Är alla andra dumma i huvudet?
Ja!
Det är helt enkelt svårt för folk att förstå enkla instruktioner eller förklaringar, mycket svårt. Har en tid varit på jakt efter en soffa, lätt kan man tycka. Inte om man vill ha något man själv tycker om tydligen, däremot om man vill ha samma som alla andra. En vanlig jävla 3-sits soffa skall väl gå att få tag i? Inte då, soffor idag skall ju ha divan, öppna avslut, vara hörnsoffor eller allmänt bara vara fula. Men det är inte det vi skall prata om idag, utan varför folk inte förstår (eller lyssnar på vad man säger). Jag säger att jag vill ha en rak 3-sits soffa, minst 2,20 bred i grått, utan allt för breda armstöd, inte bredare än 20cm. Varför visar då möbelsäljaren en svängd, brun soffa med gigantiska armstöd, varför, varför? Vad var det hon inte förstod? Detta händer hela tiden, överallt. Jag orkar snart inte längre, jävla idioter!
torsdag 29 december 2011
onsdag 21 december 2011
Har vi alltid rätt?
Vi kära västerlänningar är så satans självgoda att det värker i ljumskarna ibland. Vårt sätt att leva är rätt, alla andra fel, våra lagar måste följas, men vi behöver inte följa andra om de skulle verka konstiga.
Varför är jag nu förbannad igen?
Etiopien var ordet sa Bull, länge leve journalistiken sa Bill, Måns stod bakom skynket å satte på Maja Gräddnos i rumpan, Pelle satt i ett hörn och tyckte synd om två svenska journalister som brutit mot ett annat lands lagar, och därför fått stå till svars för sina handlingar.
Vem har gjort vad i den här historien? Det verkar inte vara det minsta intressant, det som tydligen är intressant för oss svenskar är att två av oss (svenskar alltså) har suttit häktade länge och borde nu släppas fria, oavsett vad de gjort, Etioperna är ju dumma.
Faktum är att de faktiskt sitter häktade för brott de begått, i alla fall enligt Etioperna, men detta är tydligen inte relevant, Etiopien är ju en diktatur, med onda ledare och tjänstemän. Vill man som journalist tala om för världen hur dumma de är i Etiopien, måste man tydligen bryta mot lagen.
Det är här jag slutar förstå, lever journalister i något slags alternativt universum där man för den goda saken får göra vad faan man vill? Vi har väl ingen rätt att tala om för andra länder vad som är rätt eller fel, FN kanske kan, men inte vi (Sverige alltså). Ändå öser vi galla i vår skenhelighet över andra länder så fort någon svensk drabbas av otrevligheter. Inga svenskar inblandade, inget som helst intresse från vårt håll.
Nu får ni inte tro att jag säger att de fängslade och dömda svenska journalisterna kommer att få ett rättvist straff för sina handlingar, det får de säkert inte. 15 års fängelse för att ha rest in i landet olagligt känns lite väl hårt. Emellertid är de också dömda för terroristbrott, de greps när de hade samkväm med lokala terrorister. Vi västar säger säkert frihetskämpar, men i Etiopien är de terrorister, basta! Hur skulle vi behandlat två etiopier som greps tillsammans med Hells Angels under ett värdetransportrån med skjutvapen någonstans i Sverige? Hade vi behandlat dem annorlunda om deras anhöriga hävdade att de agerat i journalistikens tjänst?
Jag har ingen aning om vad som egentligen hänt eller vem som har rätt i fallet med de två svenska journalisterna som just nu sitter dömda i Addis Abeba, men det finns alltid mer än en sida av alla mynt, och jag är trött på att bara få se den ena, jag är för nyfiken för att bara ta ställning för eller emot, något jag annars gärna gör, oftast helt utan torrt på fötterna.
Tyvärr är det något med just denna situation som luktar bränt, man borde inte få åka till ett annat land, bryta mot deras lagar och sedan gå fri bara för att landets ledare anses dumma. Vi måste bli bättre på att förstå andra kulturer, andra sätt att tänka. Vi har inte alltid rätt, JAG har alltid rätt, men inte vi. Jag skulle t.ex. aldrig komma på idén att åka till ett obskyrt land vid Afrikas Horn, ta mig in utan visum för att fraternisera med terrorister, det låter i mina öron helt vansinnigt. Tänk om jag skulle åka fast, jag kunde ju hamna i fängelse.
Ha en jävla trevlig jul allihopa och håll tummarna för att de två svenska journalisterna kommer hem snart, helskinnade och en eller ett par lärdomar rikare
Varför är jag nu förbannad igen?
Etiopien var ordet sa Bull, länge leve journalistiken sa Bill, Måns stod bakom skynket å satte på Maja Gräddnos i rumpan, Pelle satt i ett hörn och tyckte synd om två svenska journalister som brutit mot ett annat lands lagar, och därför fått stå till svars för sina handlingar.
Vem har gjort vad i den här historien? Det verkar inte vara det minsta intressant, det som tydligen är intressant för oss svenskar är att två av oss (svenskar alltså) har suttit häktade länge och borde nu släppas fria, oavsett vad de gjort, Etioperna är ju dumma.
Faktum är att de faktiskt sitter häktade för brott de begått, i alla fall enligt Etioperna, men detta är tydligen inte relevant, Etiopien är ju en diktatur, med onda ledare och tjänstemän. Vill man som journalist tala om för världen hur dumma de är i Etiopien, måste man tydligen bryta mot lagen.
Det är här jag slutar förstå, lever journalister i något slags alternativt universum där man för den goda saken får göra vad faan man vill? Vi har väl ingen rätt att tala om för andra länder vad som är rätt eller fel, FN kanske kan, men inte vi (Sverige alltså). Ändå öser vi galla i vår skenhelighet över andra länder så fort någon svensk drabbas av otrevligheter. Inga svenskar inblandade, inget som helst intresse från vårt håll.
Nu får ni inte tro att jag säger att de fängslade och dömda svenska journalisterna kommer att få ett rättvist straff för sina handlingar, det får de säkert inte. 15 års fängelse för att ha rest in i landet olagligt känns lite väl hårt. Emellertid är de också dömda för terroristbrott, de greps när de hade samkväm med lokala terrorister. Vi västar säger säkert frihetskämpar, men i Etiopien är de terrorister, basta! Hur skulle vi behandlat två etiopier som greps tillsammans med Hells Angels under ett värdetransportrån med skjutvapen någonstans i Sverige? Hade vi behandlat dem annorlunda om deras anhöriga hävdade att de agerat i journalistikens tjänst?
Jag har ingen aning om vad som egentligen hänt eller vem som har rätt i fallet med de två svenska journalisterna som just nu sitter dömda i Addis Abeba, men det finns alltid mer än en sida av alla mynt, och jag är trött på att bara få se den ena, jag är för nyfiken för att bara ta ställning för eller emot, något jag annars gärna gör, oftast helt utan torrt på fötterna.
Tyvärr är det något med just denna situation som luktar bränt, man borde inte få åka till ett annat land, bryta mot deras lagar och sedan gå fri bara för att landets ledare anses dumma. Vi måste bli bättre på att förstå andra kulturer, andra sätt att tänka. Vi har inte alltid rätt, JAG har alltid rätt, men inte vi. Jag skulle t.ex. aldrig komma på idén att åka till ett obskyrt land vid Afrikas Horn, ta mig in utan visum för att fraternisera med terrorister, det låter i mina öron helt vansinnigt. Tänk om jag skulle åka fast, jag kunde ju hamna i fängelse.
Ha en jävla trevlig jul allihopa och håll tummarna för att de två svenska journalisterna kommer hem snart, helskinnade och en eller ett par lärdomar rikare
måndag 19 december 2011
Alla andra ÄR Dumma i huvudet
Ok, jag vet, det är arbetstid, men jag barra måste, det är nämligen inte mitt fel att klockan hunnit bli över 8 innan jag sitter här på kontoret. -DET ÄR ERT FEL!
Jag är gråtfärdig, har 9km till jobbet, borde ta en sådär 14 minuter att köra, alltså något fortare än att cykla, idag tar det längre tid än att springa till jobbet. Hur kan det vara så jävla svårt att ta sig fram med bil? Vems fel är det? Hur löser vi detta?
Det är bögarnas fel!
Kanske inte, men det låter roligt
Det är däremot politikernas fel, men jag tror egentligen inte att det är deras fel heller, utan snarare alla småpåvar i form av kommunala och statliga tjänstemän som sitter hela dagarna och hittar på olika sätt att göra oss dummare, med regler och förordningar.
Vem är det t.ex. som har uppfunnit regeln om att gångtrafikanter skall ha någon slags jävla företräde? Varför då? Behöver gångtrafikanter något särskilt skydd? Är gångtrafikanter dumma i huvudet? Tror de att det är skönt att bli påkörda? Har de så jävla bråttom att vi bilister måste stanna och släppa fram dem i tid och otid? Har vi all tid i världen? Sist men inte minst, har dessa idiotiska regler gjort att antalet olyckor med gångtrafikanter minskat? Och tänk då, att jag inte räknar med alla cyklistidioter som tror de automatiskt blir gångare så fort de stannar med cykeln, det där är också att cykla, fråga mannen.
Vi behöver inte regler, vi kan tänka själva, de som inte klarar detta har förtjänat att bli påkörda, går man ut i gatan framför en bil som kommer i 50km i timmen när det är halt, är man helt dum i huvudet, brutna ben är inte straff nog.
Nästa gång jag kommer till ett övergångsställe, kommer jag inte att bromsa, utan trampa gasen i botten på dieselmonstret och helt sonika köra över Inger 52, hennes celluliter och åderbråck blir då genast ett mindre problem eftersom inte ett ben i kroppen är helt, lungorna kollapsade, mjälten brusten och ordningen återställd.
I det mediadrev som följer där jag framställs som boven i dramat, kommer folk inte kunna undgå det faktum att bilar är hårda och människor är mjuka, oavsett vad lagen säger
För att bygga upp något måste man först rasera
Ha en bra dag
Jag är gråtfärdig, har 9km till jobbet, borde ta en sådär 14 minuter att köra, alltså något fortare än att cykla, idag tar det längre tid än att springa till jobbet. Hur kan det vara så jävla svårt att ta sig fram med bil? Vems fel är det? Hur löser vi detta?
Det är bögarnas fel!
Kanske inte, men det låter roligt
Det är däremot politikernas fel, men jag tror egentligen inte att det är deras fel heller, utan snarare alla småpåvar i form av kommunala och statliga tjänstemän som sitter hela dagarna och hittar på olika sätt att göra oss dummare, med regler och förordningar.
Vem är det t.ex. som har uppfunnit regeln om att gångtrafikanter skall ha någon slags jävla företräde? Varför då? Behöver gångtrafikanter något särskilt skydd? Är gångtrafikanter dumma i huvudet? Tror de att det är skönt att bli påkörda? Har de så jävla bråttom att vi bilister måste stanna och släppa fram dem i tid och otid? Har vi all tid i världen? Sist men inte minst, har dessa idiotiska regler gjort att antalet olyckor med gångtrafikanter minskat? Och tänk då, att jag inte räknar med alla cyklistidioter som tror de automatiskt blir gångare så fort de stannar med cykeln, det där är också att cykla, fråga mannen.
Vi behöver inte regler, vi kan tänka själva, de som inte klarar detta har förtjänat att bli påkörda, går man ut i gatan framför en bil som kommer i 50km i timmen när det är halt, är man helt dum i huvudet, brutna ben är inte straff nog.
Nästa gång jag kommer till ett övergångsställe, kommer jag inte att bromsa, utan trampa gasen i botten på dieselmonstret och helt sonika köra över Inger 52, hennes celluliter och åderbråck blir då genast ett mindre problem eftersom inte ett ben i kroppen är helt, lungorna kollapsade, mjälten brusten och ordningen återställd.
I det mediadrev som följer där jag framställs som boven i dramat, kommer folk inte kunna undgå det faktum att bilar är hårda och människor är mjuka, oavsett vad lagen säger
För att bygga upp något måste man först rasera
Ha en bra dag
fredag 9 december 2011
Blogg från tv soffan
Kan man blogga från telefonen?
Japp, det funkar men de små jävla tangenterna ställer till en del.
Tänk att få ligga med Björn Skifs, vilken grej, vilken story, vilken merit. Jaså du har doktorerat, duktigt, jag har minsann legat med Skifsen, oslagbart.
Det är bra med hjälm!
Att ha legat med Skifsen måste vara det största man kan ha gjort i dagens Sverige, nästan i klass med att ha förlorat mot Mona Sahlin i Trivial Pursuit. Nu har jag tröttnat på tangentjävlarna, sov gott
Japp, det funkar men de små jävla tangenterna ställer till en del.
Tänk att få ligga med Björn Skifs, vilken grej, vilken story, vilken merit. Jaså du har doktorerat, duktigt, jag har minsann legat med Skifsen, oslagbart.
Det är bra med hjälm!
Att ha legat med Skifsen måste vara det största man kan ha gjort i dagens Sverige, nästan i klass med att ha förlorat mot Mona Sahlin i Trivial Pursuit. Nu har jag tröttnat på tangentjävlarna, sov gott
tisdag 6 december 2011
Hur orkar ni?
Äntligen skall alla ni som arbetar i serviceyrken och butiker runt om i världen få ett litet erkännande. Det är inte alltid ert fel, ofta är det kunden som är dum i huvudet. Jag förstår inte hur ni orkar.
Tänk er själva att arbeta i säkerhetskontrollen på Arlanda. Inga läskflaskor, upp med datorn, inga nycklar eller mynt i fickorna, inga feta bältesspännen etc. Det framgår tydligt vad man skall göra och hur man skall bete sig. Hur många gör detta? Inte tillräckligt många, det är uppenbart. Jag hade själv glömt att jag hade en flaska äppeljuice i handbagaget härom veckan, jag skäms fortfarande och det borde alla andra klantskallar också göra.
Inte heller kan man klandra personalen på Naturkompaniet när en medelålders dam kommer in för att köpa Icebug, utan att ha en aning om vad det är. Hej jag skall ha Icebug, var finns de? I skohyllan förstås, pucko! Kan man ju inte gärna svara, nä man måste vara snäll och tålmodig och fråga vad skorna skall användas till, vilken storlek hon har, om det måste vara Icebug, eller går lika bra med Skörbjugg. Allt detta medan en mer och mer irriterad Stefan väntar med att få svar på frågan om den nya Marmotdunjackan är något att ha.
Tänk vad många gånger varje dag dessa nutidens trälar vill skrika rätt ut och be en dum kund fara åt helvete och tänk vad många gånger de inte gör det, respekt!
Det trodde ni inte va? Beröm är inte direkt min starka sida (t.o.m. dålig på att få beröm)
Tänk er själva att arbeta i säkerhetskontrollen på Arlanda. Inga läskflaskor, upp med datorn, inga nycklar eller mynt i fickorna, inga feta bältesspännen etc. Det framgår tydligt vad man skall göra och hur man skall bete sig. Hur många gör detta? Inte tillräckligt många, det är uppenbart. Jag hade själv glömt att jag hade en flaska äppeljuice i handbagaget härom veckan, jag skäms fortfarande och det borde alla andra klantskallar också göra.
Inte heller kan man klandra personalen på Naturkompaniet när en medelålders dam kommer in för att köpa Icebug, utan att ha en aning om vad det är. Hej jag skall ha Icebug, var finns de? I skohyllan förstås, pucko! Kan man ju inte gärna svara, nä man måste vara snäll och tålmodig och fråga vad skorna skall användas till, vilken storlek hon har, om det måste vara Icebug, eller går lika bra med Skörbjugg. Allt detta medan en mer och mer irriterad Stefan väntar med att få svar på frågan om den nya Marmotdunjackan är något att ha.
Tänk vad många gånger varje dag dessa nutidens trälar vill skrika rätt ut och be en dum kund fara åt helvete och tänk vad många gånger de inte gör det, respekt!
Det trodde ni inte va? Beröm är inte direkt min starka sida (t.o.m. dålig på att få beröm)
söndag 4 december 2011
Jag är tillbaka
Sträckläste Jonas Crambys krönikesamling på en Spanairflight från Barcelona till Stockholm i torsdags. Det var detta som fick mig att börja blogga igen (om ett inlägg nu kan anses betyda att jag börjat igen).
Första meningen ovan säger så otroligt mycket om den som skrivit den.
1. Sträckläste en bok, måste betyda att man fann boken underhållande
2. Läste Jonas Crambys bok, den följde med Café, alltså läser/köper man Café, med allt det nu innebär av grabbighet, metrosexualism, prylbögeri och nyfikenhet. Gillade Jonas Cramby, är alltså man i 35-45 årsåldern, förmodligen ursprungligen från landet, t.ex. Sexdrega.
3. Spanairflight från Barcelona. Spanair innebär att jag vill vara klar över att här åker man inte med några lågprisflyg inte. Barcelona känns lite lyxigt i december, så det måste nämnas i första meningen. Vad gjorde han i Barcelona, julhandlade? Åt på 3-stjärning tapasrestaurang?
4 Läser bok på flyplan, är således inte flygrädd
5. Vill tala om att man läste just Jonas Cramby för omvärlden, typiskt tråkigt Twitterinlägg
Ja, som ni ser behöver jag värma upp lite innan jag är tillbaks i gammal god bloggarform
Ha en trevlig söndag...
Första meningen ovan säger så otroligt mycket om den som skrivit den.
1. Sträckläste en bok, måste betyda att man fann boken underhållande
2. Läste Jonas Crambys bok, den följde med Café, alltså läser/köper man Café, med allt det nu innebär av grabbighet, metrosexualism, prylbögeri och nyfikenhet. Gillade Jonas Cramby, är alltså man i 35-45 årsåldern, förmodligen ursprungligen från landet, t.ex. Sexdrega.
3. Spanairflight från Barcelona. Spanair innebär att jag vill vara klar över att här åker man inte med några lågprisflyg inte. Barcelona känns lite lyxigt i december, så det måste nämnas i första meningen. Vad gjorde han i Barcelona, julhandlade? Åt på 3-stjärning tapasrestaurang?
4 Läser bok på flyplan, är således inte flygrädd
5. Vill tala om att man läste just Jonas Cramby för omvärlden, typiskt tråkigt Twitterinlägg
Ja, som ni ser behöver jag värma upp lite innan jag är tillbaks i gammal god bloggarform
Ha en trevlig söndag...
fredag 14 oktober 2011
Nu är jag trött
Jävla socialdemokrater. Ni beter er ju så dumt att jag snart tröttnar på att kritisera er.
Naturligtvis har Juholts bidragsfusk gjort att jag reagerar just nu, men det är inte honom egentligen jag är sur på, han gör ju bara exakt samma sak som alla andra som tror att kommunism funkar, han fuskar, eftersom kommunism inte funkar. Att betala skatt på allt vi gör, köper eller använder är inte vettigt, att sedan göra det gång på gång för samma pengar är rent utav brottsligt. Sossarna kan ju säga eller föreslå vad som helst, politiker behöver ju ändå inte följa de lagar och regler de själva skapat, det vet ju alla. Det hemska är inte att någon fuskar, det hemska är att de inte verkar förstå att det är fel. Men jag visste inte! Tjuravföring! Naturligtvis skall de riksdagsmän/kvinnor som redan bor i Stockholm, inte ha någon ersättning före boende, bor man tillsammans med någon slags partner i Stockholm, bor man således i Stockholm och borde inte ha ersättning alls. Detta har media inte fattat, problemet är inte att Juholt fuskat, det bör man räkna med att alla sossepolitiker gör. Eftersom de är korkade, outbildade och helt inkompetenta, har de aldrig haft ett riktigt jobb och har alltså inga pengar när de till slut hamnar i riksdagen, därav fusket. Problemet är reglerna. Då politikerna har utformat reglerna, är de naturligtvis ytterst fördelaktiga för just politiker, vilket naturligtvis är ett problem i sig.
Det stora problemet är sossarnas syn på rättvisa. Om en får, måste alla andra också få. Är man folkvald och inte bor så nära att man kan dagspendla, skall man naturligtvis ha rätt till boende i Stockholm. Det finns ju lägenheter till förfogande, duger inte dessa bör man betala sitt boende själv, punkt! Det är alltså inte orättvist att de som redan bor i Stockholm inte får bidrag, tvärtom, de slipper ju pendla eller flytta.
Nä nu har jag tröttnat på att skälla på sossarna
Naturligtvis har Juholts bidragsfusk gjort att jag reagerar just nu, men det är inte honom egentligen jag är sur på, han gör ju bara exakt samma sak som alla andra som tror att kommunism funkar, han fuskar, eftersom kommunism inte funkar. Att betala skatt på allt vi gör, köper eller använder är inte vettigt, att sedan göra det gång på gång för samma pengar är rent utav brottsligt. Sossarna kan ju säga eller föreslå vad som helst, politiker behöver ju ändå inte följa de lagar och regler de själva skapat, det vet ju alla. Det hemska är inte att någon fuskar, det hemska är att de inte verkar förstå att det är fel. Men jag visste inte! Tjuravföring! Naturligtvis skall de riksdagsmän/kvinnor som redan bor i Stockholm, inte ha någon ersättning före boende, bor man tillsammans med någon slags partner i Stockholm, bor man således i Stockholm och borde inte ha ersättning alls. Detta har media inte fattat, problemet är inte att Juholt fuskat, det bör man räkna med att alla sossepolitiker gör. Eftersom de är korkade, outbildade och helt inkompetenta, har de aldrig haft ett riktigt jobb och har alltså inga pengar när de till slut hamnar i riksdagen, därav fusket. Problemet är reglerna. Då politikerna har utformat reglerna, är de naturligtvis ytterst fördelaktiga för just politiker, vilket naturligtvis är ett problem i sig.
Det stora problemet är sossarnas syn på rättvisa. Om en får, måste alla andra också få. Är man folkvald och inte bor så nära att man kan dagspendla, skall man naturligtvis ha rätt till boende i Stockholm. Det finns ju lägenheter till förfogande, duger inte dessa bör man betala sitt boende själv, punkt! Det är alltså inte orättvist att de som redan bor i Stockholm inte får bidrag, tvärtom, de slipper ju pendla eller flytta.
Nä nu har jag tröttnat på att skälla på sossarna
torsdag 8 september 2011
tisdag 6 september 2011
askstefan.com
Jag funderade i många år på att starta en hemsida där jag skulle svara på frågor mot betalning. Anledningen var att jag läste om än den ena, än den andra undersökningen som kommit fram till rena självklarheter. Dessa undersökningar hade säkert i de flesta fall varit ytterst kostsamma, och var i många fall beställda av organisationer vilkas medel skulle kunna användas bättre.
Ett exempel är när det framkom genom en undersökning att kvinnor med intressanta och utvecklande arbeten mådde bättre än kvinnor med tråkiga, monotona arbeten. Konstigt, hur kan det komma sig? Undrar hur de tänkte egentligen? Kan det vara så att roligt är bättre än tråkigt? Intressant mer stimulerande än ointressant? Utvecklande mer inspirerande än nedbrytande? Låt oss fråga Gallup, han vet säkert. -Men det kostar ju en massa pengar! Äsch, det är ju bara skattepengar, vi måste ju få veta.
Tänk om de istället frågat mig. -Hej Stefan, tror du att kvinnor med bra jobb mår bättre än kvinnor med dåliga?
Ja! Jag skickar faktura.
Tänk vad lätt allt hade varit, om det nu inte var för en ondsint Bulgar, som stulit www.askstefan.com från oss andra. Han ger Mac-användare råd. Varför då, hela vitsen med Mac är ju att man klarar sig själv.
Därför tänker jag nu äntligen göra slag i saken, men på en annan, icke kommersiell nivå. Jag skapar helt enkelt en ny blogg, där jag kommer att svara på alla frågor, stora som små. Detta dessutom helt gratis. För att ni skall få en känsla av hur det hade känts om ni hade behövt betala kommer jag att införa en skala som ser ut så här:
A: Frågor som kan besvaras med ja eller nej, utan behov av vidare förklaring. Hade normalt kostat 100EUR
B: Frågor jag inte kan svara på. T.ex. hur kan man tycka att kommunism låter vettigt. Hade kostat 500EUR
C: Frågor som kräver en längre förklaring, t.ex. Hur kommer det sig att så många tror att Sverige är bäst i världen i fotboll. Kostnad: 1500EUR.
