och Sidi cycling shoes i synnerhet. Ni som följer den eminenta cykeltävlingen Italien Runt (Giro D'italia alltså) på Eurosport vet vad jag talar om, ni som inte gör det, börja genast, eller sluta läsa här, för ni kommer ändå inte att förstå.

Vad har Alberto Contador och Filippo Pozzato gemensamt förutom att vara duktiga cyklister?

Jo, de är sponsrade av det Italienska cykelskofabrikatet Sidi.
Sidi har alltså tillgång till två av världens bästa cyklister när det skall spelas in reklamfilm. Hur tänkte ni när ni iklädde Contador en cremevit frack med ett par cykelskor i handen, lite argt (skall nog vara coolt, men det är det verkligen inte) stirrandes in i kameran. Contador är cyklist, inte Henry Bronett. Så är Sidi's kunder (cyklister alltså).

Det var nog så att man insåg att reklamfilmen inte var riktigt så effektiv som man tänkt sig, så man satte sig ned med reklambyrån för att brainstorma fram en ny film. Då kom någon fram till att kläderna nog var problemet, vilket troligvis är delvis sant. Vad gör man då?

Jo, om kläderna är problemet tar man helt enkelt bort dem ur ekvationen och visar i nästa film en naken (ja NAKEN) Filippo Pozzato hållandes ett par cykelskor framför draggen.

Jag kan inte bestämma mig för vilken av dessa filmer som är sämst, eller vem av de två cyklisterna (cirkusdirektören eller porrstjärnan) som skäms mest. En sak är emellertid säker. Jag kommer ALDRIG, under några som helst omständigheter köpa något från Sidi, någonsin, inte ens om de hotar med gräddvit frack.

Jag hoppas att denna typ av reklam fungerar i sydeuropa, där ju cykelintresset är lite större än här i norden, men snälla låt oss se testbild, Harald Treutiger, eller vad som helst istället för denna vämjeliga filmsmörja.

Nä, hur ni än tänkte (som vanligt inte alls eller helt fel) så sluta genast upp med att utsätta oss pryda nordbor för denna typ av förnedring och sänd reklamen lokalt i Italien & Spanien. Om inte kommer jag personligen finansiera en kampanj för surströmming i hela Sydeuropa, där Peter Jihde eller någon annan internationellt känd svensk poserar naken med endast en rutten fisk hängande framför snoppen.

För att klargöra, Peter Jihde har inget alls med detta att göra förutom att han med största sannolikhet är helt okänd i Italien. Jag kunde lika gärna valt Lotta Engberg (men då skulle filmen blivit dyrare, för det krävs troligtvis lite fler surströmmingar för att täcka hennes behag)

Ha en trevlig lördagskväll.

torsdag 27 maj 2010

Schlagerdags

Det här ju ett tillfälle en gnällspik som jag helt enkelt inte får missa. Semifinal i Schlager EM. SEMIFINAL? Det har tydligen varit någon slags kval innan dess. Kan inte vara möjligt. Om t.ex. lagen i fotbolls EM skulle skilja sig så här mycket åt, skulle alla matcher fram till final sluta med 800-0.
Men det handlar ju om en musiktävling, så jag skall hålla mig till detta. Skulle inte tro det!

Jag tänkte gå igenom bidragen var för sig och komma med lite sura kommentarer eftersom själva röstningen pågår under tiden jag skriver detta. Hur det gick framgår av det kursiverade.

1. Först ut är Litauen. Borde innebära konstig folkmusik blandat med någon slags modern musik, vanligtvis HipHop. Men inte, på scen dyker 5 sjungande och dansande galningar upp och gör ett fantastiskt framträdande, både bra och roligt, riktigt roligt faktiskt. Tyvärr räckte inte bra och kul till final, men ni kan säkert få en del schyssta möhippejobb efter detta

2. Den 2 meter långa amazonen från Armenien sjunger om persikokärnor i hjärnan. Ofattbart dålig text, skräckinjagande om än vacker artist och en jättelik persikokärna på scen. Say no more! Det är ganska smart att sjunga på engelska, ingen från det forna Östeuropa kan ju språket, så man kan sjunga om vad som helst å ändå gå vidare, vilket hon gör.

3. Idol-Kevin har konverterat till judendomen och tävlar i år för Israel. Och han gör det med den äran. Riktigt bra, men inte riktigt melodifestivalmaterial. För bra helt enkelt. Kevin får finna sig i att gå vidare till finalen. Nästa år kanske han konverterar till Islam å tävlar för Turkiet, vem vet?Det är svårt att försörja sig som artist, fråga han den där Nordman.

4. Ytterligare ett gediget framträdande av Tommy Nilsson och Tone Norum. De framför ett potpurri av gamla ABBA-låtar. Danmark kan man lita på. Båda bröderna Olsen sägs ha varit röstcoacher åt Tone (fotbollsspelarna alltså, inte countrygubbarna). Grattis Danmark nu blir forna svärmor Lilla Babs glad, nä just det hon är ju alltid glad.

Nu måste jag bara kommentera röstningen. De som röstar måste vara helt galna. Varken Sverige eller Litauen gick vidare.

5. Schweiz har lånat in Jesper Blomqvist för att framföra något på bruten franska, iklädd guldfrack. Åk på språkkurs till Biarritz med Dr Alban och Tomas Brolin, så vinner du nästa år, då tävlandes för Vitryssland.

6. Sverige. En av de bättre, men det är ju schlagerfestival, det måste vara schlager eller dåligt för att gå hem i Öst, å de är ju bara de som röstar, de har god tillgång på stulna simkort.

7. Azerbadjan. Koreografen har visst arbetat med Beyoncé's senaste video. Man undrar med vad, som teckenspråkstolk?? Det är ju ingen danstävling, så full fart till finalen.

8. Ukraina. Skrikande blondin med rockstjärnedrömmar iförd hudfärgad gladpack har hamnat helt fel. Borde åkt till Glastonbury istället. Som sagt du borde åkt till Glastonbury istället, nu stal du en finalplats från någon mer berättigad.

9. Direkt från en coffeeshop i Amsterdam kommer en Holländsk tant som lånat sin outfit från Kikki Danielsson, sjungandes lalalilalala framför en kuliss från Alice i Underlandet. Oslagbart uselt.

10. Shania Twain kommer idag från Rumänien och sitter iklädd långa cykelbyxor i skinn vid en genomskinlig tandemflygel, mitt emot Ilie Nastases svåger. I Rumänien är det visst inte vanligt att man får tandställning som barn. Rumänien har gott om grannländer och Ion Tiriac så de får alltid mycket röster.Vinnarkandidat på lördag.

11. Nu till kvällens skandal. Schlagervärldens svar på EPO. Slovenien försöker desperat att vinna röster genom att spela två låtar samtidigt. En gammal låt av Easy Action spelas samtidigt som en nyskriven folkvisa. Tänk er själva, Tommy Nilsson (igen), Kee Marcello, Kalle Moreaus och halva Dalarna på scen samtidigt.

12. Irland överaskar i år med att inte skicka Johnny Logan. Istället skickar man en tjock tant som heter Liam, som kvällen till ära fått låna Py Bäckmans hår. Balladen som framförs är så tråkig att jag sitter å längtar efter ett riktigt fläskigt TOTO-riff. Irland går vidare, av den enkla anledningen att Irland ALLTID går vidare.

13. Detta var visst Bulgarien, men trots att jag såg hela sändningen kan jag inte minnas vad det var. Drar därför slutsatsen att det var något intetsägande. Ingen annan lade märke till Bulgarien heller, kanske sångaren försvann bakom körtjejernas mustascher.

14. Dags för kvällens stora överaskning. För Cypern tävlar i År Mat-Niklas, dock helt utan palsternacka. Han gör det riktigt bra, men hans restaurangverksamhet verkar inte gå särskilt bra, han har fått tejpa ihop gitarren. Niklas hinner lätt hem till morgondagens lunchströmming på 1900.

15. Då var det dags för Kroatien 3 kvinnor ledda v sångerskan i Rednecks fast snygg, framför en smäktande kärleksballad från Balkan, känns fräscht... Gruppen tar dock en del poäng på det fyndiga namnet, Feminem. Tyvärr blev det till att städa ur garderoben för Kroaterna. Ingen fara, ni kan alltid göra en relapse.

16. Eftersom Georgien ligger i Europa får man vara med å tävla. En mörk skönhet klädd i Stalins favoritfärg får sjunga lite på dålig engelska samt dansa med Alice Bah's ex-pojkvän. Sjunga kan hon emellertid, så det skall nog gå vägen. Å det gjorde det, Georgien är vidare, grattis till er. Det land som fostrat stora ledare som Josef Stalin, kan få ytterligare en internationell storstjärna

17. Rock från Turkiet är sist ut. Bandet heter Manga (är inte det Japansk Kalle Anka?). Turkiet ligger ju till hälften i Europa så de borde bara få spela i 1,5 minuter.
En kvinnlig Robocop med hängbröst å allt räddar inte framträdandet. Man borde anat oråd när basisten spelar på en Ibanez. Väljer man att spela på samma fabrikat som Steve Lukather kan det bli svårt att spela rock på riktigt. Å tur är väl det, för denna smörja till musik anses vara väl värd en plats i finalen.

En liten slutkommentar bara.