Bloggen lanseras idag, med en fråga ställd av mig själv.
Hur kommer det sig att man tycker att korv med bröd är gott, när entrecote alltid är godare?
Återkommer med adressen till nya bloggen om en stund
Puss
Ett exempel är när det framkom genom en undersökning att kvinnor med intressanta och utvecklande arbeten mådde bättre än kvinnor med tråkiga, monotona arbeten. Konstigt, hur kan det komma sig? Undrar hur de tänkte egentligen? Kan det vara så att roligt är bättre än tråkigt? Intressant mer stimulerande än ointressant? Utvecklande mer inspirerande än nedbrytande? Låt oss fråga Gallup, han vet säkert. -Men det kostar ju en massa pengar! Äsch, det är ju bara skattepengar, vi måste ju få veta.
Tänk om de istället frågat mig. -Hej Stefan, tror du att kvinnor med bra jobb mår bättre än kvinnor med dåliga?
Ja! Jag skickar faktura.
Tänk vad lätt allt hade varit, om det nu inte var för en ondsint Bulgar, som stulit www.askstefan.com från oss andra. Han ger Mac-användare råd. Varför då, hela vitsen med Mac är ju att man klarar sig själv.
Därför tänker jag nu äntligen göra slag i saken, men på en annan, icke kommersiell nivå. Jag skapar helt enkelt en ny blogg, där jag kommer att svara på alla frågor, stora som små. Detta dessutom helt gratis. För att ni skall få en känsla av hur det hade känts om ni hade behövt betala kommer jag att införa en skala som ser ut så här:
A: Frågor som kan besvaras med ja eller nej, utan behov av vidare förklaring. Hade normalt kostat 100EUR
B: Frågor jag inte kan svara på. T.ex. hur kan man tycka att kommunism låter vettigt. Hade kostat 500EUR
C: Frågor som kräver en längre förklaring, t.ex. Hur kommer det sig att så många tror att Sverige är bäst i världen i fotboll. Kostnad: 1500EUR.
Bloggen lanseras idag, med en fråga ställd av mig själv.
Hur kommer det sig att man tycker att korv med bröd är gott, när entrecote alltid är godare?
Återkommer med adressen till nya bloggen om en stund
Puss
lördag 3 september 2011
Usain Bin Barack Obama Laden Bolt
Som ni förstår av rubriken handlar det idag om friidrott. Jag har ju tidigare försökt förutsäga vilken den stora trenden på friidrotts-VM skulle bli. Min gissning då var någon slags hatt eller huvudbonad. Fel fick jag, det har inte varit någon ny trend på kläd eller accessoarfronten (eller så har jag helt enkelt tittat för lite). Däremot har VM äntligen blivit rock'n Roll igen. Favoriterna faller som käglor, 18-åringar vinner 400m med vita belgiska tvillingar på 3e & 5e plats och en tidigare helt okänd Etiopier vinner 10km (lustigt nog är i stort sett samtliga Etiopier just helt okända, både före och efter mästerskap).
Idag är det final på 200m, Usain Bolt kommer naturligtvis att vinna, förhoppningsvis med Europeiskt på andra plats i form av Lemaitre.
Friidrott är sporternas sport, sedan får andra säga vad faan de vill. Här finns ju allt, och i ett mästerskap sitter man och tittar på kula, gång (nä det gör man inte), spjut och 3000m hinder för damer, evenemang man inte ägnar minsta tanke när det inte är mästerskapsår.
Detta är dagens miss. Friidrott på nationell eller klubbnivå är helt ointressant, lika ointressant är t.ex. allsvensk fotboll eller elitserieishockey. Konstigt nog har folk inte fattat detta, utan är omåttligt intresserade av hur det går för Djurgården eller Frölunda på en onsdag mitt i säsongen. Varför? Spelkvaliteten är medioker som bäst, det är ingen rock'n roll runt evenemangen, BARA IDIOTER ÄTER KORV NÄR DET SERVERAS VÄLHÄNGD ENTRECOTE! Varför titta på dålig idrott när det finns så mycket bra idrott att tillgå.
Nu när ishockeysäsongen börjar och fotbollssäsongen börjar ta slut (eller var det tvärtom) kommer man tvingas att lyssna på puckon som tycker att det har betydelse hur det gick för Leksand i förra matchen (tro mig, det har ingen betydelse, klubbishockey ÄR INTE INTRESSANT!)
Nu till det allra konstigaste. Helt till synes normala människor, människor man gärna umgås med, intelligenta, trevliga u.s.w. är intresserade av allsvenska och/eller elitserie. Hur funkar det? Hur kan man vara komplett idiot i ett enda avseende, men fullt funktionsduglig i alla andra?
Sedan måste jag bara kommentera Arne Hegerfors igen. Karln säger i TV att tjejer är mindre intresserade av fotboll än killar och får världens jävla uppbåd av feministfittor emot sig. Det är ju så! Killar är mer fotbollsintresserade än tjejer, det är väl för helvete inget att skämmas för, att inte vara intresserad av fotboll är positivt. Men feministfittorna är så upptagna med att försöka vara exakt som killar att det inte ser rim och reson i någonting, oftast beroende av alla ögonbrynspiercingar.
Nu skall jag på löpartävling, tjo å tjim...
Idag är det final på 200m, Usain Bolt kommer naturligtvis att vinna, förhoppningsvis med Europeiskt på andra plats i form av Lemaitre.
Friidrott är sporternas sport, sedan får andra säga vad faan de vill. Här finns ju allt, och i ett mästerskap sitter man och tittar på kula, gång (nä det gör man inte), spjut och 3000m hinder för damer, evenemang man inte ägnar minsta tanke när det inte är mästerskapsår.
Detta är dagens miss. Friidrott på nationell eller klubbnivå är helt ointressant, lika ointressant är t.ex. allsvensk fotboll eller elitserieishockey. Konstigt nog har folk inte fattat detta, utan är omåttligt intresserade av hur det går för Djurgården eller Frölunda på en onsdag mitt i säsongen. Varför? Spelkvaliteten är medioker som bäst, det är ingen rock'n roll runt evenemangen, BARA IDIOTER ÄTER KORV NÄR DET SERVERAS VÄLHÄNGD ENTRECOTE! Varför titta på dålig idrott när det finns så mycket bra idrott att tillgå.
Nu när ishockeysäsongen börjar och fotbollssäsongen börjar ta slut (eller var det tvärtom) kommer man tvingas att lyssna på puckon som tycker att det har betydelse hur det gick för Leksand i förra matchen (tro mig, det har ingen betydelse, klubbishockey ÄR INTE INTRESSANT!)
Nu till det allra konstigaste. Helt till synes normala människor, människor man gärna umgås med, intelligenta, trevliga u.s.w. är intresserade av allsvenska och/eller elitserie. Hur funkar det? Hur kan man vara komplett idiot i ett enda avseende, men fullt funktionsduglig i alla andra?
Sedan måste jag bara kommentera Arne Hegerfors igen. Karln säger i TV att tjejer är mindre intresserade av fotboll än killar och får världens jävla uppbåd av feministfittor emot sig. Det är ju så! Killar är mer fotbollsintresserade än tjejer, det är väl för helvete inget att skämmas för, att inte vara intresserad av fotboll är positivt. Men feministfittorna är så upptagna med att försöka vara exakt som killar att det inte ser rim och reson i någonting, oftast beroende av alla ögonbrynspiercingar.
Nu skall jag på löpartävling, tjo å tjim...
tisdag 30 augusti 2011
Arne
Feminism är något av det dummaste som finns. Det tror jag Arne Hegerfors håller med om. I ett nytt (tar det aldrig slut) matprogram där kändisar lagar mat åt varandra å pratar strunt (tar kändisarna aldrig slut?) förklarar Arne varför damfotboll inte är lika populärt som herrfotboll. Tjejer är helt enkelt svagare och långsammare än killar. Han säger också att SVT i alla år försökt göra damfotbollen mer populär, men utan framgång, det är helt enkelt ingen som tittar. En av deltagarna var en sådan där ensam mamma med tatueringar, hon var inte helt nöjd med Arnes kommentarer.
Varför då? Han har ju rätt! kvinnor är inte lika starka som män, detta är vetenskapligt bevisat. Nu menar jag i allmänhet, det finns t.ex. ett stort antal kvinnor som är starkare än jag, mycket starkare.
Nu hävdar Arne också att de flesta kvinnor föredrar ishockey på tv eftersom denna sport är lättare att förstå, och det är tydligen bra för kvinnor. Här är Arne helt ute och cyklar, men roligt var det.
Damfotboll är helt enkelt mindre underhållande att titta på för de allra flesta, det går långsammare, görs fler misstag, men framförallt är antalet utövare så mycket färre, vilket gör underlaget för att få fram duktiga spelare begränsat.
Damishockey är samma sak fast värre, de är relativt sett ännu sämre än herrarna.
Vad feministerna vill göra är att jämföra allt på samma villkor. De hävdar med dårars envishet att kvinnor är lika bra som män i allt. Snälla fittstim, ni har fel! Kvinnor är inte lika bra som män i allt, lika lite som att män är lika bra som kvinnor i allt. Vi är olika, det är liksom detta som är grejen. Olika är bra, ju förr ni förstår detta desto bättre. Att ett damlag skulle rå på ett herrlag i någon idrott är högst osannolikt, även om det säkert finns undantag, curlig t.ex. Curling är emellertid ingen idrott.
Absolut idrottsprestation har egentligen inget med underhållningsvärde att göra. Ett VM-lopp på 100 meter är lika underhållande när kvinnor springer som när män springer. Av den enkla anledningen att de inte tävlar mot varandra. Jeter mot Bolt hade varit helt ointressant, lika ointressant som en matematiktävling mellan Mensa och Samhall.
Vad som verkligen skiljer är utseende, kvinnor är både vackrare och fulare än män. 7-kamparna Remona Fransen och Ida Marcussen hade platsat i vilket modemagasin som helst, stavhopparen Feofanova hade platsat som monster i vilken Tobe Hooper-film som helst.
Arne, du har rätt i sak, men är lite väl gammaldags för moderna, tatuerade kvinnor som tror att man kan vara ful å dum i huvudet utan att detta får några konsekvenser. Det kan ju faktiskt finnas en anledning till att man är "Ensam" mamma
Puss på er flator, gubbslem å annat löst folk...
Varför då? Han har ju rätt! kvinnor är inte lika starka som män, detta är vetenskapligt bevisat. Nu menar jag i allmänhet, det finns t.ex. ett stort antal kvinnor som är starkare än jag, mycket starkare.
Nu hävdar Arne också att de flesta kvinnor föredrar ishockey på tv eftersom denna sport är lättare att förstå, och det är tydligen bra för kvinnor. Här är Arne helt ute och cyklar, men roligt var det.
Damfotboll är helt enkelt mindre underhållande att titta på för de allra flesta, det går långsammare, görs fler misstag, men framförallt är antalet utövare så mycket färre, vilket gör underlaget för att få fram duktiga spelare begränsat.
Damishockey är samma sak fast värre, de är relativt sett ännu sämre än herrarna.
Vad feministerna vill göra är att jämföra allt på samma villkor. De hävdar med dårars envishet att kvinnor är lika bra som män i allt. Snälla fittstim, ni har fel! Kvinnor är inte lika bra som män i allt, lika lite som att män är lika bra som kvinnor i allt. Vi är olika, det är liksom detta som är grejen. Olika är bra, ju förr ni förstår detta desto bättre. Att ett damlag skulle rå på ett herrlag i någon idrott är högst osannolikt, även om det säkert finns undantag, curlig t.ex. Curling är emellertid ingen idrott.
Absolut idrottsprestation har egentligen inget med underhållningsvärde att göra. Ett VM-lopp på 100 meter är lika underhållande när kvinnor springer som när män springer. Av den enkla anledningen att de inte tävlar mot varandra. Jeter mot Bolt hade varit helt ointressant, lika ointressant som en matematiktävling mellan Mensa och Samhall.
Vad som verkligen skiljer är utseende, kvinnor är både vackrare och fulare än män. 7-kamparna Remona Fransen och Ida Marcussen hade platsat i vilket modemagasin som helst, stavhopparen Feofanova hade platsat som monster i vilken Tobe Hooper-film som helst.
Arne, du har rätt i sak, men är lite väl gammaldags för moderna, tatuerade kvinnor som tror att man kan vara ful å dum i huvudet utan att detta får några konsekvenser. Det kan ju faktiskt finnas en anledning till att man är "Ensam" mamma
Puss på er flator, gubbslem å annat löst folk...
måndag 15 augusti 2011
De finns tamejfaan överallt!
Vilka då säger ni
Stannarna naturligtvis, säger jag!
Det finns inget som är mer irriterande än folk som är i vägen, var detta än händer, i affären, på vägen, på flygplatser, i bastun eller hos veterinären. Det finns naturligtvis saker som är värre, t.ex. ränneskita orsakad av kolera, men inget och då menar jag inget är mer irriterande än stannare.
Varför då säger ni? (ok, det räcker nu, jag lovar, jag skall sluta)
Jo, därför att det finns ingen som helst jävla rationell anledning att vara i vägen. Är man i vägen är man i nio fall av tio helt dum i huvudet.
Det lustiga är att stannarna finns överallt, nu senast stötte jag på allt för många mellan Sälen och Mora, i form av skogscyklande imbecilla nötter, som borde stannat hemma och tittat på repriser av skidvasan från Sven-Åke Lundbäcks tid istället.
Jag klarar inte av saker jag inte förstår, och jag förstår inte detta med att helt plötsligt stanna överallt. Varför? Framförallt under ett cykellopp, stanna kan man ju göra när man gått i mål, det finns ingen som helst jävla anledning att stanna så fort det svänger eller går uppför, cykla långsammare går bra, men stanna, ICKE! Nu menar jag stanna framför andra alltså, naturligtvis kan man stanna om man håller sig ur spår, det krävs ju så förbannat lite, oftast inte mer än 30 centimeter, så kommer andra förbi, både på Åhléns och i Mångsbodarna.
Annars var cykelvasan en himla trevlig tillställning, massor med kul folk, fint väder, klanderfritt arrangerat (faan vore väl annat, arrangörerna är ju vana att sedan Flintas tid ta hand om 600 000 tjuriga skidåkare varje vinter). Sedan är det faktiskt mycket roligare att höra Roberto Vacchi säga pung offentligt än att höra Di Leva säga knulla i radio, när han sedan sjunger duett med Martin Stenmarck kan det inte bli bättre, inte med 94km cyklande i benen i alla fall.
Det är emellertid inte bara stannare som är dumma i huvudet, det finns en annan sorts människor som också är det, de kallas elitcyklister. Cyklar man 94km på 2h 47m, kan man omöjligen vara annat än helt jävla pantad, lite som humlor faktiskt, de fattar inte hur fort det går. Försök själva någon gång, ta en MTB, en rimligt kuperad stig eller skogsväg och försök cykla mer än 10 minuter i 30km/h så får ni se. Dumma i huvudet var ordet, de hade nämligen en snittfart över 33km/h, helt galet! Själv fick man kramp efter 60km och landade i Mora strax under 4.30.
Sedan har vi Finnarna, vilket folk, när andra nationaliteter anländer till stugorna med cyklar, liniment och carboloaders, kommer Finnarna med ett par flak öl och ett flak färdigblandad Gin & Grape, storstilat var ordet!
Kul som satan var det i alla fall, trots stannare och annat löst folk. Det är nu man får s.k. blodad tand (även om det i cykelsammanhang borde kallas blodigt arsele) och snabbt bestämmer sig för att köra nästa år igen, då utan kramp i ben och biceps (sant faktiskt, fick i slutet kramp i vänster biceps, hur faan det nu är möjligt) och fortare. Eftersom man själv också är helt dum i huvudet tänker man inte köra lite fortare, tio minuter eller så, utan en hel jävla timma fortare. Är detta möjligt? Ingen aning! Vet inte ens om jag tänker försöka på riktigt, det blir nästan som att man istället för att äta lite gröt, ett par ägg och en smörgås till frukost bestämmer sig för att äta 6kg fläskfilé, 26 potatisar, 8 liter ketchup och 47 koppar kaffe.
Nu skall trötta ben få vila lite
Tjipp!
Stannarna naturligtvis, säger jag!
Det finns inget som är mer irriterande än folk som är i vägen, var detta än händer, i affären, på vägen, på flygplatser, i bastun eller hos veterinären. Det finns naturligtvis saker som är värre, t.ex. ränneskita orsakad av kolera, men inget och då menar jag inget är mer irriterande än stannare.
Varför då säger ni? (ok, det räcker nu, jag lovar, jag skall sluta)
Jo, därför att det finns ingen som helst jävla rationell anledning att vara i vägen. Är man i vägen är man i nio fall av tio helt dum i huvudet.
Det lustiga är att stannarna finns överallt, nu senast stötte jag på allt för många mellan Sälen och Mora, i form av skogscyklande imbecilla nötter, som borde stannat hemma och tittat på repriser av skidvasan från Sven-Åke Lundbäcks tid istället.
Jag klarar inte av saker jag inte förstår, och jag förstår inte detta med att helt plötsligt stanna överallt. Varför? Framförallt under ett cykellopp, stanna kan man ju göra när man gått i mål, det finns ingen som helst jävla anledning att stanna så fort det svänger eller går uppför, cykla långsammare går bra, men stanna, ICKE! Nu menar jag stanna framför andra alltså, naturligtvis kan man stanna om man håller sig ur spår, det krävs ju så förbannat lite, oftast inte mer än 30 centimeter, så kommer andra förbi, både på Åhléns och i Mångsbodarna.
Annars var cykelvasan en himla trevlig tillställning, massor med kul folk, fint väder, klanderfritt arrangerat (faan vore väl annat, arrangörerna är ju vana att sedan Flintas tid ta hand om 600 000 tjuriga skidåkare varje vinter). Sedan är det faktiskt mycket roligare att höra Roberto Vacchi säga pung offentligt än att höra Di Leva säga knulla i radio, när han sedan sjunger duett med Martin Stenmarck kan det inte bli bättre, inte med 94km cyklande i benen i alla fall.
Det är emellertid inte bara stannare som är dumma i huvudet, det finns en annan sorts människor som också är det, de kallas elitcyklister. Cyklar man 94km på 2h 47m, kan man omöjligen vara annat än helt jävla pantad, lite som humlor faktiskt, de fattar inte hur fort det går. Försök själva någon gång, ta en MTB, en rimligt kuperad stig eller skogsväg och försök cykla mer än 10 minuter i 30km/h så får ni se. Dumma i huvudet var ordet, de hade nämligen en snittfart över 33km/h, helt galet! Själv fick man kramp efter 60km och landade i Mora strax under 4.30.
Sedan har vi Finnarna, vilket folk, när andra nationaliteter anländer till stugorna med cyklar, liniment och carboloaders, kommer Finnarna med ett par flak öl och ett flak färdigblandad Gin & Grape, storstilat var ordet!
Kul som satan var det i alla fall, trots stannare och annat löst folk. Det är nu man får s.k. blodad tand (även om det i cykelsammanhang borde kallas blodigt arsele) och snabbt bestämmer sig för att köra nästa år igen, då utan kramp i ben och biceps (sant faktiskt, fick i slutet kramp i vänster biceps, hur faan det nu är möjligt) och fortare. Eftersom man själv också är helt dum i huvudet tänker man inte köra lite fortare, tio minuter eller så, utan en hel jävla timma fortare. Är detta möjligt? Ingen aning! Vet inte ens om jag tänker försöka på riktigt, det blir nästan som att man istället för att äta lite gröt, ett par ägg och en smörgås till frukost bestämmer sig för att äta 6kg fläskfilé, 26 potatisar, 8 liter ketchup och 47 koppar kaffe.
Nu skall trötta ben få vila lite
Tjipp!
fredag 5 augusti 2011
Nä nu jävlar!
Visst har ni saknat mig, den arge!
Nu skall flera hemskheter avhandlas på samma gång, en del nytt en del gammalt.
Först ut, IGEN! Alla jävla idioter som är i vägen, i affären, på flygplatsen, på vägen (ja faktiskt, i vägen, på vägen). Hur faan i helvetes jävlar tänker ni? Skulle inte ni reagera om en hel jävla familj barrikaderade hela satans gatan framför er? Fattar ni inte vad ni gör? Satanskukförbannade, jävla sötvattenspirater, nu får det väl ändå var NOG! Om jag bara skulle glida in en cm på gångbanan med cykel, skulle en kärringjävel med permobil jaga mig till världs ände för att där smörja in mig med napalm och grilla mig i micron, med eller utan kapris i potatissalladen. Varför får ni gå på cykelbanan, när jag tydligen inte får ens cykla där? Varför får familjehelveten med 16 hundar trava runt i skogen och skrämma livet ur oss stackars cyklister, varför har handikappade företräde i affären, de kan väl handla på nätet, varför får inte jag skälla livet ur dumma pensionärer när de beter sig som 5-åringar på speed.
Nästa påhopp, friidrottstränare. Eller kanske friidtrottare i allmänhet, eller förresten hela jävla jordens befolkning. Det finns vissa saker som är s.k. sanningar. Vatten är blött, det är kallt när det snöar, det gör ont när det blöder och när man springer 110m häck skall huvudet vara still och inte guppa upp och ned.
Efter häckloppet i dagens Diamond League-gala i London, där alla sprang enligt instruktionsboken, funderade jag lite, gammal friidrottstränare som jag är. Anledningen till att huvudet skall hållas still horisontellt är att man skall springa framåt, inte upp och ned. Låter logiskt, men är det det? Springer man på slätten är det naturligt att huvudhelvetet skall vara still, likaså i golf. Men när man springer häck? Är det verkligen optimalt? Det skall vi inte gå in på här, däremot skall vi döda en del s.k. sanningar. Den första, simmar du direkt efter du ätit får du kramp. Det kan du få, men det har inte ett jävla dugg med maten att göra, tyvärr gott folk, era föräldrar ljög för er, ät och bada hur mycket ni vill.
Man blir fullare om man blandar olika sorters alkohol. NEJ! Det blir man inte alls, fylla har med mängden alkohol att göra, inte sorten. Blandar man däremot många olika sorter, dricker man troligtvis en hel del och blir således fullare. Samma gäller Tequila, många tror att de inte kan dricka tequila eftersom de blir så fulla av det. ICKE! Att många tror sig bli fulla av tequila beror nog mest på att man oftast dricker tequila sent på kvällen när man redan är full, vilken sprit man än dricker ren blir man nog lika full av kl 03.45.
Här skulle man också kunna lägga in morgontrötthet vs. kvällspigghet, men detta har redan avhandlats, så det skiter vi i.
Vad vill jag då ha sagt? Jo, att vi är så satans okritiska till vad som sägs. Vi ifrågasätter inte tillräckligt. Det kan väl vara ok, detta brukar växa bort hos en del. Tyvärr en liten, liten del. De flesta verkar tro på dessa sanningar med dårars envishet även långt upp i åldrarna, ofta in i döden. Det är oftast väldigt enkelt, folk är dumma i huvudet. -Jag blir så hungrig av alkohol! Alltså måste alkoholen var orsaken till att jag blir hungrig. NÄ! Hade du varit nykter å suttit hemma i soffan tills kl 03.45 en fredagkväll kan jag lova att du varit hungrig som faan. Försök förklara detta för någon som tror på det första sambandet, inte lätt, tro mig. Bara för att en sak följer en annan betyder inte detta att den orsakades av den. LÄR ER DETTA KÄRA PROLETÄRER!
Nu skall flera hemskheter avhandlas på samma gång, en del nytt en del gammalt.
Först ut, IGEN! Alla jävla idioter som är i vägen, i affären, på flygplatsen, på vägen (ja faktiskt, i vägen, på vägen). Hur faan i helvetes jävlar tänker ni? Skulle inte ni reagera om en hel jävla familj barrikaderade hela satans gatan framför er? Fattar ni inte vad ni gör? Satanskukförbannade, jävla sötvattenspirater, nu får det väl ändå var NOG! Om jag bara skulle glida in en cm på gångbanan med cykel, skulle en kärringjävel med permobil jaga mig till världs ände för att där smörja in mig med napalm och grilla mig i micron, med eller utan kapris i potatissalladen. Varför får ni gå på cykelbanan, när jag tydligen inte får ens cykla där? Varför får familjehelveten med 16 hundar trava runt i skogen och skrämma livet ur oss stackars cyklister, varför har handikappade företräde i affären, de kan väl handla på nätet, varför får inte jag skälla livet ur dumma pensionärer när de beter sig som 5-åringar på speed.
Nästa påhopp, friidrottstränare. Eller kanske friidtrottare i allmänhet, eller förresten hela jävla jordens befolkning. Det finns vissa saker som är s.k. sanningar. Vatten är blött, det är kallt när det snöar, det gör ont när det blöder och när man springer 110m häck skall huvudet vara still och inte guppa upp och ned.
Efter häckloppet i dagens Diamond League-gala i London, där alla sprang enligt instruktionsboken, funderade jag lite, gammal friidrottstränare som jag är. Anledningen till att huvudet skall hållas still horisontellt är att man skall springa framåt, inte upp och ned. Låter logiskt, men är det det? Springer man på slätten är det naturligt att huvudhelvetet skall vara still, likaså i golf. Men när man springer häck? Är det verkligen optimalt? Det skall vi inte gå in på här, däremot skall vi döda en del s.k. sanningar. Den första, simmar du direkt efter du ätit får du kramp. Det kan du få, men det har inte ett jävla dugg med maten att göra, tyvärr gott folk, era föräldrar ljög för er, ät och bada hur mycket ni vill.
Man blir fullare om man blandar olika sorters alkohol. NEJ! Det blir man inte alls, fylla har med mängden alkohol att göra, inte sorten. Blandar man däremot många olika sorter, dricker man troligtvis en hel del och blir således fullare. Samma gäller Tequila, många tror att de inte kan dricka tequila eftersom de blir så fulla av det. ICKE! Att många tror sig bli fulla av tequila beror nog mest på att man oftast dricker tequila sent på kvällen när man redan är full, vilken sprit man än dricker ren blir man nog lika full av kl 03.45.
Här skulle man också kunna lägga in morgontrötthet vs. kvällspigghet, men detta har redan avhandlats, så det skiter vi i.
Vad vill jag då ha sagt? Jo, att vi är så satans okritiska till vad som sägs. Vi ifrågasätter inte tillräckligt. Det kan väl vara ok, detta brukar växa bort hos en del. Tyvärr en liten, liten del. De flesta verkar tro på dessa sanningar med dårars envishet även långt upp i åldrarna, ofta in i döden. Det är oftast väldigt enkelt, folk är dumma i huvudet. -Jag blir så hungrig av alkohol! Alltså måste alkoholen var orsaken till att jag blir hungrig. NÄ! Hade du varit nykter å suttit hemma i soffan tills kl 03.45 en fredagkväll kan jag lova att du varit hungrig som faan. Försök förklara detta för någon som tror på det första sambandet, inte lätt, tro mig. Bara för att en sak följer en annan betyder inte detta att den orsakades av den. LÄR ER DETTA KÄRA PROLETÄRER!
lördag 16 juli 2011
Udda människor
Har idag varit på min första triathlon-tävling. Kul, intressant, märkligt, imponerande.
Alla som pysslar med udda aktiviteter är lite speciella. Triathlon är inget undantag. En stolle väljer att simma i badshorts i det 16-gradiga vattnet, han cyklar därefter 4 mil på en gammal damcykel. Människor med cyklar för över 50 000kr ligger en timma efter täten och speakern pratar bara själv när han skall intervjua segrarna, de fick inte en syl i vädret.
Men man kan inte annat än att bli imponerad. Att simma 1500m i öppet vatten och vara knappt simkunnig är en prestation. Att sedan cykla 40km utan att kunna svänga är också det en bedrift. Sällan har jag sett så många tekniskt dåliga cyklister, en del var tamejfaan sämre än jag. Löpstilar skall vi inte tala om, finns det ingen slags kurs för löpare?
"Riktiga" cyklister tycker att triathleter är konstiga, sitter dåligt på cykeln och provar märkliga lösningar. Detta är nog något alla udda idrotter dras med, en sport under utveckling tenderar att vara mer öppen för nytänkande än traditionella sporter. Om detta nytänkande driver utvecklingen framåt är det bra, om det är nytänkande för nytänkandets skull är det bara trams. Kompressionskläder kan vara en sådan företeelse. Varför skall man ha någon slags vadbeklädnad på sig för?
Jag har ju tidigare bloggat om vad trenden på nästa friidrotts-VM kommer att bli, kommer inte ihåg vad jag trodde, men ganska mycket är ju upptaget eller gammalt redan nu. Dr Dre hörlurar går bort direkt, det har vi redan sett, olika solglasögon likaså. Heldräkter är gammalt och färgad tejp såg vi redan i Berlin för två år sedan. Kanske kompressionskläder av något slag blir trenden i Sydkorea i höst. Emellertid tror jag mest på huvudbonader.
Udda människor är kul i rimliga mängder
Alla som pysslar med udda aktiviteter är lite speciella. Triathlon är inget undantag. En stolle väljer att simma i badshorts i det 16-gradiga vattnet, han cyklar därefter 4 mil på en gammal damcykel. Människor med cyklar för över 50 000kr ligger en timma efter täten och speakern pratar bara själv när han skall intervjua segrarna, de fick inte en syl i vädret.
Men man kan inte annat än att bli imponerad. Att simma 1500m i öppet vatten och vara knappt simkunnig är en prestation. Att sedan cykla 40km utan att kunna svänga är också det en bedrift. Sällan har jag sett så många tekniskt dåliga cyklister, en del var tamejfaan sämre än jag. Löpstilar skall vi inte tala om, finns det ingen slags kurs för löpare?
"Riktiga" cyklister tycker att triathleter är konstiga, sitter dåligt på cykeln och provar märkliga lösningar. Detta är nog något alla udda idrotter dras med, en sport under utveckling tenderar att vara mer öppen för nytänkande än traditionella sporter. Om detta nytänkande driver utvecklingen framåt är det bra, om det är nytänkande för nytänkandets skull är det bara trams. Kompressionskläder kan vara en sådan företeelse. Varför skall man ha någon slags vadbeklädnad på sig för?
Jag har ju tidigare bloggat om vad trenden på nästa friidrotts-VM kommer att bli, kommer inte ihåg vad jag trodde, men ganska mycket är ju upptaget eller gammalt redan nu. Dr Dre hörlurar går bort direkt, det har vi redan sett, olika solglasögon likaså. Heldräkter är gammalt och färgad tejp såg vi redan i Berlin för två år sedan. Kanske kompressionskläder av något slag blir trenden i Sydkorea i höst. Emellertid tror jag mest på huvudbonader.
Udda människor är kul i rimliga mängder
söndag 3 juli 2011
Gitarrer
Varför är vissa föremål så naturligt coola? Hur kan en svart Gibson Les Paul vara så cool att man utan vidare skulle köpa en och ställa i ett hörn, utan att kunna spela ett endaste ackord? En oboe skulle ju aldrig ha samma effekt.
Är det för att många av de som använder en Les Paul är coola (Slash, Dregen, John Sykes) eller för att den helt enkelt är cool av sig själv? Skulle den förlora sin coolhet om t.ex. Tomas Ledin hade en (vilket han säkert har iofs)? Ledin spelar ju oftast på en gammal Telecaster, samma modell som Springsteen använder. Cool i Springsteens händer, patetisk i Ledins. Alltså är det i detta fall artisten som gör gitarren cool inte tvärtom, en Telecaster kan inte förbättra din image, men det kan en Les Paul, konstigt!
Det kan vara likadant med bilar, en ny Porsche gör ingen cool, även om det säkert är en fantastisk bil. En Ljusgul 911 från 73 däremot, skulle göra min mamma cool (inte Sven Otto Littorin dock, en sådan bil finns inte, inte gitarr heller för den delen). Om Littorin hade en gitarr skulle han ha en Ibanez, Steve Lukather signature edition. Ibanez är töntigt på gitarrer, men funkar utmärkt till elbas, konstigt igen!
Jag kan inte mycket om trummor, men visst känns Pearl mycket coolare än Tama? Zildjian coolare än Paiste?
Att sjunga i ett hårdrocksband kan vara coolt, att sjunga i ett okänt svenskt band och stå i TV och påstå att Metallica försöker mörka att de är inspirerande av djävulen känns emellertid mindre så.
På tal om hårdrock, kom jag just på att sångaren i Broder Daniel ser lite ut som King Diamond. Han måste således också inspirerats av Hin Håle, följaktligen har även Håkan Hellström gjort det.
Är det för att många av de som använder en Les Paul är coola (Slash, Dregen, John Sykes) eller för att den helt enkelt är cool av sig själv? Skulle den förlora sin coolhet om t.ex. Tomas Ledin hade en (vilket han säkert har iofs)? Ledin spelar ju oftast på en gammal Telecaster, samma modell som Springsteen använder. Cool i Springsteens händer, patetisk i Ledins. Alltså är det i detta fall artisten som gör gitarren cool inte tvärtom, en Telecaster kan inte förbättra din image, men det kan en Les Paul, konstigt!
Det kan vara likadant med bilar, en ny Porsche gör ingen cool, även om det säkert är en fantastisk bil. En Ljusgul 911 från 73 däremot, skulle göra min mamma cool (inte Sven Otto Littorin dock, en sådan bil finns inte, inte gitarr heller för den delen). Om Littorin hade en gitarr skulle han ha en Ibanez, Steve Lukather signature edition. Ibanez är töntigt på gitarrer, men funkar utmärkt till elbas, konstigt igen!
Jag kan inte mycket om trummor, men visst känns Pearl mycket coolare än Tama? Zildjian coolare än Paiste?
Att sjunga i ett hårdrocksband kan vara coolt, att sjunga i ett okänt svenskt band och stå i TV och påstå att Metallica försöker mörka att de är inspirerande av djävulen känns emellertid mindre så.
På tal om hårdrock, kom jag just på att sångaren i Broder Daniel ser lite ut som King Diamond. Han måste således också inspirerats av Hin Håle, följaktligen har även Håkan Hellström gjort det.
Säg då!
Har inte skrivit något på ett tag, kommer nog att fortsätta så ett tag till. Har faktiskt inte irriterat mig på något särskilt sista tiden, har därför inget roligt att skriva om. Förslag mottages tacksamt. Har ju dessutom börjat arbeta för lön igen, så tiden kan bli knapp
söndag 26 juni 2011
Kultur
Idag tänker jag vara lite kulturell, men inte i bemärkelsen ni troligtvis tänker. Vår svenska kultur är ju som bekant helt överlägsen alla andra, i alla fall vill vi gärna tro detta.
En viktig del i denna kultur, som i det mesta bygger på Lutheranismen, är att följa regler. De som inte följer regler blir ofta sedda som galningar. Dagens regelbrott begicks av två yngre män från mellanöstern. Gissar att de båda var svenskfödda då de talade perfekt Rinkebysvenska. I simhallen är det normalt fint avdelat mellan banorna med linor, så inte idag. En stor del av 50m-bassängen var alltså "fri". Trots detta simmade ett antal människor (undertecknad inkluderad) i fina rader, utan att på något sätt störa varandra. Ända tills Araberna dyker upp. De betraktar denna del av bassängen som sin egen och börjar genast hoppa i mitt framför oss simmare, på både längden och tvären högljutt skrikande (ja,skrik är ju per definition högljutt, men detta var värre än så). Något irriterad tvingas jag nu simma närmare personen på "banan" närmast mig för att inte dödas av Araberna.
Sade jag till dem? Nej! Vis av tidigare erfarenheter hjälper inte detta, samtidigt som jag som trogen Lutheran vill undvika konflikt till varje pris. Dumt? Naturligtvis!
Att sitta så här i efterhand å klaga är patetiskt, men jag klagar faktiskt inte, jag är nyfiken på hur det blir så här. Varför är vi så jävla konflikträdda och varför har vissa så svårt att acceptera att världen inte endast består av just dem.
Vad är det värsta som kan hända, de är ju knappast Hizbollah, de badar ju på Fyrishov för bövelen. Varför förstår inte de uttrycket "för allas trevnad"?
Därför att vi är olika, vi har haft olika uppfostran, vi tycker om olika saker, vi tror eller inte tror på gudar med olika namn. Många utlänningar eller människor från andra kulturer måste tro att vi Svenskar är helt dumma i huvudet. De kan utan att bli tillsagda, eller ännu värre, bestraffade, bryta mot nästan vilka vardagsregler som helst. Vi gnäller och tycker att de borde förstå bättre, men inte faan gör vi något åt saken. De däremot räknar med att bli tillsagda om de gör något fel, hur faan skall de annars veta?
Hur kan vi tro att vårt sätt att se på saker alltid är rätt? Såssarna är ju det största partiet för närvarande, naturligtvis är detta ett bevis på att något inte står rätt till i Konungariket Sverige.
Jag förstår inte, och det vi inte förstår är vi rädda för. -Jag är livrädd!
En viktig del i denna kultur, som i det mesta bygger på Lutheranismen, är att följa regler. De som inte följer regler blir ofta sedda som galningar. Dagens regelbrott begicks av två yngre män från mellanöstern. Gissar att de båda var svenskfödda då de talade perfekt Rinkebysvenska. I simhallen är det normalt fint avdelat mellan banorna med linor, så inte idag. En stor del av 50m-bassängen var alltså "fri". Trots detta simmade ett antal människor (undertecknad inkluderad) i fina rader, utan att på något sätt störa varandra. Ända tills Araberna dyker upp. De betraktar denna del av bassängen som sin egen och börjar genast hoppa i mitt framför oss simmare, på både längden och tvären högljutt skrikande (ja,skrik är ju per definition högljutt, men detta var värre än så). Något irriterad tvingas jag nu simma närmare personen på "banan" närmast mig för att inte dödas av Araberna.
Sade jag till dem? Nej! Vis av tidigare erfarenheter hjälper inte detta, samtidigt som jag som trogen Lutheran vill undvika konflikt till varje pris. Dumt? Naturligtvis!
Att sitta så här i efterhand å klaga är patetiskt, men jag klagar faktiskt inte, jag är nyfiken på hur det blir så här. Varför är vi så jävla konflikträdda och varför har vissa så svårt att acceptera att världen inte endast består av just dem.
Vad är det värsta som kan hända, de är ju knappast Hizbollah, de badar ju på Fyrishov för bövelen. Varför förstår inte de uttrycket "för allas trevnad"?
Därför att vi är olika, vi har haft olika uppfostran, vi tycker om olika saker, vi tror eller inte tror på gudar med olika namn. Många utlänningar eller människor från andra kulturer måste tro att vi Svenskar är helt dumma i huvudet. De kan utan att bli tillsagda, eller ännu värre, bestraffade, bryta mot nästan vilka vardagsregler som helst. Vi gnäller och tycker att de borde förstå bättre, men inte faan gör vi något åt saken. De däremot räknar med att bli tillsagda om de gör något fel, hur faan skall de annars veta?
Hur kan vi tro att vårt sätt att se på saker alltid är rätt? Såssarna är ju det största partiet för närvarande, naturligtvis är detta ett bevis på att något inte står rätt till i Konungariket Sverige.
Jag förstår inte, och det vi inte förstår är vi rädda för. -Jag är livrädd!
måndag 6 juni 2011
Promenadtakt
Det finns tid för flanerande, det finns utrymme för flanerande och denna tid och detta utrymme är alltid långt från offentliga lokaler och deras närhet. Att dra benen efter sig i köpcentrum, på ICA eller som exemplet nedan på Fyrishov är direkt förkastligt. Hur faan tänker ni?
Tror ni att ni äger stället? Vill ni att de som går bakom er när ni såsar fram skall knäa er i ryggen? Varför?
Försökte tidigare idag ta oss ut från Fyrishov (badanläggning i Uppsala för er som inte vet). Vi hade spenderat ett par timmar i solen vid poolen utomhus och skulle ta oss hem. Då måste man tydligen gå genom katakomberna. Familjen som trängde sig före genom dörren in till katakomberna trivs tydligen utmärkt med att gå i bredd i 0,2 meter i timmen.
Hallå! Det är transport vi talar om här, man promenerar inte i kulvertarna under ett badhus, man transporterar sig med hjälp av rask gång. Det är nämligen trevligare utomhus, alltså försöker man ta sig ut så fort man kan, dock utan att springa. Samma sak gäller biografer, hur i hela helvete kan det ta 45 minuter för 68 personer att ta sig ut ur en biograf? Stannar ni för onanipaus? Tycker ni det är trevligt att stå kön mot röv i en biosalong? Vad är det som händer?
Som vanligt är jag endast nyfiken (ja, ni bör naturligtvis genast sluta med detta störande beteende). Är det bara jag som hela tiden försöker göra tråkiga saker så effektivt som möjligt, för att få tid till trevligare sysselsättning? Är jag lat? Troligtvis en av de lataste som finns, jag älskar att göra ingenting. För att under normala omständigheter få tid över till detta, måste jag vara effektiv när jag städar, tvättar, onanerar (nej, det är inte särskilt roligt, bara skönt) eller gör annat tråkigt.
Det mest effektiva som finns är att låta bli
Sov sött...
Tror ni att ni äger stället? Vill ni att de som går bakom er när ni såsar fram skall knäa er i ryggen? Varför?
Försökte tidigare idag ta oss ut från Fyrishov (badanläggning i Uppsala för er som inte vet). Vi hade spenderat ett par timmar i solen vid poolen utomhus och skulle ta oss hem. Då måste man tydligen gå genom katakomberna. Familjen som trängde sig före genom dörren in till katakomberna trivs tydligen utmärkt med att gå i bredd i 0,2 meter i timmen.
Hallå! Det är transport vi talar om här, man promenerar inte i kulvertarna under ett badhus, man transporterar sig med hjälp av rask gång. Det är nämligen trevligare utomhus, alltså försöker man ta sig ut så fort man kan, dock utan att springa. Samma sak gäller biografer, hur i hela helvete kan det ta 45 minuter för 68 personer att ta sig ut ur en biograf? Stannar ni för onanipaus? Tycker ni det är trevligt att stå kön mot röv i en biosalong? Vad är det som händer?
Som vanligt är jag endast nyfiken (ja, ni bör naturligtvis genast sluta med detta störande beteende). Är det bara jag som hela tiden försöker göra tråkiga saker så effektivt som möjligt, för att få tid till trevligare sysselsättning? Är jag lat? Troligtvis en av de lataste som finns, jag älskar att göra ingenting. För att under normala omständigheter få tid över till detta, måste jag vara effektiv när jag städar, tvättar, onanerar (nej, det är inte särskilt roligt, bara skönt) eller gör annat tråkigt.
Det mest effektiva som finns är att låta bli
Sov sött...
söndag 22 maj 2011
Enzo
Enzo kunde med största sannolikhet köra bil, Ferrari alltså. Troligtvis kunde han också parkera sin bil. Hade Enzo levat idag, hade han gråtit nu och fortsatt att göra så resten av livet. En person som av James May i Top Gear hade kallats Cock, körde (eller ja, stapplade fram om man nu kan göra detta i en bil) idag in på en näst intill tom parkeringsplats utanför Skoklosters slott. Detta i en Ferrari, en svart, relativt fin (inte färgen alltså, utan bilen som sådan). Mannen kunde uppenbarligen inte köra bil, även om en Ferrari kanske inte är den mest lättkörda automobilen i världen. Den borde dock gå att parkera, hur har annars alla Ferrarisar hamnat utanför lyxhotell världen över. Ägaren (eller lånaren, vad vet jag) hackade sig fram och tillbaks på parkeringsplatsen, körde lite framåt, lite bakåt, och lite hit och dit, men parkera, det lyckades han inte med i brådrasket.
Hur kan detta hända? Hur kan man komma åkande i en otroligt cool bil och inte kunna köra? Jag menar, VAD I HELVETE TÄNKER DU PÅ KARL?
En grundläggande regel för människor med avancerade bilar, båtar och motorcyklar borde väl vara att kunna använda dessa, har jag fel?
Nej, det har jag naturligtvis inte!
Som vanligt undrar jag varför, hur tänker du nu? Som vanligt är svaret högst sannolikt, inte alls!
Efter att till sist lyckats få bilen parkerad, kliver cocken ur och går tillsammans med sin minderåriga flickvän (nu gissar jag bara) bara iväg mot slottet. Helt utan att skämmas tydligen, ofattbart!
Ha en trevlig söndagsnatt
Puss på er
Hur kan detta hända? Hur kan man komma åkande i en otroligt cool bil och inte kunna köra? Jag menar, VAD I HELVETE TÄNKER DU PÅ KARL?
En grundläggande regel för människor med avancerade bilar, båtar och motorcyklar borde väl vara att kunna använda dessa, har jag fel?
Nej, det har jag naturligtvis inte!
Som vanligt undrar jag varför, hur tänker du nu? Som vanligt är svaret högst sannolikt, inte alls!
Efter att till sist lyckats få bilen parkerad, kliver cocken ur och går tillsammans med sin minderåriga flickvän (nu gissar jag bara) bara iväg mot slottet. Helt utan att skämmas tydligen, ofattbart!
Ha en trevlig söndagsnatt
Puss på er
fredag 20 maj 2011
EPO
Varför är vi så negativa till doping? ATT vi är negativa är bra, doping är ett elände, men varför är vi mot doping?
Det är orättvist säger nog många, det är fusk säger ännu fler, det kan vara skadligt säger de som vet vad de pratar om lite grand.
Orättviseförklaringen köper inte jag, om doping är orättvist är det också orättvist att Usain Bolt är byggd som han är, doping har inget med orättvisa att göra, livet är orättvist, det skall vara så.
Att det är fusk gäller ju bara i vissa fall, bara regelbrott räknas ju som fusk. Om man skulle hitta ett prestationshöjande preparat som är lagligt, är ju detta inte fusk, i alla fall inte ännu.
Det kan emellertid vara farligt, men det finns massor av saker som är farliga, hoppa fallskärm t.ex. Ligga med människor i vissa afrikanska länder, äta svamp eller spela innebandy.
Jag tror att det egentliga problemet är att alla ljuger så förbannat och vi rättrogna Lutheraner gillar inte lögntrutar. Om någon skulle åka fast för doping, för att sedan direkt erkänna, säga som det är, "jag ville vinna lite för mycket för mitt eget bästa, så jag tog till otillåtna medel" skulle vi på något sätt ha en möjlighet att förstå. Naturligtvis skall dopingboven stängas av på livstid, men vi skulle slippa en lögnkarusell á la Tyler Hamilton. Jag tycker så vansinnigt illa om människor som ljuger, i tron att de skall klara sig i slutändan.
Vi kommer aldrig komma åt problemet med doping om vi inte fullt förstår orsakerna bakom. Medias totala okunnighet hjälper oss inte direkt, först borde vi låta de som vet något uttala sig, alla andra (jag t.ex.) borde hålla truten. Tyvärr gör det att jag nu måste sluta
Ha en trevlig kväll...
Det är orättvist säger nog många, det är fusk säger ännu fler, det kan vara skadligt säger de som vet vad de pratar om lite grand.
Orättviseförklaringen köper inte jag, om doping är orättvist är det också orättvist att Usain Bolt är byggd som han är, doping har inget med orättvisa att göra, livet är orättvist, det skall vara så.
Att det är fusk gäller ju bara i vissa fall, bara regelbrott räknas ju som fusk. Om man skulle hitta ett prestationshöjande preparat som är lagligt, är ju detta inte fusk, i alla fall inte ännu.
Det kan emellertid vara farligt, men det finns massor av saker som är farliga, hoppa fallskärm t.ex. Ligga med människor i vissa afrikanska länder, äta svamp eller spela innebandy.
Jag tror att det egentliga problemet är att alla ljuger så förbannat och vi rättrogna Lutheraner gillar inte lögntrutar. Om någon skulle åka fast för doping, för att sedan direkt erkänna, säga som det är, "jag ville vinna lite för mycket för mitt eget bästa, så jag tog till otillåtna medel" skulle vi på något sätt ha en möjlighet att förstå. Naturligtvis skall dopingboven stängas av på livstid, men vi skulle slippa en lögnkarusell á la Tyler Hamilton. Jag tycker så vansinnigt illa om människor som ljuger, i tron att de skall klara sig i slutändan.
Vi kommer aldrig komma åt problemet med doping om vi inte fullt förstår orsakerna bakom. Medias totala okunnighet hjälper oss inte direkt, först borde vi låta de som vet något uttala sig, alla andra (jag t.ex.) borde hålla truten. Tyvärr gör det att jag nu måste sluta
Ha en trevlig kväll...
tisdag 17 maj 2011
Kära Örebroare...