Fram till idag har jag tyckt att Harald Treutiger var en ganska dålig programledare, inte längre. Han är nämligen briljant, charmig, underhållande, språkkunnig och ett komiskt geni. Detta jämfört med programledarna Norsk Rikskringkastning vaskat fram. Har de helt slutat med språkundervisning i Norska skolor? Börjar oljan tryta, mår laxen dåligt, kör Hurtigrutten vilse eller är lunchmackorna slut? Något är fel. Ett land som skapat legandarisk tv som Fleksnes och Professor Drövvels Hjemmlighet borde vet bättre. Såg dock nyss på Twitter att Harald och Sonja tar över på Lördag, assisterade av Petter Northug.

Sov sött

fredag 21 maj 2010

En följare

Jag har en följare, fantastiskt!

För att hedra denna omtänksamma människa bloggar jag idag om mat.

Hur tänker ni egentligen? Ni som köper skitmat menar jag. Smaken är ju en sak som skiljer de flesta åt, men varför köper ni skit? Färdiga köttbullar, fryst fiskgratäng och pulverbea. Det finns inte ord för hur dumma ni är. Ignoranta kanske är ett bättre ordval, ni vet nog inte bättre. Synd för er. Lär er laga mat och framförallt lär er njuta lite av livet.

Nej förresten, ni är nog bortom all räddning, så fortsätt stödja felix å findus så kan jag köpa den goda maten.

Det finns IQ och EQ det borde också finnas MQ (ja, det gör det ju, men det var inte detta MQ jag menade). Matintelligens, fantastiskt ord och något jag besitter en hel del av

Koka på

tisdag 18 maj 2010

Ambivalens

Hur tänkte jag nu?

Blev som många andra upprörd över Vilks antagonister häromdagen i Uppsala. Att fysiskt ge sig på en konstnär under en föreläsning är ju barockt tycker man. Men vem har egentligen mest rätt eller fel i frågan?

Visst, vi har yttrandefrihet i Sverige, men innebär denna lagstadgade frihet att man får säga vad som helst utan att det får konsekvenser?

Om dessa konsekvenser innebär fysiskt våld, eller något annat mer eller mindre olagligt (fysiskt våld kan ju i vissa fall vara lagligt, i självförsvar eller krig t.ex.) är ju den felande parten den som bryter mot lagen.

Eller?

Om man medvetet provocerar en person eller en grupp som är kända för att tillgripa våld när man bryter mot deras seder eller bruk, kanske man får skylla sig själv.

Detta låter i yttrandefrihetens värld vansinnigt. Man har ju rätt att säga och skriva nästan vad man vill. Men varför gör man det? När man vet att man utsätter sig för en stor risk att få en box i magen.

Den som ger sig in i leken, får leken tåla, heter det ju.

Det här är lite knepigt. Lagen säger en sak, sunt förnuft något helt annat.

Om jag skulle gå in på en motorcykelklubb med ett tiotal stora starka knuttar som tycker om amerikanska motorcyklar av ett visst fabrikat och som är kända för att vara våldsbenägna skulle jag nog tänka mig för innan jag kritiserade deras sätt att finnas och vara. Skulle jag säga att det bara byggs bra motorcyklar i Indien och att läderväst och hästsvans inte hör hemma på vuxna människor, skulle jag med största sannolikhet få smörj. Med all rätt kan man tycka.

Alltså låter jag bli, oavsett vad jag tycker om hästsvans och väst. Eftersom jag ogillar smörj mot mig själv.

Därför är jag tacksam när andra människor tar risker för att göra samhället bättre. Emellertid är ju bra, bättre, bäst subjektivt. Muslimer tror på sin sak, ickemuslimer på sin. Det måste finnas ett sätt att samexistera utan våld, fysiskt eller psykiskt.

Så låt bli att provocera om ni inte vill leva med konsekvenserna och låt bli att hjula upp en harmlös konstnär när denna desperat söker uppmärksamhet.

Vill ni uppmärksamma ett problem eller hitta ett forum för era åsikter, gör det utan uppvigling och utan våld.

Våld är dumt, när hjärnan tar slut tar nävarna vid.

Förstår ni inte detta borde ni ha ett kok stryk....

torsdag 6 maj 2010

Hur tänkte du nu då, igen?

Varit borta ett par dagar, men nu är det full fart igen.

Jag är en fullt normal svensk man med relativt "tråkig" klädstil. Jeans, v-pullover & skjorta oftast. Men ibland (ganska ofta faktiskt) stöter jag på folk som stirrar. Varför då? Är inte särskilt vacker, inte jättesmal, inte jättefet, ingen konstig frisyr. Inget konstigt alls faktiskt. Varför stirrar ni? Fick ni inte lära er som barn att det är fult att stirra? Vad skulle hända om jag nästa gång någon stirrar, gick fram till personen i fråga och gav dem en rejäl omgång?

Hur tänker ni?