Varför, och detta är ett stort varför, har så många så oerhört svårt att ge vettiga vägbeskrivningar? Om detta är ett större problem i Uppsala än i andra städer vet jag inte, men de som kommer från Uppsala verkar helt sakna genen som styr vår förmåga att ge vägbeskrivningar som folk förstår.
Ta inte illa upp nu, kära Uppsalingar, jag bor ju själv här och är inte ute för att kritisera, bara för att försöka förstå och komma med lite tips.
Två saker måste först och främst uppfyllas för att kunna ge en vägbeskrivning. Vart börjar man och vart skall man. Detta har en viss betydelse då det ofta styr vilket väderstreck man skall färdas i. Nästa steg är att ta reda på om den som man beskriver vägen för har tillräcklig kunskap om de landmärken man tänker använda sig av i beskrivningen. Ta höger vid Olles kiosk är en tämligen meningslös instruktion för den som inte vet var Olles kiosk ligger. Snälla, snälla, snälla, förutsätt aldrig att vi utbölingar vet var något ligger, det vet vi inte och skulle vi veta det kallar vi det säkert för något annat än ni.
Tricket med en bra vägbeskrivning är (detta gäller mig, jag är erkänt dålig på att förstå) är att göra det enkelt, och framförallt, lägg ALLT krut på korsningar eller vägval, vad man passerar på en rak väg utan möjlighet till misstag är irrelevant.
Denna kunskap fanns inte hos de som markerat Gula Stigen i Uppsala. Inget ont om själva initiativet, jättebra, men hur faan tänker ni när ni sätter en Gula Stigen-stolpe mitt på ett stigparti där det inte finns några andra stigar, men helt missar att markera minst 5 "korsningar" utmed stigen. Här kommer jag glatt cyklande på en ensam stig, oops! Där var en Gula Stigen stolpe mitt i ingenstans, undrar varför, 100m längre fram delar sig stigen i 2 delar, inga jävla markeringar här inte, vilken skall jag välja? Ingen som helst jävla aning! Råkar välja rätt, får nämligen detta bekräftat 100 m senare av ytterligare en helt jävla meningslös gul stolpe. Nu när ni ändå gjort ett jättejobb med att markera stigen, varför har ni gjort det så jävla dåligt? På 10km riskerade jag cykla fel minst 5 gånger. Att det inte blev fler beror endast på att jag cyklat där en gång förut.
Det konstigaste är att det är likadant överallt, vart jag än kommer är det uselt skyltat, helt omöjligt att hitta fram. Förstår inte, kan det ha med mig att göra? Nä! Eller? Nä!
Sist en liten utmärkelse, trots att svensk reklam har varit ovanligt usel senaste året, står den sig slätt mot Sidi, Italiensk cykelskotillverkare, de lyckas bli sämre och sämre för varje år
Puss
Ta inte illa upp nu, kära Uppsalingar, jag bor ju själv här och är inte ute för att kritisera, bara för att försöka förstå och komma med lite tips.
Två saker måste först och främst uppfyllas för att kunna ge en vägbeskrivning. Vart börjar man och vart skall man. Detta har en viss betydelse då det ofta styr vilket väderstreck man skall färdas i. Nästa steg är att ta reda på om den som man beskriver vägen för har tillräcklig kunskap om de landmärken man tänker använda sig av i beskrivningen. Ta höger vid Olles kiosk är en tämligen meningslös instruktion för den som inte vet var Olles kiosk ligger. Snälla, snälla, snälla, förutsätt aldrig att vi utbölingar vet var något ligger, det vet vi inte och skulle vi veta det kallar vi det säkert för något annat än ni.
Tricket med en bra vägbeskrivning är (detta gäller mig, jag är erkänt dålig på att förstå) är att göra det enkelt, och framförallt, lägg ALLT krut på korsningar eller vägval, vad man passerar på en rak väg utan möjlighet till misstag är irrelevant.
Denna kunskap fanns inte hos de som markerat Gula Stigen i Uppsala. Inget ont om själva initiativet, jättebra, men hur faan tänker ni när ni sätter en Gula Stigen-stolpe mitt på ett stigparti där det inte finns några andra stigar, men helt missar att markera minst 5 "korsningar" utmed stigen. Här kommer jag glatt cyklande på en ensam stig, oops! Där var en Gula Stigen stolpe mitt i ingenstans, undrar varför, 100m längre fram delar sig stigen i 2 delar, inga jävla markeringar här inte, vilken skall jag välja? Ingen som helst jävla aning! Råkar välja rätt, får nämligen detta bekräftat 100 m senare av ytterligare en helt jävla meningslös gul stolpe. Nu när ni ändå gjort ett jättejobb med att markera stigen, varför har ni gjort det så jävla dåligt? På 10km riskerade jag cykla fel minst 5 gånger. Att det inte blev fler beror endast på att jag cyklat där en gång förut.
Det konstigaste är att det är likadant överallt, vart jag än kommer är det uselt skyltat, helt omöjligt att hitta fram. Förstår inte, kan det ha med mig att göra? Nä! Eller? Nä!
Sist en liten utmärkelse, trots att svensk reklam har varit ovanligt usel senaste året, står den sig slätt mot Sidi, Italiensk cykelskotillverkare, de lyckas bli sämre och sämre för varje år
Puss
söndag 15 maj 2011
Sälj Aset, Annars Byt
Detta var min morfars förklaring till akronymen Saab. Han visste nog inte hur rätt han skulle få när detta uttryck myntades.
På tal om myntades, hur kan Saab ställa krav i dagsläget, hur kan EIB göra det, Riksgälden? Vad Saab borde utsättas för är konkurs. Ett företag som inte tjänat pengar på evigheter, ett företag som inte ens GM vill kännas vid (det säger väl en del), ett företag som idag på något konstigt sätt ägs och kontrolleras av en Holländare med grava Napoleonkomplex. Att det finns människor och företag som faktiskt vill investera i eländet är ju makabert. Saab borde vara ytterst tacksamma för varenda öre de kan få i kapitaltillskott. Varför krånglar då EIB? Borde inte Antonov godkännas? Troligtvis är EIB en av de få instanser som har fattat, Saab är kört.
Hur har detta kunnat hända? Hur har Saab överlevt i alla dessa år? Skall staten hjälpa Saab? Vad är i så fall skillnaden mellan att hjälpa ett företag helt utan framtidsutsikter och ge arbetslösa bidrag? Det borde bli billigare att lägga ned och ge alla anställda ett fett avgångsvederlag som räcker livet ut, mycket billigare. Trollhättan har ju Frank Andersson, kan man inte bygga något runt honom, ett slags Brottarsommarland eller investera i en noshörning (ni som fattar räcker upp en hand).
Här har man läst företagsekonomi i 4 år, utan att få lära sig att företagande inte alls handlar om att tjäna pengar utan om idioti. Ju större fiasko, ju mer pengar, desto större idioti.
Men Saab gör ju jättefina bilar!
Det hör inte hit, det är för få som vill betala vad de kostar, eller borde kosta för att kunna tjäna pengar åt företaget. Detta är själva kärnan i problemet, inte ens den mest fantastiska marknadsplan kan hjälpa ett företag utan intjäningsförmåga.
Lite synd är det dock, för första gången sedan 60-talet verkar Saab ha ett bra modellprogram på gång, bilarna är riktigt snygga och skall enligt de som vet vara rätt bra.
Om detta också gäller Frank Andersson låter jag vara osagt
På tal om myntades, hur kan Saab ställa krav i dagsläget, hur kan EIB göra det, Riksgälden? Vad Saab borde utsättas för är konkurs. Ett företag som inte tjänat pengar på evigheter, ett företag som inte ens GM vill kännas vid (det säger väl en del), ett företag som idag på något konstigt sätt ägs och kontrolleras av en Holländare med grava Napoleonkomplex. Att det finns människor och företag som faktiskt vill investera i eländet är ju makabert. Saab borde vara ytterst tacksamma för varenda öre de kan få i kapitaltillskott. Varför krånglar då EIB? Borde inte Antonov godkännas? Troligtvis är EIB en av de få instanser som har fattat, Saab är kört.
Hur har detta kunnat hända? Hur har Saab överlevt i alla dessa år? Skall staten hjälpa Saab? Vad är i så fall skillnaden mellan att hjälpa ett företag helt utan framtidsutsikter och ge arbetslösa bidrag? Det borde bli billigare att lägga ned och ge alla anställda ett fett avgångsvederlag som räcker livet ut, mycket billigare. Trollhättan har ju Frank Andersson, kan man inte bygga något runt honom, ett slags Brottarsommarland eller investera i en noshörning (ni som fattar räcker upp en hand).
Här har man läst företagsekonomi i 4 år, utan att få lära sig att företagande inte alls handlar om att tjäna pengar utan om idioti. Ju större fiasko, ju mer pengar, desto större idioti.
Men Saab gör ju jättefina bilar!
Det hör inte hit, det är för få som vill betala vad de kostar, eller borde kosta för att kunna tjäna pengar åt företaget. Detta är själva kärnan i problemet, inte ens den mest fantastiska marknadsplan kan hjälpa ett företag utan intjäningsförmåga.
Lite synd är det dock, för första gången sedan 60-talet verkar Saab ha ett bra modellprogram på gång, bilarna är riktigt snygga och skall enligt de som vet vara rätt bra.
Om detta också gäller Frank Andersson låter jag vara osagt
måndag 9 maj 2011
Ovan där!
Frälsningsarmén har tydligen uttalat sig om homosexuellt sex. Negativt var det visst, d.v.s. de tycker inte om det.
Tillhör man en organisation som bygger sina värderingar på bibeln, skall man inte förespråka homosexualitet, bibeln tycker nämligen att det är dåligt. Det lustiga är att folk blir förvånade, det är lite som om vi skulle bli förvånade över att medlemmarna i AIK's supporterklubb tycker illa om Djurgården.
Är det inte dags för att skriva om boken nu? En av anledningarna att jag har svårt för religiösa är just att de skrifter de säger sig tro på, inte är riktigt up to date så att säga. Det står så mycket strunt i bibeln att man mår illa, men den skrevs ju inte igår, så man kan ju ha ett visst överseende med att texten och innehållet inte är så modernt. I dagens samhälle fungerar inte regler och idéer från 2000 år sedan alltid så bra, det finns en massa saker man inte får eller skall göra enligt de som skrev eländet.
Därmed inte sagt att allt är dåligt, att man får vara ledig på påsk, jul och midsommar (eller!) är ju bra. De flesta av budorden är ju också rätt vettiga, vara snäll mot mamma, inte ljuga, inte mörda och sånt.
Det kan väl inte vara för mycket begärt att modernisera hela skiten. Ta bort allt som inte passar i modern tid, inte röra vid grisskinn på söndagar, stena bögar och äktenskapsförbrytare eller låta bli att onanera. Jag skulle vilja veta vem det är som sätter stopp för sådana initiativ, Påven? Ulf Ekman? Ma Oftedahl?
Är det kanske så att många troende tycker illa om homos och onanister, det vore ju tragiskt i så fall. Folk får naturligtvis tro och tycka vad de vill, men varför allt detta hyckleri? Tyck en sak och stå för det så blir det lättare för oss andra att förstå hur dumma ni är.
Tillhör man en organisation som bygger sina värderingar på bibeln, skall man inte förespråka homosexualitet, bibeln tycker nämligen att det är dåligt. Det lustiga är att folk blir förvånade, det är lite som om vi skulle bli förvånade över att medlemmarna i AIK's supporterklubb tycker illa om Djurgården.
Är det inte dags för att skriva om boken nu? En av anledningarna att jag har svårt för religiösa är just att de skrifter de säger sig tro på, inte är riktigt up to date så att säga. Det står så mycket strunt i bibeln att man mår illa, men den skrevs ju inte igår, så man kan ju ha ett visst överseende med att texten och innehållet inte är så modernt. I dagens samhälle fungerar inte regler och idéer från 2000 år sedan alltid så bra, det finns en massa saker man inte får eller skall göra enligt de som skrev eländet.
Därmed inte sagt att allt är dåligt, att man får vara ledig på påsk, jul och midsommar (eller!) är ju bra. De flesta av budorden är ju också rätt vettiga, vara snäll mot mamma, inte ljuga, inte mörda och sånt.
Det kan väl inte vara för mycket begärt att modernisera hela skiten. Ta bort allt som inte passar i modern tid, inte röra vid grisskinn på söndagar, stena bögar och äktenskapsförbrytare eller låta bli att onanera. Jag skulle vilja veta vem det är som sätter stopp för sådana initiativ, Påven? Ulf Ekman? Ma Oftedahl?
Är det kanske så att många troende tycker illa om homos och onanister, det vore ju tragiskt i så fall. Folk får naturligtvis tro och tycka vad de vill, men varför allt detta hyckleri? Tyck en sak och stå för det så blir det lättare för oss andra att förstå hur dumma ni är.
tisdag 3 maj 2011
Vini Vidi Verum Hälsofil
Vad är det som händer? Varför ger vi imbecilla utrymme i media? Varför har okända studiomusiker solglasögon inomhus?
Den första frågan är mest akut, då den belyser ett fenomen som kan bli ett stort samhällsproblem när våra barn växer upp. Idag när allt och alla sprider sina åsikter om allt och inget på www'n finns det naturligtvis både goda och mindre goda skribenter. Med god menar jag här inte motsatsen till ond, även om man kan undra ibland, utan god i bemärkelsen "detta var en god tårta" eller "han är en god lyssnare". God i betydelsen bra alltså.
Såg förresten just en inslag på CNN från ett Al Qaeda träningsläger i öknen, verkar oerhört opraktiskt att träna närstrid iklädd burka.
I alla fall, varför använder jag ordet god, när jag menar bra? För att jag kan!
Flera av de nya skribenterna (bloggarna alltså) verkar inte kunna, använda ord alltså. Läste igår på anmodan ett inlägg om OBL (Osama Bin Laden) av en slags mode eller trendbloggerska. Det var tamejfaan det sämsta jävla skitinlägg jag någonsin läst. Undervisar man inte i Svenska i skolan längre? Varje gång det fanns en liten möjlighet att stava ett ord fel, lyckades den icke namngivna bloggerskan (jag namnger henne inte alltså) göra jusst detta. Honn verkade tro att det måsste finnas minnst en uppsättning dubbelkonsonanter i varje ord. Tänk er värsta sortens Rinkebysvenska körd baklänges i ett rättstavningsprogram.
Vid Allah, ta lite ansvar, det finns andra tonåringar som läser det ni skriver.
Det finns så många bra anledningar till att läsa det någon annan skriver. Det kan vara roligt, det kan vara vackert, det kan vara välskrivet, det kan vara intressant, det kan vara nydanande eller avslöjande. Kort och gott läsvärt. Detta intetsägande jävla mode och trendbloggande har inget som helst existensberättigande om de som skriver inte behärskar vårt kära språk. Gå en kurs, håll er vakna i skolan eller försök läsa en bok, så har ni kommit en god bit på väg. Om en musiker skulle spela lika fel som dessa halvanalfabeter skriver, skulle ingen kunna lyssna, det skulle göra ont i öronen.
Detta tar mig något långsökt till fråga nummer två. Varför har okända studiomusiker solglasögon inomhus? De vill inte bli igenkända, nej, så kan det inte vara, ingen vet ju vem de är i alla fall. De har någon slags ögonsjukdom, nej, det är helt enkelt för osannolikt att denna sjukdom i så hög grad skulle drabba just musiker. De tror att de är coola, så är det nog, men oj oj oj vad fel de har. Ni ser ut som idioter! De som kan bära upp solglasögon inomhus är lätträknade, en liten grupp superstjärnor i klass med Johnny Depp och Bono klarar av detta, inte många andra. I Paul Shaffer's band (han i Letterman ni vet) har flera av musikerna solglasögon. Obegripligt, de ser så dumma ut att man vill gråta. Nästa gång ni tittar på Letterman, kolla in killen med saxofonen uppe till höger. Ishockeyfrisyr och Ray Ban Round Metals, det är 2011 och du är inomhus, dra en soppåse över hela dig tack. I morse hade keyboardisten i Torsten Flincks band solglasögon på sig i Nyhetsmorgon. Längre bort från rockstjärna än att vara kompmusiker till Torsten kan man troligtvis inte komma. Saken är den att jag skulle vara betydligt mer tolerant om jag på något sätt kunde förstå hur de tänker. Det gör jag emellertid inte, så jag efterlyser en förklaring.
Den första frågan är mest akut, då den belyser ett fenomen som kan bli ett stort samhällsproblem när våra barn växer upp. Idag när allt och alla sprider sina åsikter om allt och inget på www'n finns det naturligtvis både goda och mindre goda skribenter. Med god menar jag här inte motsatsen till ond, även om man kan undra ibland, utan god i bemärkelsen "detta var en god tårta" eller "han är en god lyssnare". God i betydelsen bra alltså.
Såg förresten just en inslag på CNN från ett Al Qaeda träningsläger i öknen, verkar oerhört opraktiskt att träna närstrid iklädd burka.
I alla fall, varför använder jag ordet god, när jag menar bra? För att jag kan!
Flera av de nya skribenterna (bloggarna alltså) verkar inte kunna, använda ord alltså. Läste igår på anmodan ett inlägg om OBL (Osama Bin Laden) av en slags mode eller trendbloggerska. Det var tamejfaan det sämsta jävla skitinlägg jag någonsin läst. Undervisar man inte i Svenska i skolan längre? Varje gång det fanns en liten möjlighet att stava ett ord fel, lyckades den icke namngivna bloggerskan (jag namnger henne inte alltså) göra jusst detta. Honn verkade tro att det måsste finnas minnst en uppsättning dubbelkonsonanter i varje ord. Tänk er värsta sortens Rinkebysvenska körd baklänges i ett rättstavningsprogram.
Vid Allah, ta lite ansvar, det finns andra tonåringar som läser det ni skriver.
Det finns så många bra anledningar till att läsa det någon annan skriver. Det kan vara roligt, det kan vara vackert, det kan vara välskrivet, det kan vara intressant, det kan vara nydanande eller avslöjande. Kort och gott läsvärt. Detta intetsägande jävla mode och trendbloggande har inget som helst existensberättigande om de som skriver inte behärskar vårt kära språk. Gå en kurs, håll er vakna i skolan eller försök läsa en bok, så har ni kommit en god bit på väg. Om en musiker skulle spela lika fel som dessa halvanalfabeter skriver, skulle ingen kunna lyssna, det skulle göra ont i öronen.
Detta tar mig något långsökt till fråga nummer två. Varför har okända studiomusiker solglasögon inomhus? De vill inte bli igenkända, nej, så kan det inte vara, ingen vet ju vem de är i alla fall. De har någon slags ögonsjukdom, nej, det är helt enkelt för osannolikt att denna sjukdom i så hög grad skulle drabba just musiker. De tror att de är coola, så är det nog, men oj oj oj vad fel de har. Ni ser ut som idioter! De som kan bära upp solglasögon inomhus är lätträknade, en liten grupp superstjärnor i klass med Johnny Depp och Bono klarar av detta, inte många andra. I Paul Shaffer's band (han i Letterman ni vet) har flera av musikerna solglasögon. Obegripligt, de ser så dumma ut att man vill gråta. Nästa gång ni tittar på Letterman, kolla in killen med saxofonen uppe till höger. Ishockeyfrisyr och Ray Ban Round Metals, det är 2011 och du är inomhus, dra en soppåse över hela dig tack. I morse hade keyboardisten i Torsten Flincks band solglasögon på sig i Nyhetsmorgon. Längre bort från rockstjärna än att vara kompmusiker till Torsten kan man troligtvis inte komma. Saken är den att jag skulle vara betydligt mer tolerant om jag på något sätt kunde förstå hur de tänker. Det gör jag emellertid inte, så jag efterlyser en förklaring.
torsdag 28 april 2011
Nu är vi där igen...
Var då säger ni! Jo, där man får skoja om allt, och då menar jag allt. Denna gång kommer jag att tangera det osmakliga, men jag kan inte låta bli. Patrik Sjöbergs avslöjande om att han blivit sexuellt utnyttjad av sin styvfar/höjdhoppstränare är ju en liten bomb. Visst är det tragiskt, men den stora nyheten har de flesta missat, nu vet vi äntligen varför alla höjdhoppare under många år bar (och fortfarande bär) shorts där pungen är lättillgänglig.
Fy på dig Stefan, sånt får man inte skoja om. -Joho, det får man visst!
Ha en bra dag!
Fy på dig Stefan, sånt får man inte skoja om. -Joho, det får man visst!
Ha en bra dag!
tisdag 26 april 2011
Det vi inte vet...
Det skiter vi fullständigt i. Vad skönt det är med ignorans ibland!
När vissa nu förvånas av att diverse diktatorer i Nordafrika och Mellanöstern behandlar sitt folk illa, blir de jättearga, de tjoar å demonstrerar å har sig. Är de verkligen förvånade, hur kan de tro att diktaturer med någon form av fundamentalistisk, religiös ledning kan vara bra. Få har orsakat så mycket lidande i världen som just religiösa fundamentalister. Samtidigt har många troende, religiösa eller vad vi nu skall kalla dem gjort mycket gott i världen. Hur funkar detta? Lätt! Fundamentalism är alltid dåligt, extrema åsikter eller ett slaviskt följande av regler och förordningar av gammalt datum är bad, very bad som Anders skulle sagt. De som lever i nuet klarar sig oftast bäst, de som lever i det förflutna tror säkert att de har det bra, särskilt om man är t.ex. Saudisk Prins med fläskigt apanage.
Men, nu tillbaks till dagens ämne, vetande eller ovetande.
Ingen brydde sig väl ett jävla dugg om sälarna i Norge innan nån djurmupp avslöjade klubbning, har inte heller hört någon som klagar idag, trots att sälar med största sannolikhet fortfarande klubbas, både här och där.
Idag vet många att en del Syrier har det dåligt, deras älskade diktator har varit dum mot dem. Stor Överraskning! Igår var det Libyen, i förrgår Egypten. Libyen har nog många misstänkt länge, då deras Gullediktator ser lite halvskum ut, Men Hosni Mubarak ser inte lika galen ut, alltså var han lite snällare, trodde vi.
Om ett par veckor har vi glömt dessa elaka diktatorer, för då har det hänt något annat i världen som TV och tidningar hellre skriver om. Redan i slutet på denna vecka kommer vi alla tvingas läsa spaltkilometer om bröllopet i Storbritannien. under ett par dagar glöms allt elände bort, allt ljus på William och Kate. Sedan kommer det någon liten naturkatastrof som vi kan oja oss över. Konflikterna i Nordafrika är då som bortblåsta, vi har glömt helt enkelt. Detta är en försvarsmekanism, vi orkar inte hantera hur mycket elände som helst, vi måste ha andrum. Detta andrum heter ignorans. Det vi inte vet, skiter vi i. Med all rätt om jag får tycka.
När jag gick i skolan fick vi lära oss att muslimer trodde på någon slags gud som hette Allah och gillade en snubbe som heter Muhammed, någon slags profet i stil med Jesus kan man tänka. Det jag minns mest är emellertid att man i Arabien högg händerna av alla tjuvar, borde avskräcka från snatteri på Ica. Egentligen helt i min smak, jag tror att hårda straff är bra för att hålla ned brottsligheten, men de flesta jurister som vet mer om detta än jag håller inte med. De har troligtvis rätt.
Faan vad skönt det var när man visste mindre. Brann det i Damaskus fick man inte veta detta, var det översvämningar i Kuala Lumpur gick man lyckligt ovetande till skolan eller jobbet. No worries här inte.
Idag kan man inte undvika denna information, gör man det får man ångest för att man inte bryr sig tillräckligt och allt slutar med att man googlar Shia vs Sunni för att hålla Trivial Pursuit-cellerna igång. Vi gottar oss i andras elände och dövar våra ångestdrypande nerver med en liten donation till Rädda Barnen eller liknande, gärna via något trevligt TV-Jippo med Renée Nyberg eller Lill Lill-Babs.
Samtidigt som vi bryr oss mer och mer om elände i andra delar av världen, ser vi mer och mer på skitprogram som Big Brother på TV. Hur faan går detta ihop?
Jag vill veta mindre, få mer tid att bry mig om sådant som faktiskt påverkar mig och min omgivning och kunna skita fullständigt i Darfur, Myanmar eller Kambodja. Men se, det går inte, då är man en ond människa. Man skall tycka synd om de som har det dåligt. Problemet är att utifrån vårt synsätt avseende rätt och fel är det väldigt många i världen som det är synd om, hur skall man välja vem man skall tycka synd om just idag? Inte faan vet jag, jag tänker just idag tycka synd om Gustav Fridolin, vet inte riktigt varför, men har en känsla av att han kommer få det lite tufft framöver.
Tjoflöjt...
När vissa nu förvånas av att diverse diktatorer i Nordafrika och Mellanöstern behandlar sitt folk illa, blir de jättearga, de tjoar å demonstrerar å har sig. Är de verkligen förvånade, hur kan de tro att diktaturer med någon form av fundamentalistisk, religiös ledning kan vara bra. Få har orsakat så mycket lidande i världen som just religiösa fundamentalister. Samtidigt har många troende, religiösa eller vad vi nu skall kalla dem gjort mycket gott i världen. Hur funkar detta? Lätt! Fundamentalism är alltid dåligt, extrema åsikter eller ett slaviskt följande av regler och förordningar av gammalt datum är bad, very bad som Anders skulle sagt. De som lever i nuet klarar sig oftast bäst, de som lever i det förflutna tror säkert att de har det bra, särskilt om man är t.ex. Saudisk Prins med fläskigt apanage.
Men, nu tillbaks till dagens ämne, vetande eller ovetande.
Ingen brydde sig väl ett jävla dugg om sälarna i Norge innan nån djurmupp avslöjade klubbning, har inte heller hört någon som klagar idag, trots att sälar med största sannolikhet fortfarande klubbas, både här och där.
Idag vet många att en del Syrier har det dåligt, deras älskade diktator har varit dum mot dem. Stor Överraskning! Igår var det Libyen, i förrgår Egypten. Libyen har nog många misstänkt länge, då deras Gullediktator ser lite halvskum ut, Men Hosni Mubarak ser inte lika galen ut, alltså var han lite snällare, trodde vi.
Om ett par veckor har vi glömt dessa elaka diktatorer, för då har det hänt något annat i världen som TV och tidningar hellre skriver om. Redan i slutet på denna vecka kommer vi alla tvingas läsa spaltkilometer om bröllopet i Storbritannien. under ett par dagar glöms allt elände bort, allt ljus på William och Kate. Sedan kommer det någon liten naturkatastrof som vi kan oja oss över. Konflikterna i Nordafrika är då som bortblåsta, vi har glömt helt enkelt. Detta är en försvarsmekanism, vi orkar inte hantera hur mycket elände som helst, vi måste ha andrum. Detta andrum heter ignorans. Det vi inte vet, skiter vi i. Med all rätt om jag får tycka.
När jag gick i skolan fick vi lära oss att muslimer trodde på någon slags gud som hette Allah och gillade en snubbe som heter Muhammed, någon slags profet i stil med Jesus kan man tänka. Det jag minns mest är emellertid att man i Arabien högg händerna av alla tjuvar, borde avskräcka från snatteri på Ica. Egentligen helt i min smak, jag tror att hårda straff är bra för att hålla ned brottsligheten, men de flesta jurister som vet mer om detta än jag håller inte med. De har troligtvis rätt.
Faan vad skönt det var när man visste mindre. Brann det i Damaskus fick man inte veta detta, var det översvämningar i Kuala Lumpur gick man lyckligt ovetande till skolan eller jobbet. No worries här inte.
Idag kan man inte undvika denna information, gör man det får man ångest för att man inte bryr sig tillräckligt och allt slutar med att man googlar Shia vs Sunni för att hålla Trivial Pursuit-cellerna igång. Vi gottar oss i andras elände och dövar våra ångestdrypande nerver med en liten donation till Rädda Barnen eller liknande, gärna via något trevligt TV-Jippo med Renée Nyberg eller Lill Lill-Babs.
Samtidigt som vi bryr oss mer och mer om elände i andra delar av världen, ser vi mer och mer på skitprogram som Big Brother på TV. Hur faan går detta ihop?
Jag vill veta mindre, få mer tid att bry mig om sådant som faktiskt påverkar mig och min omgivning och kunna skita fullständigt i Darfur, Myanmar eller Kambodja. Men se, det går inte, då är man en ond människa. Man skall tycka synd om de som har det dåligt. Problemet är att utifrån vårt synsätt avseende rätt och fel är det väldigt många i världen som det är synd om, hur skall man välja vem man skall tycka synd om just idag? Inte faan vet jag, jag tänker just idag tycka synd om Gustav Fridolin, vet inte riktigt varför, men har en känsla av att han kommer få det lite tufft framöver.
Tjoflöjt...
tisdag 19 april 2011
Honom skall vi ha!
Egentligen skulle detta inlägg blivit mycket längre, men nu blir det bara så här:
Hur många gånger har ett företag som skall anställa någon ändrat sig efter att träffat kandidaterna för första gången?
Min teori är aldrig, man skaffar sig direkt en favorit och det är denne favorit som sedan anställs.
Hur många gånger har ett företag som skall anställa någon ändrat sig efter att träffat kandidaterna för första gången?
Min teori är aldrig, man skaffar sig direkt en favorit och det är denne favorit som sedan anställs.
tisdag 12 april 2011
Nej tack!
Varför är det ibland så förbannat svårt att förstå de enkla orden, "nej tack"?
Jag börjar med de värsta syndarna, telefonförsäljarna. Jag förstår er, har själv arbetat med försäljning i många, många år. Den som tar ett nej för ansiktsvärde får inget sålt, så sant som det är sagt. MEN, när ni ringer och jag säger med bestämd röst, NEJ TACK JAG ÄR INTRESSERAD! Då skall ni faan tacka för er å lägga på. Men det gör ni inte. Därför har jag och många med mig kommit på ett par ytterst effektiva sätt att säga nej på. Peter tipsar om en klassiker, säg att din mamma arbetar på konkurrerande firman, ringer Tele2, jobbar mamma på Telia och tvärtom o.s.v. Jag brukar själv säga att jag arbetar i branschen å vet bäst själv, vilket oftast är sant (att jag vet bäst alltså). -Dra åt helvete, om du inte lägger på omedelbart kommer jag att riva ur tarmarna på dig din lilla råtta! Brukar också funka utmärkt.
Men frågan är om inte mormor och hennes likar är ännu värre. -Vill du ha en kaka till? Nej mormor, jag vill inte det, och jag menar vad jag säger. -Nämen ta du en kaka till! Nej sa jag för helvete, jag har ätit 43 kakor redan bara för att vara snäll mot dig, det räcker nu. -Men du är ju så mager! Jag väger för satan 95kg, mager är inte riktigt korrekt ord i sammanhanget.
Telefonförsäljarna kan man be fara åt helvete, med mormor är det knepigare. Därför har gud uppfunnit senilitet. Detta för att man skall kunna reda ut allt kakgroll som uppstått under de 75-90år man oftast umgåtts med mormor. Mormor är lite gaggig, så hon kan börja svära och leva runt, alla ursäktar detta, kärringen är ju senil. Själv kan man be henne fara åt helvete, hon kommer ändå inte komma ihåg detta 14 sekunder senare. En av guds klurigare uppfinningar.
Med grogg är det mycket lättare. -Vill du ha en till? -JAJJAMÄNSAN!
Jag börjar med de värsta syndarna, telefonförsäljarna. Jag förstår er, har själv arbetat med försäljning i många, många år. Den som tar ett nej för ansiktsvärde får inget sålt, så sant som det är sagt. MEN, när ni ringer och jag säger med bestämd röst, NEJ TACK JAG ÄR INTRESSERAD! Då skall ni faan tacka för er å lägga på. Men det gör ni inte. Därför har jag och många med mig kommit på ett par ytterst effektiva sätt att säga nej på. Peter tipsar om en klassiker, säg att din mamma arbetar på konkurrerande firman, ringer Tele2, jobbar mamma på Telia och tvärtom o.s.v. Jag brukar själv säga att jag arbetar i branschen å vet bäst själv, vilket oftast är sant (att jag vet bäst alltså). -Dra åt helvete, om du inte lägger på omedelbart kommer jag att riva ur tarmarna på dig din lilla råtta! Brukar också funka utmärkt.
Men frågan är om inte mormor och hennes likar är ännu värre. -Vill du ha en kaka till? Nej mormor, jag vill inte det, och jag menar vad jag säger. -Nämen ta du en kaka till! Nej sa jag för helvete, jag har ätit 43 kakor redan bara för att vara snäll mot dig, det räcker nu. -Men du är ju så mager! Jag väger för satan 95kg, mager är inte riktigt korrekt ord i sammanhanget.
Telefonförsäljarna kan man be fara åt helvete, med mormor är det knepigare. Därför har gud uppfunnit senilitet. Detta för att man skall kunna reda ut allt kakgroll som uppstått under de 75-90år man oftast umgåtts med mormor. Mormor är lite gaggig, så hon kan börja svära och leva runt, alla ursäktar detta, kärringen är ju senil. Själv kan man be henne fara åt helvete, hon kommer ändå inte komma ihåg detta 14 sekunder senare. En av guds klurigare uppfinningar.
Med grogg är det mycket lättare. -Vill du ha en till? -JAJJAMÄNSAN!
onsdag 6 april 2011
Värdelösa bilar
Nu måste jag klaga på reklambranschen igen. Hur tänker reklamköparna egentligen? Om vi begränsar oss till TV-reklam, eftersom de företag som trots allt anser sig ha råd med TV-reklam borde ju också ha råd att anlita en vettig byrå. Varför görs det då så mycket skitreklam?
Tänk om andra branscher skulle leverera något så dåligt, så ofta. Tänk om 8 av tio bilar inte skulle fungera eller vara skitfula, tänk om hälften av alla ägg som säljs vore ruttna, hur skulle detta se ut? Men faktum är att en hel del reklamfilm som visas är brutalt usel. Inte bara oförståelig, tråkig och dum, utan med största sannolikhet också ineffektiv. Jag har ju tidigare klagat på bl.a. spyende människor. Idag är jag förbannad på K-Rauta. Någon slags sydamerikansk militär som säger något obegripligt. Vad har detta med byggvaror att göra? Jag kommer aldrig mer att handla på K-Rauta.
Det görs ju också en hel dem eminent reklam, så det går att göra bra reklamfilm. Titta på Tele2, nya Passatfilmen, Iprenmannen eller IKEA som i alla år haft fantastiska reklamfilmer.
Sedan har vi också fånig, tråkig eller dum reklam som funkar, tänk Toffeefee, all tandkrämsreklam eller dubbade tyska tanter som löser fläckar med tänkande tvättmedel. Denna typ av reklam är effektiv, men oerhört ansträngande att titta på. Eftersom den är just effektiv har den ju trots allt ett berättigande, men K-Rauta, Flygvaddetnuheter.se och SAS måste nog avskeda sina reklamköpare omedelbart.
Tänk om andra branscher skulle leverera något så dåligt, så ofta. Tänk om 8 av tio bilar inte skulle fungera eller vara skitfula, tänk om hälften av alla ägg som säljs vore ruttna, hur skulle detta se ut? Men faktum är att en hel del reklamfilm som visas är brutalt usel. Inte bara oförståelig, tråkig och dum, utan med största sannolikhet också ineffektiv. Jag har ju tidigare klagat på bl.a. spyende människor. Idag är jag förbannad på K-Rauta. Någon slags sydamerikansk militär som säger något obegripligt. Vad har detta med byggvaror att göra? Jag kommer aldrig mer att handla på K-Rauta.
Det görs ju också en hel dem eminent reklam, så det går att göra bra reklamfilm. Titta på Tele2, nya Passatfilmen, Iprenmannen eller IKEA som i alla år haft fantastiska reklamfilmer.
Sedan har vi också fånig, tråkig eller dum reklam som funkar, tänk Toffeefee, all tandkrämsreklam eller dubbade tyska tanter som löser fläckar med tänkande tvättmedel. Denna typ av reklam är effektiv, men oerhört ansträngande att titta på. Eftersom den är just effektiv har den ju trots allt ett berättigande, men K-Rauta, Flygvaddetnuheter.se och SAS måste nog avskeda sina reklamköpare omedelbart.
tisdag 5 april 2011
Såssialdemmokraterna!!!
När jag ända läste SvD passade jag på att läsa om vår blivande Statsminister Göran Juholt (nej, just det Håkan var det). Hans förtroende hos väljarna är tydligen lågt, det har Sifo kommit fram till. Naturligtvis är det så, ingen vid sina sinnes fulla bruk vet ju vem mannen är. Han dök upp från ingenstans (för oss vanliga dödliga alltså, statsvetare och inbitna socialdemokrater visste nog vem han var). Vi kan omöjligen ha förtroende för en okänd människa. Har vi det är vi dumma i huvudet (igen)!
Saken är den, vi hade det egentligen jävligt mycket bättre innan all information blev offentlig omedelbart. Visst, vi kan välja vad vi vill ta åt oss eller läsa, men hur lätt är det när man har hyperlänkar överallt, hela tiden. Som halvt (3/4 egentligen) arbetslös tillbringar jag min beskärda del framför datorn eller TV'n, men det verkar finnas arbetande människor som alldeles för mycket tid över. Är det verkligen så att tekniken har gjort oss mer effektiva? Det har den säkert, men inte tillnärmelsevis så mycket som den kunde gjort.
Nu var det emellertid Håkan vi skulle prata om. Hur kan människor ha en uppfattning utan att veta vem han är? Positiv eller inte. Vi skall tycka så jävla mycket nu för tiden!
Själv håller jag mina åsikter för mig själv och har valt att stå helt utanför mediesamhället...
Sov gott!
Saken är den, vi hade det egentligen jävligt mycket bättre innan all information blev offentlig omedelbart. Visst, vi kan välja vad vi vill ta åt oss eller läsa, men hur lätt är det när man har hyperlänkar överallt, hela tiden. Som halvt (3/4 egentligen) arbetslös tillbringar jag min beskärda del framför datorn eller TV'n, men det verkar finnas arbetande människor som alldeles för mycket tid över. Är det verkligen så att tekniken har gjort oss mer effektiva? Det har den säkert, men inte tillnärmelsevis så mycket som den kunde gjort.
Nu var det emellertid Håkan vi skulle prata om. Hur kan människor ha en uppfattning utan att veta vem han är? Positiv eller inte. Vi skall tycka så jävla mycket nu för tiden!
Själv håller jag mina åsikter för mig själv och har valt att stå helt utanför mediesamhället...
Sov gott!
Morgonstund har guld i mun
Vem betalar alla dessa meningslösa forskningsprojekt? Nu har danska forskare kommit fram till att morgonpigga tjänar mer än kvällspigga.
Det är klart att de gör, det kunde jag svarat på.
Man kan med största sannolikhet ta vilken positivt uppfattad egenskap som helst och väga denna mot inkomst och då se att människor med positiva egenskaper tjänar mer. Med positiva egenskaper menar jag då egenskaper som anses positiva för att göra ett bra jobb. T.ex. att vara på arbetet tidigt. Att börja arbeta tidigt visar på ambition, att arbeta sent att man inte riktigt hunnit med det som skulle hinnas med under dagen.
Att tidiga morgonvanor anses positivt härrör troligtvis från det faktum att ambitiösa människor tvingar sig själva att vara på arbetet tidigt och därför gör ett bättre jobb. Inte för att de är morgonpigga, utan för att de är ambitiösa, vilket så småningom leder till högre lön. Orsak och verkan mina vänner. Post hoc ergo propter hoc. Att morgonpigga tjänar mer är naturligt, men det har inget med själva morgonpiggheten att göra, utan ambitionen och lojaliteten, som i sin tur alltså kan kopplas till morgonpigghet.
Morgonpigghet förresten, finns det?
På sätt och vis. Utvilade människor är pigga, behöver man 8 timmars sömn och lägger sig vid ett-tiden kommer man vara trött kl 05.00. Hurivida man är morgon eller kvällsmänniska är alltså helt relaterat till när man går och lägger sig och hur bra man då sover.
Det finns ett otal liknande exempel, där prioriteringar styr våra egenskaper. Fetma t.ex. otränade fetton äter vanligen mer och/eller sämre än vältränade människor, de prioriterar god mat framför magrutor, inget annat.
Hur stor pung man har är emellertid ingen sådan prioriteringsfråga, den är som den är helt enkelt.
Livets mysterier är oftast så enkla att förstå, bara man kan trolla bort allt ovidkommande. Detta är dock ovanligt att man kan. Varför?
Enkelt, nästan alla är dumma i huvudet...
Det är klart att de gör, det kunde jag svarat på.
Man kan med största sannolikhet ta vilken positivt uppfattad egenskap som helst och väga denna mot inkomst och då se att människor med positiva egenskaper tjänar mer. Med positiva egenskaper menar jag då egenskaper som anses positiva för att göra ett bra jobb. T.ex. att vara på arbetet tidigt. Att börja arbeta tidigt visar på ambition, att arbeta sent att man inte riktigt hunnit med det som skulle hinnas med under dagen.
Att tidiga morgonvanor anses positivt härrör troligtvis från det faktum att ambitiösa människor tvingar sig själva att vara på arbetet tidigt och därför gör ett bättre jobb. Inte för att de är morgonpigga, utan för att de är ambitiösa, vilket så småningom leder till högre lön. Orsak och verkan mina vänner. Post hoc ergo propter hoc. Att morgonpigga tjänar mer är naturligt, men det har inget med själva morgonpiggheten att göra, utan ambitionen och lojaliteten, som i sin tur alltså kan kopplas till morgonpigghet.
Morgonpigghet förresten, finns det?
På sätt och vis. Utvilade människor är pigga, behöver man 8 timmars sömn och lägger sig vid ett-tiden kommer man vara trött kl 05.00. Hurivida man är morgon eller kvällsmänniska är alltså helt relaterat till när man går och lägger sig och hur bra man då sover.
Det finns ett otal liknande exempel, där prioriteringar styr våra egenskaper. Fetma t.ex. otränade fetton äter vanligen mer och/eller sämre än vältränade människor, de prioriterar god mat framför magrutor, inget annat.
Hur stor pung man har är emellertid ingen sådan prioriteringsfråga, den är som den är helt enkelt.
Livets mysterier är oftast så enkla att förstå, bara man kan trolla bort allt ovidkommande. Detta är dock ovanligt att man kan. Varför?
Enkelt, nästan alla är dumma i huvudet...
måndag 4 april 2011
Varför alla dessa flaskhalsar?
Vad är det som gör att vi är så förtjusta i att trängas? Var i Stockholm under dagen och fick en chock när jag anländer till centralen vid 8-tiden, vansinnigt mycket folk i alla passager men tomt på perrongerna. Sedan proppfullt igen på Hamngatan, men helt tomt på Sergelgatan. Vafalls!
De som trängs i passagerna måste ju vara på väg någonstans, till eller från perrongerna kan man tro. Är det då inte trevligare att gå till perrongen ett par minuter tidigare för att slippa trängas? Ett par minuter innan och efter ett tåg har kommit/gått är det nämligen helt öppet. Vi Svenskar är ju kända för att vara punktliga, men att vara en liten minut för tidig ibland kan väl inte skada, eller?
All tid vi spenderar på tågstationer eller flygplatser är rätt meningslös, att ändå alltid vänta till sista sekund är bara korkat. Vad gör vi under tiden? Väljer bok på Pocketshop, runkar på toaletten, skickar onödiga sms eller smygläser tidskrifter på Pressbyrån?
På flygplatser verkar det nästan blivit en sport att komma i sista sekunden till flighten. Fint folk kommer alltid sent heter det. Om man med fint folk menar adel och liknande ägnar de sig också åt inavel (denna uppgift är dessvärre obekräftad) och andra dumheter. I så fall kommer jag gärna lite tidigare och avstår från inaveln.
Tänk om vi kunde hitta en metod där vi helt enkelt sprider ut folk mer (detta går utmärkt i Sverige, vi har gott om plats, fungerar något sämre i t.ex. Shanghai). Vi skapar en gigantiskt hopphage som folk måste röra sig i, annars får de elchocker. Hoppsan, nu är det dags att ta ett dubbelsteg mot Sergelgatan, annars gör det ont i testiklarna.
Sedan har vi detta med Stockholm, varför vill alla bo där? De som faktiskt utnyttjar alla godsaker är ursäktade, ni skall fortsätta bo där, gå på teater, opera, restaurang och dåliga sportevenemang. Men ni andra, varför flyttar ni inte? Grängesberg någon? Tierp?
Inget ont om Stockholm, en av världens trevligaste städer, men en stad där jag vill kunna gå i lugn och ro när jag besöker, utan flaskhalsar, bort med er, schas!
Åkte just förbi en brandgata i skogen (kan ha varit en skidbacke också, men jag såg ingen lift) där var det minsann ingen trängsel. Såg jättetrevligt ut, åk dit! Sluta trängas!
Ett litet irritationsmoment till innan vi anländer till Uppsala. Vad i hela jävla världen är det som får människor att tro det är en bra idé att stiga på ett tåg innan alla har gått av? Vad kan det finnas för argument? Ont om plats? Det är ju för helvete ännu mer ont om plats om ni också skall boxas med resenärer som rest åt andra hållet. Varför skall ni sedan också stå i vägen för de som går av? Är ni helt jävla dumma i huvudet?
Jag vägrar tro att majoriteten av alla resenärer är helt pantade, således gäller följande devis: Aldrig har så få orsakat så mycket lidande för så många. Finns det lagliga medel att ta till, kan vi spärra in sabotörerna? I Kina sätter man poeter i fängelse för att de skriver regimkritiskt, ett betydligt lindrigare brott än att kliva på tåget innan alla gått av…
tisdag 29 mars 2011
Flygresor.se
Nu jävlar i helvete är jag förbannad.
Vem i hela förbannade, satans jävla världen har kommit på idén med spyreklamen för flygresor.se?
Den som gjort detta har nog tänkt lite väl långt utanför boxen, eller t.o.m. låtit boxen göra själva tänkandet. Ingen vid sina sinnens fulla bruk tror väl att ett företag eller ett erbjudande kommer att mottas positivt om en man spyr på en annan i en reklamfilm, eller? Hur tänkte de? Ja, Mr Creosote var ju jättekul i Meningen med Livet, så vi kör på spytema.
Nu är jag ingen copywriter, men jag har en hjärna och den hjärnan tycker inte att jag skall köpa flygbiljetter på flygresor.se, gör jag det kommer nämligen de som inte köpt sina biljetter där att kaskadvomera mig i ansiktet på squashbanan, inte för att jag spelar squash, men jag har en racket. Den är av fabrikatet HEAD, hade aldrig köpt den om de kräkts i reklamen.
Snälla, snälla, snälla, kan inte någon vara lite barmhärtig och förklara för mig vad som händer.
Ok, reklambyråer i all ära, men de har en och annan skruv på fel ställe (de flesta i alla fall), men detta tar priset. Om jag någon gång behöver en säljare till något riktigt svårt säljjobb vet jag vart jag skall leta, hos den som pitchade denna reklamfilmsidé till kunden. Denne någon måste vara den mest övertygande personen i hela vlärden. -Vi har en sjukt bra idé för en reklamfilm, en kille spyr på en annan, vad tror ni om det? Kunden måste vara dummast i hela jävla världen och lite till. De som säger att all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet har fel.
Reklam har alltid fascinerat mig, har nog alltid närt en liten dröm om att en gång arbeta med just reklam. Tyvärr är den inavlade reklambranschen i sig så vidrigt självgod att jag omöjligen skulle trivas och jag tycker på tok för mycket om mig själv för att ta risken.
Emmas pappa måste vara glad idag, han är ju inte längre med i den i särklass vidrigaste reklamfilmen någonsin, tur för SAS.
Pung på er!
Vem i hela förbannade, satans jävla världen har kommit på idén med spyreklamen för flygresor.se?
Den som gjort detta har nog tänkt lite väl långt utanför boxen, eller t.o.m. låtit boxen göra själva tänkandet. Ingen vid sina sinnens fulla bruk tror väl att ett företag eller ett erbjudande kommer att mottas positivt om en man spyr på en annan i en reklamfilm, eller? Hur tänkte de? Ja, Mr Creosote var ju jättekul i Meningen med Livet, så vi kör på spytema.
Nu är jag ingen copywriter, men jag har en hjärna och den hjärnan tycker inte att jag skall köpa flygbiljetter på flygresor.se, gör jag det kommer nämligen de som inte köpt sina biljetter där att kaskadvomera mig i ansiktet på squashbanan, inte för att jag spelar squash, men jag har en racket. Den är av fabrikatet HEAD, hade aldrig köpt den om de kräkts i reklamen.
Snälla, snälla, snälla, kan inte någon vara lite barmhärtig och förklara för mig vad som händer.
Ok, reklambyråer i all ära, men de har en och annan skruv på fel ställe (de flesta i alla fall), men detta tar priset. Om jag någon gång behöver en säljare till något riktigt svårt säljjobb vet jag vart jag skall leta, hos den som pitchade denna reklamfilmsidé till kunden. Denne någon måste vara den mest övertygande personen i hela vlärden. -Vi har en sjukt bra idé för en reklamfilm, en kille spyr på en annan, vad tror ni om det? Kunden måste vara dummast i hela jävla världen och lite till. De som säger att all uppmärksamhet är bra uppmärksamhet har fel.
Reklam har alltid fascinerat mig, har nog alltid närt en liten dröm om att en gång arbeta med just reklam. Tyvärr är den inavlade reklambranschen i sig så vidrigt självgod att jag omöjligen skulle trivas och jag tycker på tok för mycket om mig själv för att ta risken.
Emmas pappa måste vara glad idag, han är ju inte längre med i den i särklass vidrigaste reklamfilmen någonsin, tur för SAS.
Pung på er!
söndag 27 mars 2011
Gratis
Just det, söndag igen. Nu är det ingen som varit dum på ett tag, så jag har lite andra funderingar.
En bekant är filmproducent och har just släppt sin första långfilm, SKILLS. För att bekosta produktionen har han bl.a. belånat sitt hus. En dag efter filmen släppts till försäljning/uthyrning finns den att ladda ned gratis på thepiratebay.com. Rätt eller fel?
För Tomas som belånat sitt hus, är det naturligtvis trevligare om alla som tänker se filmen betalar för sig. Samtidigt skapar ju möjligheten att se filmen gratis en hel del uppmärksamhet, framförallt då genom s.k. WOM (word of mouth). Leder denna uppmärksamhet att fler faktiskt betalar för att se filmen måste olaglig nedladdning vara bra, i alla fall ekonomiskt sett. Gör den inte det, gäller naturligtvis motsatsen. Det är här problemet ligger. Vilket problem undrar ni? Jo, det faktum att de flesta inte vill betala för något de inte tycker om, fullt förståeligt. Köper vi en vara som inte håller vad den lovar, har vi rätt att byta denna. Om en film eller ett musikstycke inte håller vad säljaren lovat, har vi normalt inte denna rätt. Varför inte då?
I en del fall, och jag menar verkligen i en del fall vet upphovsmännen eller kvinnorna att de som producerats är skit. Skulle man då kunna kräva pengarna tillbaks, kan de inte fortsätta leva på sin hobby.
Det är nämligen detta det handlar om i min värld. Producerar man en film tar man en risk, en ekonomisk risk inte minst. Detta måste man vara medveten om när man satsar pengar på konst. För att då minska denna risk, bör man producera något som kan generera inkomst. T.ex. en intressant och/eller bra film/cd/pjäs. Nu menar jag då intressant för målgruppen, om denna målgrupp är amerikanska rednecks, kan resultatet bli Baksmällan, en oerhört dum och larvig film. Filmen kostade 35 mUSD att spela in, filmen har hittills haft intäkter på nästan 500mUSD, hyfsat lönsam således.
Denna film gjordes i syfte att tjäna pengar, helt ok i min mening. Vill man sedan använda dessa pengar för att producera smala, svåra filmer är väl det upp till de som har pengarna.
Alltså, en hel del som produceras tjänar enorma pengar åt sina upphovsmän, eftersom det är tillräckligt attraktivt för målgruppen att betala för. Är det inte det, låter man bli att se filmen, eller kanske laddar ned den gratis på nätet. Vi är inte tjuvaktiga, vi kommer alltid att betala för något om det finns tillräckligt värde i att betala för det. Ett biobesök t.ex. Sägs ju vara en större upplevelse än att se motsvarande film hemma i soffan, därför betalar folk för att gå på bio. Gör människor inte detta, är filmen helt enkelt för dålig och/eller oattraktiv för målgruppen.
Att sedan en del av våra skattepengar går till att stödja kulturarbetare är en helt annan fråga.
Sedan en annan sak, köper jag en båt, får jag använda den hur jag vill så länge jag äger den, den är min. Betalar jag Comhem 11000kr i månaden för att få tillgång till lite vettig TV, måste jag likförbannat olagligen ladda ned utländska TV-serier eftersom de inte visas när jag har möjlighet att se dem.
Piratpartiet är oftast dumma i huvudet, men det betyder inte att de har fel hela tiden, något som faktiskt gäller de flesta dumma, mig själv inkluderad.
Tjing...
En bekant är filmproducent och har just släppt sin första långfilm, SKILLS. För att bekosta produktionen har han bl.a. belånat sitt hus. En dag efter filmen släppts till försäljning/uthyrning finns den att ladda ned gratis på thepiratebay.com. Rätt eller fel?
För Tomas som belånat sitt hus, är det naturligtvis trevligare om alla som tänker se filmen betalar för sig. Samtidigt skapar ju möjligheten att se filmen gratis en hel del uppmärksamhet, framförallt då genom s.k. WOM (word of mouth). Leder denna uppmärksamhet att fler faktiskt betalar för att se filmen måste olaglig nedladdning vara bra, i alla fall ekonomiskt sett. Gör den inte det, gäller naturligtvis motsatsen. Det är här problemet ligger. Vilket problem undrar ni? Jo, det faktum att de flesta inte vill betala för något de inte tycker om, fullt förståeligt. Köper vi en vara som inte håller vad den lovar, har vi rätt att byta denna. Om en film eller ett musikstycke inte håller vad säljaren lovat, har vi normalt inte denna rätt. Varför inte då?
I en del fall, och jag menar verkligen i en del fall vet upphovsmännen eller kvinnorna att de som producerats är skit. Skulle man då kunna kräva pengarna tillbaks, kan de inte fortsätta leva på sin hobby.
Det är nämligen detta det handlar om i min värld. Producerar man en film tar man en risk, en ekonomisk risk inte minst. Detta måste man vara medveten om när man satsar pengar på konst. För att då minska denna risk, bör man producera något som kan generera inkomst. T.ex. en intressant och/eller bra film/cd/pjäs. Nu menar jag då intressant för målgruppen, om denna målgrupp är amerikanska rednecks, kan resultatet bli Baksmällan, en oerhört dum och larvig film. Filmen kostade 35 mUSD att spela in, filmen har hittills haft intäkter på nästan 500mUSD, hyfsat lönsam således.
Denna film gjordes i syfte att tjäna pengar, helt ok i min mening. Vill man sedan använda dessa pengar för att producera smala, svåra filmer är väl det upp till de som har pengarna.
Alltså, en hel del som produceras tjänar enorma pengar åt sina upphovsmän, eftersom det är tillräckligt attraktivt för målgruppen att betala för. Är det inte det, låter man bli att se filmen, eller kanske laddar ned den gratis på nätet. Vi är inte tjuvaktiga, vi kommer alltid att betala för något om det finns tillräckligt värde i att betala för det. Ett biobesök t.ex. Sägs ju vara en större upplevelse än att se motsvarande film hemma i soffan, därför betalar folk för att gå på bio. Gör människor inte detta, är filmen helt enkelt för dålig och/eller oattraktiv för målgruppen.
Att sedan en del av våra skattepengar går till att stödja kulturarbetare är en helt annan fråga.
Sedan en annan sak, köper jag en båt, får jag använda den hur jag vill så länge jag äger den, den är min. Betalar jag Comhem 11000kr i månaden för att få tillgång till lite vettig TV, måste jag likförbannat olagligen ladda ned utländska TV-serier eftersom de inte visas när jag har möjlighet att se dem.
Piratpartiet är oftast dumma i huvudet, men det betyder inte att de har fel hela tiden, något som faktiskt gäller de flesta dumma, mig själv inkluderad.
Tjing...
fredag 18 mars 2011
Hemmlagad potatismos
Hemlagat, gjort från-grunden-hysterin måste få ett slut. Varenda liten pizzeria skryter nu med hemlagad pasta och användandet av färska tomater i sina stenugnspizzor.
Först: Att göra egen pasta är jättelätt, att göra bra egen pasta är skitsvårt, att göra egen pasta som är bättre än köpt torkad pasta av god kvalitet (Zeta Casa Di Luca t.e.x.) är näst intill omöjligt. I dem annars eminenta programmet Top Chef lagas det färsk pasta i tid och otid. Hela tiden känner man tydligen ett behov av att påpeka att man gjort pastan själv, varför i helvete då? Känns det inte att pastan är nylagad, är den inte bättre än torkad? Då skall man väl för satan inte göra den själv, då köper man ju ett paket på Ica och sparar en timmas arbete.
Färska tomater då, det måste ju vara bättre än tomater på burk. Inte i Sverige 48 veckor om året. Bra burktomater har en gång varit smakrika, solmogna tomater. Färska tomater i butik i Sverige är skit, det har bott i växthus och smakar i stort sett ingenting. Köp färska tomater nästa gång ni är i sydeuropa på senvåren så förstår ni vad jag menar, annars köp Svenska tomater av en odlare som odlat dem utomhus under säsong, oslagbart, men som sagt 4 veckor om året. De resterande 48 veckorna, byt ut färska tomater mot burkade, hela, inte krossade eller välj annan grönsak.
Apelsiner är samma sak, färskpressad apelsinjuice är ett marknadsföringstrick, ingen kvalitetsmärkning. Kvaliteten på apelsinjuice har med kvaliteten på apelsinerna den är gjord av att göra, inte om den är färskpressad eller inte.
Är det då fult att använda färdigmat eller halvfabrikat? Absolut inte, dessa produkter har blivit en miljon gånger bättre de senaste åren. Men det är inte därför ni skall använda dem, ni skall använda hel & halvfabrikat därför att de i nio fall av tio ger ett bättre resultat än om ni skulle lagat vadetnuär själva. Vad är då det tionde fallet? Alla fall där fett, äggula och eller grädde ingår. Majonäs, Bearnaise, Hollandaise, glassonäs (ja glass alltså, försökte vara lite rolig), vaniljsås. Dessa blir helt enkelt så mycket bättre om man gör dem själv att det är oförsvarbart att köpa färdigt (ok, lite Ben & Jerrys ibland är ofrånkomligt).
Med mig är det dock helt annorlunda, när jag lagar själv blir det ju bättre. Varför då? Övning, jag är dum i huvudet, jag kan öva på att göra sås på skoj, utan att egentligen använda den. Jag bakar bröd som jag vet kommer att bli dåligt, bara för att förstå hur bakning funkar. Kort å gott, jag är inte helt klok i huvudet när det gäller mat. Jag är bättre på att laga mat än vad en rörmokare är på att moka rör, men jag skulle aldrig få för mig att försöka laga toaletten. Resultatet blir ju bättre om rörmokaren gör det. Kolla med David Ricardo, detta visste han för länge sedan, lagen om komparativa fördelar alltså för de av er som inte kommer ihåg något från nationalekonomin.
Eller, här kommer en lite Brasklapp, är det så att mina förväntningar på hel, halv och burkmat är så låga att de måste överträffas.
Nu är det levainbak som gäller, därefter tacobuffé, med massor av halvfabrikat
Glad fredag på er Grevar & Baroner!
Först: Att göra egen pasta är jättelätt, att göra bra egen pasta är skitsvårt, att göra egen pasta som är bättre än köpt torkad pasta av god kvalitet (Zeta Casa Di Luca t.e.x.) är näst intill omöjligt. I dem annars eminenta programmet Top Chef lagas det färsk pasta i tid och otid. Hela tiden känner man tydligen ett behov av att påpeka att man gjort pastan själv, varför i helvete då? Känns det inte att pastan är nylagad, är den inte bättre än torkad? Då skall man väl för satan inte göra den själv, då köper man ju ett paket på Ica och sparar en timmas arbete.
Färska tomater då, det måste ju vara bättre än tomater på burk. Inte i Sverige 48 veckor om året. Bra burktomater har en gång varit smakrika, solmogna tomater. Färska tomater i butik i Sverige är skit, det har bott i växthus och smakar i stort sett ingenting. Köp färska tomater nästa gång ni är i sydeuropa på senvåren så förstår ni vad jag menar, annars köp Svenska tomater av en odlare som odlat dem utomhus under säsong, oslagbart, men som sagt 4 veckor om året. De resterande 48 veckorna, byt ut färska tomater mot burkade, hela, inte krossade eller välj annan grönsak.
Apelsiner är samma sak, färskpressad apelsinjuice är ett marknadsföringstrick, ingen kvalitetsmärkning. Kvaliteten på apelsinjuice har med kvaliteten på apelsinerna den är gjord av att göra, inte om den är färskpressad eller inte.
Är det då fult att använda färdigmat eller halvfabrikat? Absolut inte, dessa produkter har blivit en miljon gånger bättre de senaste åren. Men det är inte därför ni skall använda dem, ni skall använda hel & halvfabrikat därför att de i nio fall av tio ger ett bättre resultat än om ni skulle lagat vadetnuär själva. Vad är då det tionde fallet? Alla fall där fett, äggula och eller grädde ingår. Majonäs, Bearnaise, Hollandaise, glassonäs (ja glass alltså, försökte vara lite rolig), vaniljsås. Dessa blir helt enkelt så mycket bättre om man gör dem själv att det är oförsvarbart att köpa färdigt (ok, lite Ben & Jerrys ibland är ofrånkomligt).
Med mig är det dock helt annorlunda, när jag lagar själv blir det ju bättre. Varför då? Övning, jag är dum i huvudet, jag kan öva på att göra sås på skoj, utan att egentligen använda den. Jag bakar bröd som jag vet kommer att bli dåligt, bara för att förstå hur bakning funkar. Kort å gott, jag är inte helt klok i huvudet när det gäller mat. Jag är bättre på att laga mat än vad en rörmokare är på att moka rör, men jag skulle aldrig få för mig att försöka laga toaletten. Resultatet blir ju bättre om rörmokaren gör det. Kolla med David Ricardo, detta visste han för länge sedan, lagen om komparativa fördelar alltså för de av er som inte kommer ihåg något från nationalekonomin.
Eller, här kommer en lite Brasklapp, är det så att mina förväntningar på hel, halv och burkmat är så låga att de måste överträffas.
Nu är det levainbak som gäller, därefter tacobuffé, med massor av halvfabrikat
Glad fredag på er Grevar & Baroner!
torsdag 17 mars 2011
Whitney Houston
Jaha säger ni nu, vad skall den gode Herr Börjesson säga för dumt om Wippan (vi som känner henne kallar henne så)?
Inget alls faktiskt, däremot vill jag helst slå ner alla dumskallar som lyssnar på hennes musik. Här har vi alltså en av världens genom tiderna bästa röster, som på något konstigt sätt sjungit världens tråkigaste låtar. Det är bra, men så bra att det blir tråkigt. Tänk Toto eller Ivan Lendl.
Varför är det så? Varför är inte något som är bäst också alltid roligast att se eller lyssna på? Avundsjuka?
Är Nadal roligare att se på än Federer bara för att han inte är riktigt lika bra, är Toto i verkligheten en bra orkester? Nä, Toto suger, svintråkigt överproducerat dravel, t.o.m. live är de överproducerade. Federer är lika kul att se på som Nadal, Söderling däremot är lite Lendl. Men framförallt var tennis mycket roligare förr, när spelarna var lite sämre, söp lite mer och såg ut som riktiga stjärnor. Tänk Nastase, Claudio Panatta, Borg, Arthur Ashe (:-)), Pat Cash, Roscoe Tanner och McEnroe, vilka lirare. Sämre än dagens spelare, javisst, men faan så mycket mer underhållande.
Min slutsats, dåligt är inte alltid roligt, men lite sämre än bäst underlättar
Tjopp
Inget alls faktiskt, däremot vill jag helst slå ner alla dumskallar som lyssnar på hennes musik. Här har vi alltså en av världens genom tiderna bästa röster, som på något konstigt sätt sjungit världens tråkigaste låtar. Det är bra, men så bra att det blir tråkigt. Tänk Toto eller Ivan Lendl.
Varför är det så? Varför är inte något som är bäst också alltid roligast att se eller lyssna på? Avundsjuka?
Är Nadal roligare att se på än Federer bara för att han inte är riktigt lika bra, är Toto i verkligheten en bra orkester? Nä, Toto suger, svintråkigt överproducerat dravel, t.o.m. live är de överproducerade. Federer är lika kul att se på som Nadal, Söderling däremot är lite Lendl. Men framförallt var tennis mycket roligare förr, när spelarna var lite sämre, söp lite mer och såg ut som riktiga stjärnor. Tänk Nastase, Claudio Panatta, Borg, Arthur Ashe (:-)), Pat Cash, Roscoe Tanner och McEnroe, vilka lirare. Sämre än dagens spelare, javisst, men faan så mycket mer underhållande.
Min slutsats, dåligt är inte alltid roligt, men lite sämre än bäst underlättar
Tjopp
måndag 14 mars 2011
Är du smartare än en femteklassare?
Lustigt, här kommer ett nytt TV-program efter Amerikansk förlaga som bygger på huruvida de tävlande är smartare än femteklassare. De som skapat programmet är det inte, eftersom man inte tävlar i intelligens utan kunskap.
Här har vi problemet i utbildningssystemet. Kunskap värderas oerhört högt, intelligens däremot är inget bra, intelligenta barn bråkar bara. Varför då? Understimulans naturligtvis. Hur kul är det att sitta i ett klassrum och vänta på att andra skall förstå elementära saker, när man själv har fattat för länge sedan? Det är förmodligen lika tråkigt för en elev som i femte klass kan lösa ekvationer att räkna äpplen som det är för en duktig fotbollspelare att spela med mormor (om inte mormor heter Pia Sundhage förstås).
Vi får lära oss mycket att och när i skolan. Att en fiol har 5 strängar och inte får spelas på förrän man klarat av 45 terminer blockflöjt och att Gustav Vasa blev kung 1523 (var tvungen att googla detta). Vad har man för glädje av denna kunskap? Mer intressant vore att veta varför en fiol låter annorlunda än en cello eller vad Gustav Vasa faktiskt gjorde för Sverige.
Jag är inte smartare än alla femteklassare, lika lite som jag är smartare än alla fyrtio-åringar. Intelligens har inte med ålder att göra.
Att vara både intelligent och kunnig måste vara oerhört trevligt, de som besitter båda dessa egenskaper har ju goda möjligheter att klara sig utmärkt i livet. Framförallt de som fattat att kunskap är rätt meninglös om den inte används. Den som kan läsa men inte gör det har ingen fördel gentemot den som inte kan läsa.
Frågesport är kul, programmet kommer säkert bli en succé, det skall bli kul att se välutbildade vuxna svettas över geografifrågor en 8-åring skrattar åt. För att få svar på frågan om du är smartare än en femteklassare behöver du emellertid tänka efter lite.
Den riktiga frågan är dock följande:
-Har det någon betydelse?
Här har vi problemet i utbildningssystemet. Kunskap värderas oerhört högt, intelligens däremot är inget bra, intelligenta barn bråkar bara. Varför då? Understimulans naturligtvis. Hur kul är det att sitta i ett klassrum och vänta på att andra skall förstå elementära saker, när man själv har fattat för länge sedan? Det är förmodligen lika tråkigt för en elev som i femte klass kan lösa ekvationer att räkna äpplen som det är för en duktig fotbollspelare att spela med mormor (om inte mormor heter Pia Sundhage förstås).
Vi får lära oss mycket att och när i skolan. Att en fiol har 5 strängar och inte får spelas på förrän man klarat av 45 terminer blockflöjt och att Gustav Vasa blev kung 1523 (var tvungen att googla detta). Vad har man för glädje av denna kunskap? Mer intressant vore att veta varför en fiol låter annorlunda än en cello eller vad Gustav Vasa faktiskt gjorde för Sverige.
Jag är inte smartare än alla femteklassare, lika lite som jag är smartare än alla fyrtio-åringar. Intelligens har inte med ålder att göra.
Att vara både intelligent och kunnig måste vara oerhört trevligt, de som besitter båda dessa egenskaper har ju goda möjligheter att klara sig utmärkt i livet. Framförallt de som fattat att kunskap är rätt meninglös om den inte används. Den som kan läsa men inte gör det har ingen fördel gentemot den som inte kan läsa.
Frågesport är kul, programmet kommer säkert bli en succé, det skall bli kul att se välutbildade vuxna svettas över geografifrågor en 8-åring skrattar åt. För att få svar på frågan om du är smartare än en femteklassare behöver du emellertid tänka efter lite.
Den riktiga frågan är dock följande:
-Har det någon betydelse?
fredag 11 mars 2011
Kan man beundra en gris?
Jahadu Petter Northug, en gris tycker farbror Jonas att du är. Jag håller inte med, en stjärna har alltid rätt att vara kaxig och lite nedlåtande, det är det som gör dem till stjärnor. Istället för att imponeras av en fantastisk idrottare, gnälls det på en liten "målgest". Kan vi verkligen inte se förbi sånt? Är det kanske t.o.m. bra att vi inte kan se igenom vissa mindre trevliga karaktärsdrag ibland? Varför säger vi alltid att "jo, han är ju duktig, men... istället för "Han kan vara lite dryg, men faan vad duktig han är"?
Hitler, en fantastisk agitator, en av vår tids största ledare, en person som enade större delen av ett splittrat tyskt folk i en mycket svår tid. Så kunde det ha låtit om faanskapet vunnit kriget, hur kul hade detta varit?
Det vet vi inte, då hade nämligen facit sett annorlunda ut, då hade vi kanske också tyckt att ras och olikhet är en god grund för att förtrycka och mörda andra människor. Tur att så inte blev fallet, tur också VAD I HELVETE, NU HAR DE BESTÄMT ATT INTE VISA "DEN PERFEKTA STORMEN", SOM JAG SETT FRAM EMOT HELA KVÄLLEN EFTERSOM DET INTE PASSAR SIG EFTER TSUNAMIN I ASIEN, VAD HAR EN FIKTIV FILM PÅ SVT MED EN NATURKATASTROF I VERKLIGHETEN ATT GÖRA?
Var var jag nu, jo just det, tur att de flesta håller med mig vad beträffar Hitler.
Men, han var en stor ledare och en mycket duktig agitator. Egentligen var han skickligare än många andra ledare med ett trevligare rykte, hans budskap var ju helt åt helvete fel. Det måste vara svårare att sälja ett vidrigt budskap än t.ex. fred på jorden, eller semlor till alla. Detta kan man emellertid inte säga utan att folk tror att man är nazistsympatisör, samma sak gäller andra otäckingar, Idi Amin, Stalin eller Ivan den Förskräcklige (taskigt namn förresten, inte lätt att skaffa vänner kan man tro).
Vi läser Machiavelli i skolan och kan tydligen vara objektiva rörande hans maktmetoder, men vi lär oss inget av Hitler/Stalin/Idi. Jo, det gör vi förresten, de var jättedumma, bli inte som dem. Nikko Machiavelli var heller ingen trevlig typ, varför är hans metoder OK att studera? Vem bestämmer sånt?
En bekant fick en gång frågan hur man skulle kunna bota hungerproblemen i världen. Han svarade att en god start kunde vara att ta livet av 2/3 av världens befolkning. Detta skedde under en Komvuxklass i samhällskunskap, han höll på att bli nedslagen av sina klasskamrater. Varför då, han hade ju rätt. Sedan att hans lösning inte var allvarligt menad, han tyckte naturligtvis inte att vi skulle ta livet av en massa människor, vad han gjorde var att ge en möjlig lösning på hungerproblemet. Vi kan inte vara objektiva, vi har så svårt att lägga känslor åt sidan för att se självklarheter. Bra eller dåligt? Vet inte, men jag är övertygad om att denna oförmåga inte är till gagn för samhällets utveckling, den begränsar en hälsosam diskussion om obehagliga saker.
Oj, nu blev jag högtravande och viktig, usch! Förlåt, det var inte meningen
Bäst att gå till sängs, nej förresten, jag skall ju se The Perfect Storm på DVD (Ha!) tror inte att de drabbade i Japan bryr sig, de har nog annat å tänka på...
Hitler, en fantastisk agitator, en av vår tids största ledare, en person som enade större delen av ett splittrat tyskt folk i en mycket svår tid. Så kunde det ha låtit om faanskapet vunnit kriget, hur kul hade detta varit?
Det vet vi inte, då hade nämligen facit sett annorlunda ut, då hade vi kanske också tyckt att ras och olikhet är en god grund för att förtrycka och mörda andra människor. Tur att så inte blev fallet, tur också VAD I HELVETE, NU HAR DE BESTÄMT ATT INTE VISA "DEN PERFEKTA STORMEN", SOM JAG SETT FRAM EMOT HELA KVÄLLEN EFTERSOM DET INTE PASSAR SIG EFTER TSUNAMIN I ASIEN, VAD HAR EN FIKTIV FILM PÅ SVT MED EN NATURKATASTROF I VERKLIGHETEN ATT GÖRA?
Var var jag nu, jo just det, tur att de flesta håller med mig vad beträffar Hitler.
Men, han var en stor ledare och en mycket duktig agitator. Egentligen var han skickligare än många andra ledare med ett trevligare rykte, hans budskap var ju helt åt helvete fel. Det måste vara svårare att sälja ett vidrigt budskap än t.ex. fred på jorden, eller semlor till alla. Detta kan man emellertid inte säga utan att folk tror att man är nazistsympatisör, samma sak gäller andra otäckingar, Idi Amin, Stalin eller Ivan den Förskräcklige (taskigt namn förresten, inte lätt att skaffa vänner kan man tro).
Vi läser Machiavelli i skolan och kan tydligen vara objektiva rörande hans maktmetoder, men vi lär oss inget av Hitler/Stalin/Idi. Jo, det gör vi förresten, de var jättedumma, bli inte som dem. Nikko Machiavelli var heller ingen trevlig typ, varför är hans metoder OK att studera? Vem bestämmer sånt?
En bekant fick en gång frågan hur man skulle kunna bota hungerproblemen i världen. Han svarade att en god start kunde vara att ta livet av 2/3 av världens befolkning. Detta skedde under en Komvuxklass i samhällskunskap, han höll på att bli nedslagen av sina klasskamrater. Varför då, han hade ju rätt. Sedan att hans lösning inte var allvarligt menad, han tyckte naturligtvis inte att vi skulle ta livet av en massa människor, vad han gjorde var att ge en möjlig lösning på hungerproblemet. Vi kan inte vara objektiva, vi har så svårt att lägga känslor åt sidan för att se självklarheter. Bra eller dåligt? Vet inte, men jag är övertygad om att denna oförmåga inte är till gagn för samhällets utveckling, den begränsar en hälsosam diskussion om obehagliga saker.
Oj, nu blev jag högtravande och viktig, usch! Förlåt, det var inte meningen
Bäst att gå till sängs, nej förresten, jag skall ju se The Perfect Storm på DVD (Ha!) tror inte att de drabbade i Japan bryr sig, de har nog annat å tänka på...
torsdag 10 mars 2011
Göra rätt eller bra
Hej igen. Dagens stora nyhet om Håkan Juholt som partiledarkandidat för socialdemokraterna tvingar mig till ett blogginlägg. Eftersom jag har 45 minuter medan semmelbullarna jäser, är det så här:
Håkan Juholt är helt fel val om s önskar vinna röster från något av regeringspartierna, helt fel. Jag känner inte mannen och har inte direkt sett honom många gånger, men orden vänster och konservativ ringer illa i mina öron.
Hur tänker de egentligen? Är inte det viktigaste att vinna nästa val? Är inte det viktigare än allt internt tjafs? Vinner man inga val har man ju begränsade möjligheter att påverka.
Hela den här cirkusen fick mig att tänka på hur vanligt det är att man gör rätt istället för bra. Rätt i detta fall är uppenbarligen att inte uppröra för många socialdemokrater. Rätt för vad? Att göra något bra är inte alltid att göra något rätt. Bra i detta fall syftar på resultatet, rätt syftar på processen, göra på rätt sätt. Men är detta rätta sätt dåligt för resultatet har man ju gjort fel, eller?
När Zlatan stal straffen från Kim Källström gjorde han enligt många fel, men frågan är om det var bra gjort. Om vi ser till spelarnas karriärutveckling kan man så här i efterhand våga påstå att Zlatan tog ett bra beslut. Samtidigt tog han en risk, tänk om han missat? De som gör fel och vågar riskera ett misslyckande, kommer oftast längre än socialdemokraterna har gjort. Man ställer sig frågan vad man gjort fel, istället för att ställa sig frågan; -Vad kunde vi gjort bättre?
Att göra rätt eller fel har med andras åsikter att göra, att göra något bra eller dåligt har med resultatet att göra. I slutändan är det alltid resultatet som räknas, alltid!
För att vara på den säkra sidan kan man göra både rätt & bra, något som jag som sagt gör ikväll. Vad gör jag?
Bakar semlor...
Håkan Juholt är helt fel val om s önskar vinna röster från något av regeringspartierna, helt fel. Jag känner inte mannen och har inte direkt sett honom många gånger, men orden vänster och konservativ ringer illa i mina öron.
Hur tänker de egentligen? Är inte det viktigaste att vinna nästa val? Är inte det viktigare än allt internt tjafs? Vinner man inga val har man ju begränsade möjligheter att påverka.
Hela den här cirkusen fick mig att tänka på hur vanligt det är att man gör rätt istället för bra. Rätt i detta fall är uppenbarligen att inte uppröra för många socialdemokrater. Rätt för vad? Att göra något bra är inte alltid att göra något rätt. Bra i detta fall syftar på resultatet, rätt syftar på processen, göra på rätt sätt. Men är detta rätta sätt dåligt för resultatet har man ju gjort fel, eller?
När Zlatan stal straffen från Kim Källström gjorde han enligt många fel, men frågan är om det var bra gjort. Om vi ser till spelarnas karriärutveckling kan man så här i efterhand våga påstå att Zlatan tog ett bra beslut. Samtidigt tog han en risk, tänk om han missat? De som gör fel och vågar riskera ett misslyckande, kommer oftast längre än socialdemokraterna har gjort. Man ställer sig frågan vad man gjort fel, istället för att ställa sig frågan; -Vad kunde vi gjort bättre?
Att göra rätt eller fel har med andras åsikter att göra, att göra något bra eller dåligt har med resultatet att göra. I slutändan är det alltid resultatet som räknas, alltid!
För att vara på den säkra sidan kan man göra både rätt & bra, något som jag som sagt gör ikväll. Vad gör jag?
Bakar semlor...
onsdag 9 mars 2011
Vad blir det för mat?
Hej,
Varför har vi så svårt för att hålla oss till ämnet? Ni som följer min blogg vet att jag själv har ovanligt svårt för just detta. Men, när jag skriver något får jag skriva vad faan jag vill, det är ju jag som bestämmer.
När vi befinner oss på annan plats, i ett annat sammanhang är det oftast någon annan som har taktpinnen, snälla, låt dem använda pinnen så som de behagar.
Varför denna irritation? Jo! Var på ett retorikseminarium igår, syftet var att få oss deltagare att bli lite bättre på att argumentera för vår egen förträfflighet, d.v.s. att sälja oss själva (inte på gatan, där är stora pattar eller viljan att kissa på andra tillräckligt starka argument för en affär).
Under inledningen av seminariet, nämner föreläsaren att många företag idag önskar att man har en bild i sin CV, detta då som en del i den personliga presentationen, vilken helt riktigt är viktigt enligt vår inhyrda retoriker. Emellertid har det väldigt lite med retorik att göra, något som ingen utom jag verkade förstå. Efter kommentaren om foto på CV överöstes Jennie (föreläsaren alltså) med frågor om vilken typ av foto man skulle ha, färg eller svartvitt, helfigur eller passfoto o.s.v. o.s.v.
VARFÖR? Vi var ju för satan på en retorikföreläsning, inte en grundkurs i Photoshop för arbetslösa akademiker. Jennie säger flera gånger att hon är retorikexpert och inte kan svara på frågorna, utan vill gärna fortsätta föreläsningen om retorik, med att tala om just retorik. Vad händer? Jo, en person av manligt kön räcker upp handen och frågar; -Jag har hört att vissa revisionsbyråer inte vill att man har foto på sin CV, stämmer detta?
Jag menar, VAD I HELVETE!
Hur tänker ni? Vill ni inte lära er mer om retorik, vad gör ni på seminariet? Gick ni dit för att det serverades kaffe och smörgås, hade ni inget annat för er, är ni helt dumma i huvudet?
Jag förstår inte hur folk tänker, framförallt förstår jag inte varför folk inte förstår under vilka förutsättningar vissa saker sker. Så fort någon slags expert visar sig, kan man tydligen fråga denne expert om allting. Man frågar arkitekten om vilken salva som passar bäst för masturbation, man frågar läkaren om han kan rekommendera en bra frisör eller ber tanten på ICA (hon igen) om råd angående liktornar.
Sluta genast med detta, den finns de av oss som vill att experterna ägnar sig åt de som de är experter på, det är bra för oss alla.
Sedan en sak till, vaknade i morse med ett praktfullt stånd och en grav kissnödighet. Enda lösningen var att sitta i fartställning på toaletten för att inte söla ned hela badrummet
Ha en bra dag, själv skall jag gå till apoteket för att prata med dem om kakelsättning.
Varför har vi så svårt för att hålla oss till ämnet? Ni som följer min blogg vet att jag själv har ovanligt svårt för just detta. Men, när jag skriver något får jag skriva vad faan jag vill, det är ju jag som bestämmer.
När vi befinner oss på annan plats, i ett annat sammanhang är det oftast någon annan som har taktpinnen, snälla, låt dem använda pinnen så som de behagar.
Varför denna irritation? Jo! Var på ett retorikseminarium igår, syftet var att få oss deltagare att bli lite bättre på att argumentera för vår egen förträfflighet, d.v.s. att sälja oss själva (inte på gatan, där är stora pattar eller viljan att kissa på andra tillräckligt starka argument för en affär).
Under inledningen av seminariet, nämner föreläsaren att många företag idag önskar att man har en bild i sin CV, detta då som en del i den personliga presentationen, vilken helt riktigt är viktigt enligt vår inhyrda retoriker. Emellertid har det väldigt lite med retorik att göra, något som ingen utom jag verkade förstå. Efter kommentaren om foto på CV överöstes Jennie (föreläsaren alltså) med frågor om vilken typ av foto man skulle ha, färg eller svartvitt, helfigur eller passfoto o.s.v. o.s.v.
VARFÖR? Vi var ju för satan på en retorikföreläsning, inte en grundkurs i Photoshop för arbetslösa akademiker. Jennie säger flera gånger att hon är retorikexpert och inte kan svara på frågorna, utan vill gärna fortsätta föreläsningen om retorik, med att tala om just retorik. Vad händer? Jo, en person av manligt kön räcker upp handen och frågar; -Jag har hört att vissa revisionsbyråer inte vill att man har foto på sin CV, stämmer detta?
Jag menar, VAD I HELVETE!
Hur tänker ni? Vill ni inte lära er mer om retorik, vad gör ni på seminariet? Gick ni dit för att det serverades kaffe och smörgås, hade ni inget annat för er, är ni helt dumma i huvudet?
Jag förstår inte hur folk tänker, framförallt förstår jag inte varför folk inte förstår under vilka förutsättningar vissa saker sker. Så fort någon slags expert visar sig, kan man tydligen fråga denne expert om allting. Man frågar arkitekten om vilken salva som passar bäst för masturbation, man frågar läkaren om han kan rekommendera en bra frisör eller ber tanten på ICA (hon igen) om råd angående liktornar.
Sluta genast med detta, den finns de av oss som vill att experterna ägnar sig åt de som de är experter på, det är bra för oss alla.
Sedan en sak till, vaknade i morse med ett praktfullt stånd och en grav kissnödighet. Enda lösningen var att sitta i fartställning på toaletten för att inte söla ned hela badrummet
Ha en bra dag, själv skall jag gå till apoteket för att prata med dem om kakelsättning.
måndag 7 mars 2011
Jag har alltid rätt, tyvärr!
Har blivit kallad arrogant vid mer än ett tillfälle, oftast helt befogat. Har också blivit kallad okänslig lika ofta, helt obefogat. Ni måste lära er att tåla lite mer! Om jag säger till tanten i kassan på Ica (skulle aldrig handla på Konsum, men exemplet fungerar säkert där också) att hon har ovanligt fula örhängen idag, är det naturligtvis på skoj. Om hon inte fattar det, kanske hon borde skaffa sig ett mindre kvalificerat jobb (nä, just det, det finns inte). Ja, ni förstår! Att säga något så dumt till en okänd, MÅSTE vara på skämt, är man allvarlig borde man spärras in på sanatorium. Man borde få skämta om allt och då menar jag allt, skämt är bra, skämt kan t.o.m. vara roligt.
Samtidigt borde man väl få säga allt som är sant, utan att folk tar illa upp, eller? Om ni kallar mig arrogant, har ni ju rätt, inte kan väl jag bli upprörd då? Om jag kallar ett fetto för tjockis har jag ju rätt, varför anses jag då vara okänslig? Att vara tjock är ju i sig inget dåligt, bara lite opraktiskt om man t.ex. skall springa maraton.
Problemet är att det faktiskt finns (det är sant) människor som säger till kassörskan att hon har fula örhängen på allvar, fråga mig inte varför, men det händer. Fula örhängen är en smaksak, alltså kan jag tycka att de är fula medan kassörska tycker de är jättefina, som ni vet sedan tidigare skall man inte diskutera tycke & smak med idioiter. Om jag däremot säger att någon är tjock, är det troligtvis så och den personen borde banta om fetman är för dem besvärande. Jag skiter väl i vilket! Jag är ju tjock själv för bövelen.
Nu till min poäng. Jag har alltid rätt, skulle jag ha fel håller jag oftast tyst, eftersom jag är livrädd för att ha fel. Alltså, säger jag något så är det så, såvida det inte är på skoj förstås, det borde väl alla förstå...
Samtidigt borde man väl få säga allt som är sant, utan att folk tar illa upp, eller? Om ni kallar mig arrogant, har ni ju rätt, inte kan väl jag bli upprörd då? Om jag kallar ett fetto för tjockis har jag ju rätt, varför anses jag då vara okänslig? Att vara tjock är ju i sig inget dåligt, bara lite opraktiskt om man t.ex. skall springa maraton.
Problemet är att det faktiskt finns (det är sant) människor som säger till kassörskan att hon har fula örhängen på allvar, fråga mig inte varför, men det händer. Fula örhängen är en smaksak, alltså kan jag tycka att de är fula medan kassörska tycker de är jättefina, som ni vet sedan tidigare skall man inte diskutera tycke & smak med idioiter. Om jag däremot säger att någon är tjock, är det troligtvis så och den personen borde banta om fetman är för dem besvärande. Jag skiter väl i vilket! Jag är ju tjock själv för bövelen.
Nu till min poäng. Jag har alltid rätt, skulle jag ha fel håller jag oftast tyst, eftersom jag är livrädd för att ha fel. Alltså, säger jag något så är det så, såvida det inte är på skoj förstås, det borde väl alla förstå...
torsdag 3 mars 2011
Ett jätteunikt, otroligt historiskt inlägg
Märka ord, det kan jag!
I min ungdom gjorde jag det in absurdum, överallt och hela tiden, mot allt och alla. Nu när jag är lite äldre och visare håller jag ofta min avsky för dålig språkbehandling för mig själv. Jag blir emellertid lika irriterad. Vems fel är det? Skolan? Latheten? Dumheten?
Nja, lite av varje av ovanstående kanske, men framförallt tror jag det är vår stressade tillvaro, vi skall alltid vara på alerten och försöka visa hur duktiga vi är. Vi vill så gärna med emfas beskriva både det ena och det andra så bra eller dåligt som möjligt, för att få effekt överdriver vi gärna.
Saken är den, oftast blir effekten större om man inte överdriver, framförallt skall man ge blanka faan i att missbruka språket. Just idag retar jag mig på användandet av förstärkningsord, då framförallt före ord som redan är i ena änden av en skala eller som i sin natur beskriver något som inte kan bli mer, bättre, större eller starkare.
Favoriten är ordet unik. Unik betyder ensam i sitt slag (nu får jag känslan av att redan avhandlat detta område), alltså kan man inte vara väldigt unik eller ganska unik, antingen är något eller någon ensam i sitt slag eller inte, snälla sluta säg att något är väldigt unikt. Ta reda på vad ord betyder innan ni använder dem, imbecilla amatörer!
Historisk är lika missbrukat, antingen är något historiskt eller inte, således är inte freden i Roskilde någon jättehistorisk händelse, utan helt enkelt historisk, den hände ju i dåtid.
Tycker ni jag är för sträng? Märker jag ord?
Det kan ni ge er faan på!
Jag säger som mamma sade när man inte villa äta upp maten på tallriken, tänk på de svältande barnen i Afrika, men tänk istället på de stackars barnen i länder där det inte finns vettiga skolor innan ni klantar till era uttryck. De skulle vara jävligt tacksamma för att kunna läsa och uttrycka sig på rätt sätt, men de får aldrig chansen
Min språkbehandling, den är oerhört bäst...
I min ungdom gjorde jag det in absurdum, överallt och hela tiden, mot allt och alla. Nu när jag är lite äldre och visare håller jag ofta min avsky för dålig språkbehandling för mig själv. Jag blir emellertid lika irriterad. Vems fel är det? Skolan? Latheten? Dumheten?
Nja, lite av varje av ovanstående kanske, men framförallt tror jag det är vår stressade tillvaro, vi skall alltid vara på alerten och försöka visa hur duktiga vi är. Vi vill så gärna med emfas beskriva både det ena och det andra så bra eller dåligt som möjligt, för att få effekt överdriver vi gärna.
Saken är den, oftast blir effekten större om man inte överdriver, framförallt skall man ge blanka faan i att missbruka språket. Just idag retar jag mig på användandet av förstärkningsord, då framförallt före ord som redan är i ena änden av en skala eller som i sin natur beskriver något som inte kan bli mer, bättre, större eller starkare.
Favoriten är ordet unik. Unik betyder ensam i sitt slag (nu får jag känslan av att redan avhandlat detta område), alltså kan man inte vara väldigt unik eller ganska unik, antingen är något eller någon ensam i sitt slag eller inte, snälla sluta säg att något är väldigt unikt. Ta reda på vad ord betyder innan ni använder dem, imbecilla amatörer!
Historisk är lika missbrukat, antingen är något historiskt eller inte, således är inte freden i Roskilde någon jättehistorisk händelse, utan helt enkelt historisk, den hände ju i dåtid.
Tycker ni jag är för sträng? Märker jag ord?
Det kan ni ge er faan på!
Jag säger som mamma sade när man inte villa äta upp maten på tallriken, tänk på de svältande barnen i Afrika, men tänk istället på de stackars barnen i länder där det inte finns vettiga skolor innan ni klantar till era uttryck. De skulle vara jävligt tacksamma för att kunna läsa och uttrycka sig på rätt sätt, men de får aldrig chansen
Min språkbehandling, den är oerhört bäst...
onsdag 2 mars 2011
Fuskbyggare
Har just sett mitt första avsnitt av TV4's Fuskbyggarna. Även om det visade sig vara en repris, måste jag säga att jag är djupt imponerad av valet av "offer" och den fantastiskt ensidiga rapporteringen.
Naiv familj (inget olagligt i att vara naiv) beställer hus av halvskum Estnisk byggare, som heter gris på Finska i efternamn (borde ha ringt mer än en varningsklocka).
Familjen bor nu (obs! jag klagar alltså inte på dem, utan på TV4) i ett stort hus på Ingarö, utan kök och med tveksam byggkvalitet. Detta är fakta. ALLT annat i reportaget var spekulationer och ogrundade anklagelser. Estland är ett grannland, men i många fall kan kulturskillnaderna länderna emellan vara milsvida, vi tänker helt enkelt olika i många fall, särskilt de som tillhör generationer födda innan 1970.
Vi svenskar är dåliga på att förstå andra kulturer, mycket dåliga. Vi har alltid rätt, vårt sätt att leva är bäst och alla andra är dumma i huvudet.
Inte riktigt! Den stora skillnaden jag upplever är att vi är överbeskyddade av lagar och regler samt av vår Lutherska rättskaffenhet. "Jag skulle aldrig medvetet lura någon annan, alltså kommer ingen annan medvetet lura mig" verkar vara legio här i landet. Om jag mot förmodan skulle bli lurad finns ju myndigheter som ser efter mina rättigheter och försäkringsbolag som helt utan fog betalar ut stora summor till sina stackars kunder.
Nu tillbaks till fuskbyggaren från Estland. Han har uppenbarligen byggt saker åt folk, hus, garage och annat. Han har dessutom vid ett flertal tillfällen fått förskottsbetalning. Flera kunder är missnöjda. De har inte fått det de hade räknat med. Vad de räknat med vet jag inte riktigt, men uppenbarligen mer än vad de fått. Vi är vana vid nyckelfärdiga hus & vi lånar för mycket till hus vi inte har råd med. I Estland bygger man det hus man har råd med för att sedan bygga ut eller bygga färdigt när man får råd.
Detta gör att meningsskiljaktigheter blir oundvikliga, utgångspunkterna för en kontraktsdiskussion är mycket olika. Den svenske husköparen frågar byggaren -Får jag verkligen ett nyckelfärdigt hus på 250m2 av god kvalitet för bara 800 000kr och tänker; -gud vilken tur jag har haft som hittat denne fantastiskt billige entreprenör.
Den Estniske byggaren svarar: -jah! och tänker; -De kan ju omöjligen tro att ett så stort hus kan vara så billigt, de försöker nog lura mig på något sätt och sedan är cirkusen igång.
Lennart Ekdahl frågar byggaren om det inte är sant att han fått 800 000kr i förskott (i ett försök att påvisa något slags brott från byggaren). Jovisst säger han, men kunden har ju faktiskt fått ett hus. Priceless!
Hur tänker då fuskbyggaren? På sig själv, som alla andra, i hela världen utom just här. Tänker man på sig själv i Sverige är man konstig, trots att vi alla skulle må mycket bättre om vi förstod att vi ALLTID tänker på oss själva i första hand. Egoism är naturligt, egoism är bra, egoism är inget att skämmas för, likförbannat är det jättefult att tänka på sig själv.
Jag skulle vilja höra om en helt osjälvisk handling, tror inte att det finns. Allt vi gör, gör vi för att vi själva skall må bättre, eller i alla fall för att vi tror att vi skall må bättre. Den som kommer på en helt osjälvisk handling kommer att få mig på fall, har ställt frågan ett otal gånger och aldrig fått ett bra svar.
För att sätta tonen vill jag till sist säga att hjälpa tanter över gatan, skänka pengar till välgörenhet eller vara snäll mot lapplisor inte är osjälviskt, man gör det bara för att må bättre själv
Hoppas ni nu får ett par sömnlösa nätter när ni funderar på hur ni skall sätta den där arrogante stroppen Stefan på plats...
Naiv familj (inget olagligt i att vara naiv) beställer hus av halvskum Estnisk byggare, som heter gris på Finska i efternamn (borde ha ringt mer än en varningsklocka).
Familjen bor nu (obs! jag klagar alltså inte på dem, utan på TV4) i ett stort hus på Ingarö, utan kök och med tveksam byggkvalitet. Detta är fakta. ALLT annat i reportaget var spekulationer och ogrundade anklagelser. Estland är ett grannland, men i många fall kan kulturskillnaderna länderna emellan vara milsvida, vi tänker helt enkelt olika i många fall, särskilt de som tillhör generationer födda innan 1970.
Vi svenskar är dåliga på att förstå andra kulturer, mycket dåliga. Vi har alltid rätt, vårt sätt att leva är bäst och alla andra är dumma i huvudet.
Inte riktigt! Den stora skillnaden jag upplever är att vi är överbeskyddade av lagar och regler samt av vår Lutherska rättskaffenhet. "Jag skulle aldrig medvetet lura någon annan, alltså kommer ingen annan medvetet lura mig" verkar vara legio här i landet. Om jag mot förmodan skulle bli lurad finns ju myndigheter som ser efter mina rättigheter och försäkringsbolag som helt utan fog betalar ut stora summor till sina stackars kunder.
Nu tillbaks till fuskbyggaren från Estland. Han har uppenbarligen byggt saker åt folk, hus, garage och annat. Han har dessutom vid ett flertal tillfällen fått förskottsbetalning. Flera kunder är missnöjda. De har inte fått det de hade räknat med. Vad de räknat med vet jag inte riktigt, men uppenbarligen mer än vad de fått. Vi är vana vid nyckelfärdiga hus & vi lånar för mycket till hus vi inte har råd med. I Estland bygger man det hus man har råd med för att sedan bygga ut eller bygga färdigt när man får råd.
Detta gör att meningsskiljaktigheter blir oundvikliga, utgångspunkterna för en kontraktsdiskussion är mycket olika. Den svenske husköparen frågar byggaren -Får jag verkligen ett nyckelfärdigt hus på 250m2 av god kvalitet för bara 800 000kr och tänker; -gud vilken tur jag har haft som hittat denne fantastiskt billige entreprenör.
Den Estniske byggaren svarar: -jah! och tänker; -De kan ju omöjligen tro att ett så stort hus kan vara så billigt, de försöker nog lura mig på något sätt och sedan är cirkusen igång.
Lennart Ekdahl frågar byggaren om det inte är sant att han fått 800 000kr i förskott (i ett försök att påvisa något slags brott från byggaren). Jovisst säger han, men kunden har ju faktiskt fått ett hus. Priceless!
Hur tänker då fuskbyggaren? På sig själv, som alla andra, i hela världen utom just här. Tänker man på sig själv i Sverige är man konstig, trots att vi alla skulle må mycket bättre om vi förstod att vi ALLTID tänker på oss själva i första hand. Egoism är naturligt, egoism är bra, egoism är inget att skämmas för, likförbannat är det jättefult att tänka på sig själv.
Jag skulle vilja höra om en helt osjälvisk handling, tror inte att det finns. Allt vi gör, gör vi för att vi själva skall må bättre, eller i alla fall för att vi tror att vi skall må bättre. Den som kommer på en helt osjälvisk handling kommer att få mig på fall, har ställt frågan ett otal gånger och aldrig fått ett bra svar.
För att sätta tonen vill jag till sist säga att hjälpa tanter över gatan, skänka pengar till välgörenhet eller vara snäll mot lapplisor inte är osjälviskt, man gör det bara för att må bättre själv
Hoppas ni nu får ett par sömnlösa nätter när ni funderar på hur ni skall sätta den där arrogante stroppen Stefan på plats...
söndag 27 februari 2011
Oscar
Hur tänker Oscarsmänniskorna egentligen?
Jag gillar film, ser mycket på film och har mycket åsikter om film. Jag kan däremot ingenting om film, inte i bemärkelsen kunskap som filmvetare. Man kan ju t.o.m. läsa filmvetenskap på universitetet. Jag tycker att denna typ av kunskap förstör film, det blir ju omöjligt att se på film utan att analysera sönder eländet, samma sak gäller musik och litteratur, ja all konst och allt konstigt blir sämre om man kan för mycket.
Med kunskap menar jag inte att man förstår, utan att man kan saker. Lite som att kunna räkna men inte förstå vad räkenskaperna leder fram till, som revisorer ungefär.
Om man kan räkna, kan man ta t.ex. ett recept på 12 kanelbullar och dubbla detta för göra 24 kanelbullar. Förstår man kanelbullar däremot, vet man att man bara dubblar mängden smör, socker och kanel i fyllningen, inget annat. Man får då 12 godare bullar istället för 24 äckliga sådana.
Det är skönt att kunna skita i vad filmskaparna ville förmedla med en film och bara låta sig underhållas, det är ju det film handlar om, underhållning. Top Gun är mycket underhållande, Ömhetsbevis inte så mycket.
Vill man göra en film som får en massa Oscars, finns det vissa saker som man skall ha med, detta har avhandlats överallt de senaste dagarna, så det får ni läsa om någon annanstans. Jag tänkte mer fundera lite över varför dåliga filmer får denna, den finaste utärkelsen en film kan få.
Förra året (eller när det nu var) fick the Hurt Locker en massa Oscars. Jeremy Renner i huvudrollen var nominerad för Bästa Huvudroll. Det lustiga är att filmen är rätt dålig, inte det minsta underhållande eller tänkvärd. Herr Renner är inte någon vidare skådespelare heller, han spelar alltid samma roll, en arrogant opålitlig skitstövel, en roll jag skulle kunna spela utan minsta ansträngning. Han spelade samma roll i S.W.A.T. för några år sedan, konstigt nog utan att bli nominerad. Han är nu nominerad igen för sin biroll i the Town, samma roll igen, tråkig, men inte helt värdelös film.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför man nominerar mediokra filmer och skådespelare när det finns bra sådana. Pengar? Hur många såg egentligen Hurt Locker? 12?
I år är en del riktigt bra filmer nominerade, The King's Speech, The Black Swan, The Kids Are Alright. Samtidigt finns Inception med överallt, ren skit! The Social Network och True Grit likaså.
När jag här säger rent skit, är det relativt, alltså inte ren skit som i alla filmer med Steven Seagal, utan ren skit jämfört med något som faktiskt är bra.
Det konstigaste med Oscars är att det ligger liksom mitt emellan. Inga konstiga filmvetarfilmer vinner någonsin, inte heller rena underhållningsfilmer, utan alltid något lagom konstigt.
Ett tag trodde jag att det var just namnet Oscar jag inte förstod, för jag förstår inte heller Oscar Linnros storhet, men Oscar Wilde var ju ruskigt cool, så det argumentet håller inte riktigt.
Oscarsjuryn borde gå på kurs hos sina mindre kända vänner i Razzie-juryn, de som utser årets sämsta film och prestationer några dagar innan Oscarsgalan. De har nämligen alltid rätt, i år gick de flesta utmärkelserna till The Last Airbender och Sex And The City 2, inte helt oförtjänt. Även Bruce Willis son, Ashton Kutcher fick pris.
Nu går jag och lägger mig, kan omöjligen hitta energi för att sitta uppe för att se vem som får Oscars i år
Sov sött...
Jag gillar film, ser mycket på film och har mycket åsikter om film. Jag kan däremot ingenting om film, inte i bemärkelsen kunskap som filmvetare. Man kan ju t.o.m. läsa filmvetenskap på universitetet. Jag tycker att denna typ av kunskap förstör film, det blir ju omöjligt att se på film utan att analysera sönder eländet, samma sak gäller musik och litteratur, ja all konst och allt konstigt blir sämre om man kan för mycket.
Med kunskap menar jag inte att man förstår, utan att man kan saker. Lite som att kunna räkna men inte förstå vad räkenskaperna leder fram till, som revisorer ungefär.
Om man kan räkna, kan man ta t.ex. ett recept på 12 kanelbullar och dubbla detta för göra 24 kanelbullar. Förstår man kanelbullar däremot, vet man att man bara dubblar mängden smör, socker och kanel i fyllningen, inget annat. Man får då 12 godare bullar istället för 24 äckliga sådana.
Det är skönt att kunna skita i vad filmskaparna ville förmedla med en film och bara låta sig underhållas, det är ju det film handlar om, underhållning. Top Gun är mycket underhållande, Ömhetsbevis inte så mycket.
Vill man göra en film som får en massa Oscars, finns det vissa saker som man skall ha med, detta har avhandlats överallt de senaste dagarna, så det får ni läsa om någon annanstans. Jag tänkte mer fundera lite över varför dåliga filmer får denna, den finaste utärkelsen en film kan få.
Förra året (eller när det nu var) fick the Hurt Locker en massa Oscars. Jeremy Renner i huvudrollen var nominerad för Bästa Huvudroll. Det lustiga är att filmen är rätt dålig, inte det minsta underhållande eller tänkvärd. Herr Renner är inte någon vidare skådespelare heller, han spelar alltid samma roll, en arrogant opålitlig skitstövel, en roll jag skulle kunna spela utan minsta ansträngning. Han spelade samma roll i S.W.A.T. för några år sedan, konstigt nog utan att bli nominerad. Han är nu nominerad igen för sin biroll i the Town, samma roll igen, tråkig, men inte helt värdelös film.
Jag kan inte för mitt liv förstå varför man nominerar mediokra filmer och skådespelare när det finns bra sådana. Pengar? Hur många såg egentligen Hurt Locker? 12?
I år är en del riktigt bra filmer nominerade, The King's Speech, The Black Swan, The Kids Are Alright. Samtidigt finns Inception med överallt, ren skit! The Social Network och True Grit likaså.
När jag här säger rent skit, är det relativt, alltså inte ren skit som i alla filmer med Steven Seagal, utan ren skit jämfört med något som faktiskt är bra.
Det konstigaste med Oscars är att det ligger liksom mitt emellan. Inga konstiga filmvetarfilmer vinner någonsin, inte heller rena underhållningsfilmer, utan alltid något lagom konstigt.
Ett tag trodde jag att det var just namnet Oscar jag inte förstod, för jag förstår inte heller Oscar Linnros storhet, men Oscar Wilde var ju ruskigt cool, så det argumentet håller inte riktigt.
Oscarsjuryn borde gå på kurs hos sina mindre kända vänner i Razzie-juryn, de som utser årets sämsta film och prestationer några dagar innan Oscarsgalan. De har nämligen alltid rätt, i år gick de flesta utmärkelserna till The Last Airbender och Sex And The City 2, inte helt oförtjänt. Även Bruce Willis son, Ashton Kutcher fick pris.
Nu går jag och lägger mig, kan omöjligen hitta energi för att sitta uppe för att se vem som får Oscars i år
Sov sött...
torsdag 24 februari 2011
Smeknamn
Hur funkar smeknamn egentligen?
I min värld är ett smeknamn ett namn man får av någon eller några närstående, oftast i unga år. Det kan vara en kortvariant av ens vanliga namn, tex Krille för Kristian eller Mia för Maria.
Det kan oxå vara deskriptivt, t.ex. "Slangen" om man råkar ha en lång, smal, ihålig penis, eller "Tjockafetafläsket" om man råkar vara lite rund. Som ni ser gör jag ingen skillnad på smek och öknamn här, det är nämligen samma sak, men uttalat av olika människor. Man kan också ha flera smeknamn i olika kretsar. Man heter Tomas, kallas Tompa av vännerna från skolan, 12-an av vännerna från lumpen och pruttgullet av mamma. Detta fungerar oftast utmärkt.
Min fråga är emellertid och detta är något som legat och gnagt länge, vem får använda dessa smeknamn?
Nu tänker jag främst på kändisar i allmänhet och idrottskändisar i synnerhet. De har nästan alla smeknamn, som används av vänner, familj och andra närstående. Till någon av dessa kategorier hör sportjournalister eller andra tv-jeppar väldigt sällan. När Ola Wenström, eller ännu värre, Renée Nyberg kallar idrottarna i Landskampen för deras interna smeknamn, reser sig nackhåren. Finn-Kristian Jagge kalls tydligen för Finken av sina vänner, detta innebär under inga som helst omständigheter att han skall kallas något annat än sitt riktiga namn av programledare och annat löst folk. Känner man inte personen i fråga skall man av respekt inte använda smeknamn.
Dessutom har ju dårarna i media en obehaglig förmåga att missuppfatta smeknamn. Pernilla Wiberg kallas tydligen för "Pilla" sedan barnsben. I media har hon alltid varit "Pillan", varför, vad är det för fel med Pernilla?
Jag skulle aldrig, aldrig, aldrig använda någons smeknamn om jag inte känner personen ifråga, oftast inte ens då, varför? Smeknamn är ofta fåniga och/eller pinsamma.
Tänk er själva hur det var att växa upp med smeknamnen "Superkuken" Maratonknullaren" och "Sinatra", som ni förstår var det en tuff tid.
I min värld är ett smeknamn ett namn man får av någon eller några närstående, oftast i unga år. Det kan vara en kortvariant av ens vanliga namn, tex Krille för Kristian eller Mia för Maria.
Det kan oxå vara deskriptivt, t.ex. "Slangen" om man råkar ha en lång, smal, ihålig penis, eller "Tjockafetafläsket" om man råkar vara lite rund. Som ni ser gör jag ingen skillnad på smek och öknamn här, det är nämligen samma sak, men uttalat av olika människor. Man kan också ha flera smeknamn i olika kretsar. Man heter Tomas, kallas Tompa av vännerna från skolan, 12-an av vännerna från lumpen och pruttgullet av mamma. Detta fungerar oftast utmärkt.
Min fråga är emellertid och detta är något som legat och gnagt länge, vem får använda dessa smeknamn?
Nu tänker jag främst på kändisar i allmänhet och idrottskändisar i synnerhet. De har nästan alla smeknamn, som används av vänner, familj och andra närstående. Till någon av dessa kategorier hör sportjournalister eller andra tv-jeppar väldigt sällan. När Ola Wenström, eller ännu värre, Renée Nyberg kallar idrottarna i Landskampen för deras interna smeknamn, reser sig nackhåren. Finn-Kristian Jagge kalls tydligen för Finken av sina vänner, detta innebär under inga som helst omständigheter att han skall kallas något annat än sitt riktiga namn av programledare och annat löst folk. Känner man inte personen i fråga skall man av respekt inte använda smeknamn.
Dessutom har ju dårarna i media en obehaglig förmåga att missuppfatta smeknamn. Pernilla Wiberg kallas tydligen för "Pilla" sedan barnsben. I media har hon alltid varit "Pillan", varför, vad är det för fel med Pernilla?
Jag skulle aldrig, aldrig, aldrig använda någons smeknamn om jag inte känner personen ifråga, oftast inte ens då, varför? Smeknamn är ofta fåniga och/eller pinsamma.
Tänk er själva hur det var att växa upp med smeknamnen "Superkuken" Maratonknullaren" och "Sinatra", som ni förstår var det en tuff tid.
onsdag 23 februari 2011
Är ni korkade eller?
Jag har alltid haft problem med uttrycket att "överträffa förväntningar" i allmänt tal kallat "Exceed expectations"
Vari ligger fördelen med att överträffa någons förväntningar?
Uttrycket används flitigt av konsulter, gurus, säljledare, reklammakare och annat löst folk världen över.
Behöver man överträffa någons förväntningar måste ju dennes förväntningar vara fel redan innan.
De som tänker, -Nu jävlar skall jag visa dem att jag inte är så dålig som de tror! De är förmodligen just så dåliga som de andra tror, varför skulle de tro så annars?
De som medvetet sänker förväntningarna på något för att sedan överträffa dessa, kan ju bara göra detta en gång, sedan har de ju höjt förväntningarna till den nuvarande nivån.
Jag tror behovet av att försöka överträffa förväntningar ligger i ren lättja. Vi orkar inte ta reda på vad exakt någon förväntar sig, för att sedan vara på den säkra sidan drar man på så man pruttar ned sig för att just överträffa. Resultatet blir att man ofta missar målet och överlevererar, något man sedan måste fortsätta med in absurdum.
Mugghållare i bil är ett bra exempel. Amerikanarna gillar Drive Thru-kaffe, därav behovet av att ha någonstans att ställa den överdimensionerade kaffemuggen. Lexus är först ut med inbyggd mugghållare i bil, sedan är cirkusen igång. I ett oändligt race om att överträffa kundens förväntningar ökade biltillverkarna antalet mugghållare, till först 2, sedan 4 o.s.v. Har någon någonsin frågat en europeisk bilkund om han verkligen vill ha 19 mugghållare i bilen? Mer är inte alltid bättre, däremot är bättre alltid bättre.
Knepet ligger i att styra & kontrollera folks förväntningar, för att sedan leverera på dessa, inte över, inte under. Det är först då man kan göra andra nöjda om och om igen.
Om jag nu skulle skriva att nästa blogg kommer att bli jättetråkig, korkad, okontroversiell och tam, kommer det att bli ganska lätt att överträffa detta. Sedan kommer ni att förvänta er mer nästa gång och karusellen är i full gång. Så kommer alltså inte att ske.
Höj istället förväntningarna, innan du levererar och var sedan säker på att kunna leverera. Detta behöver man egentligen bara göra en gång, är man sedan konsekvent är man hemma.
Nästa gång, då blir det minsann..............
Trodde ni ja!
Vari ligger fördelen med att överträffa någons förväntningar?
Uttrycket används flitigt av konsulter, gurus, säljledare, reklammakare och annat löst folk världen över.
Behöver man överträffa någons förväntningar måste ju dennes förväntningar vara fel redan innan.
De som tänker, -Nu jävlar skall jag visa dem att jag inte är så dålig som de tror! De är förmodligen just så dåliga som de andra tror, varför skulle de tro så annars?
De som medvetet sänker förväntningarna på något för att sedan överträffa dessa, kan ju bara göra detta en gång, sedan har de ju höjt förväntningarna till den nuvarande nivån.
Jag tror behovet av att försöka överträffa förväntningar ligger i ren lättja. Vi orkar inte ta reda på vad exakt någon förväntar sig, för att sedan vara på den säkra sidan drar man på så man pruttar ned sig för att just överträffa. Resultatet blir att man ofta missar målet och överlevererar, något man sedan måste fortsätta med in absurdum.
Mugghållare i bil är ett bra exempel. Amerikanarna gillar Drive Thru-kaffe, därav behovet av att ha någonstans att ställa den överdimensionerade kaffemuggen. Lexus är först ut med inbyggd mugghållare i bil, sedan är cirkusen igång. I ett oändligt race om att överträffa kundens förväntningar ökade biltillverkarna antalet mugghållare, till först 2, sedan 4 o.s.v. Har någon någonsin frågat en europeisk bilkund om han verkligen vill ha 19 mugghållare i bilen? Mer är inte alltid bättre, däremot är bättre alltid bättre.
Knepet ligger i att styra & kontrollera folks förväntningar, för att sedan leverera på dessa, inte över, inte under. Det är först då man kan göra andra nöjda om och om igen.
Om jag nu skulle skriva att nästa blogg kommer att bli jättetråkig, korkad, okontroversiell och tam, kommer det att bli ganska lätt att överträffa detta. Sedan kommer ni att förvänta er mer nästa gång och karusellen är i full gång. Så kommer alltså inte att ske.
Höj istället förväntningarna, innan du levererar och var sedan säker på att kunna leverera. Detta behöver man egentligen bara göra en gång, är man sedan konsekvent är man hemma.
Nästa gång, då blir det minsann..............
Trodde ni ja!
onsdag 16 februari 2011
Hur tänkte ni nu staten?
Man undrar hur många år med en vettig envåldshärskare som skulle behövas för att få ordning på lagar och regler i Sverige.
Som god samhällsmedborgare sitter jag naturligtvis i styrelsen för vår bostadsrättsförening. Detta främst för att lära mig hantera besvärliga människor och regler (och för att så småningom få fram ett beslut om en bra grillplats på innergården).
Nu till det roliga. Högst upp i vår fastighet och i grannfastigheterna finns ett antal lägenheter med terrass. Dessa terrasser är rätt rymliga och på samtliga har det byggts inglasade uterum på en del av ytan, knappt synliga från gatan. Nu visar det sig att det saknades bygglov för dessa utbyggnader (NCC eller någon annan har klantat sig) och i ett brev från nån jävla myndighet hotas det nu med att uterummen måste rivas. Någon har alltså retat sig på dessa osynliga uterum och klagat hos nämnda myndighet. Hur tänker ni, har ni inget bättre för er? JÄVLA IDIOTER!
Frågan är bara vilket som är dummast, att behöva bygglov för att glasa in en del av en terrass man äger, eller att någon stackare har varit avundsjuk å klagat?
Vet inte, men dumt är det!
På tal om vettig envåldshärskare, tror jag C-P Bernadotte skulle bli en utmärkt kung...
Som god samhällsmedborgare sitter jag naturligtvis i styrelsen för vår bostadsrättsförening. Detta främst för att lära mig hantera besvärliga människor och regler (och för att så småningom få fram ett beslut om en bra grillplats på innergården).
Nu till det roliga. Högst upp i vår fastighet och i grannfastigheterna finns ett antal lägenheter med terrass. Dessa terrasser är rätt rymliga och på samtliga har det byggts inglasade uterum på en del av ytan, knappt synliga från gatan. Nu visar det sig att det saknades bygglov för dessa utbyggnader (NCC eller någon annan har klantat sig) och i ett brev från nån jävla myndighet hotas det nu med att uterummen måste rivas. Någon har alltså retat sig på dessa osynliga uterum och klagat hos nämnda myndighet. Hur tänker ni, har ni inget bättre för er? JÄVLA IDIOTER!
Frågan är bara vilket som är dummast, att behöva bygglov för att glasa in en del av en terrass man äger, eller att någon stackare har varit avundsjuk å klagat?
Vet inte, men dumt är det!
På tal om vettig envåldshärskare, tror jag C-P Bernadotte skulle bli en utmärkt kung...
måndag 14 februari 2011
Kära miljömuppar
För några år sedan var det en reklamfilm på TV som drev med att många miljömuppar kör gamla, risiga och miljöfarliga bilar. Kommer inte ihåg vem den gjorde reklam för, men oj vad rätt det är.
Det verkar finnas något slags samband mellan kommunism, självvald fattigdom och miljöintresse, varför då?
Vi lever inte på 1800-talet längre, brukspatron är inte längre den som bestämmer, det finns inga arbetare (jo, det finns, men de tillhör inte någon lägre klass direkt, snarare tvärtom) och vi har partier som SD och Svenskt Fittstim (eller vad Gudrun Schymans parti nu heter).
Jag gillar miljö, jag tycker ekologiskt och biodynamiskt odlat mat kan vara trevligt, men inte till ett pris. Jag vet, jag har bloggat om detta tidigare, men det är intressant. Miljörörelsen har blivit lite som kyrkan. Det finns en massa bra värderingar i grunden, men dess företrädare har missat att samhället idag ser annorlunda ut än för en miljon år sedan.
Hur skall vi få fler att gå till kyrkan? Ja, inte genom att pracka på oss trosbekännelser och Fader Vår i alla fall.
Det samma gäller miljörörelsen. För att få oss vanliga dödliga intresserade måste ni rensa upp lite i de egna leden. Att låta dumma regler tvinga Maria Wetterstrand att sluta som språkrör i miljöpartiet är inte så lite korkat, hon är det bästa som hänt miljöpartiet någonsin (vilket iochförsig inte säger mycket).
Ge oss bättre mat, bättre bilar och bättre kläder. Kan man göra dem bättre med hjälp av resurssnål produktion, bra. Om inte låt bli, tillverka så billigt som möjligt och använd vinsterna till något vettigt.
Vi bryr oss bara om pengar i slutändan, ju förr ni muppar förstår detta desto fortare räddar vi planeten (och mitt behov av välmarmorerad Wagyubiff)
Ha en bra dag
Det verkar finnas något slags samband mellan kommunism, självvald fattigdom och miljöintresse, varför då?
Vi lever inte på 1800-talet längre, brukspatron är inte längre den som bestämmer, det finns inga arbetare (jo, det finns, men de tillhör inte någon lägre klass direkt, snarare tvärtom) och vi har partier som SD och Svenskt Fittstim (eller vad Gudrun Schymans parti nu heter).
Jag gillar miljö, jag tycker ekologiskt och biodynamiskt odlat mat kan vara trevligt, men inte till ett pris. Jag vet, jag har bloggat om detta tidigare, men det är intressant. Miljörörelsen har blivit lite som kyrkan. Det finns en massa bra värderingar i grunden, men dess företrädare har missat att samhället idag ser annorlunda ut än för en miljon år sedan.
Hur skall vi få fler att gå till kyrkan? Ja, inte genom att pracka på oss trosbekännelser och Fader Vår i alla fall.
Det samma gäller miljörörelsen. För att få oss vanliga dödliga intresserade måste ni rensa upp lite i de egna leden. Att låta dumma regler tvinga Maria Wetterstrand att sluta som språkrör i miljöpartiet är inte så lite korkat, hon är det bästa som hänt miljöpartiet någonsin (vilket iochförsig inte säger mycket).
Ge oss bättre mat, bättre bilar och bättre kläder. Kan man göra dem bättre med hjälp av resurssnål produktion, bra. Om inte låt bli, tillverka så billigt som möjligt och använd vinsterna till något vettigt.
Vi bryr oss bara om pengar i slutändan, ju förr ni muppar förstår detta desto fortare räddar vi planeten (och mitt behov av välmarmorerad Wagyubiff)
Ha en bra dag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)