Årets trend i friidrotten är helt klart färgglad tejp lite här och var. Vet inte riktigt vad den gör, men var och varannan är tejpad överallt. En sådan här trend förekommer ju lite då och då inom idrotten, ett tag hade ju alla näsplåster som skulle underlätta andningen. Lite lustigt att t.o.m. travkuskar använde plåstret.
Som alla andra trender kommer gaffatejpen att vara borta till nästa mästerskap, frågan är då vad nästa trend blir?
Det tänker jag ta reda på för att sedan ringa IAAF och erbjuda mig att förse alla framtida mästerskap med en skojig trend, som gör att de får lite extra uppmärksamhet.
Tänk vilket drömjobb. För ynka 1 200 000kr/mästerskap får IAAF köpa en trend av mig. Med VM vartannat år och EM var fjärde räcker det gott för att leva. Jag tänker skriva ett kontrakt över de nästa 10 mästerskapen för att sedan gå i pension.
Här på bloggen avslöjar jag nu exklusivt några kommande trender:
VM 2011: Keps. Den fula variant som numera mest används av marathonlöparna kommer i Korea att vara på var man och kvinnas huvud. Gissa om vi kommer att få se en och annan kastare med den bakvänd?
VM 2013: Långbyxor. Fler och fler friidrottare kommer i Moskva ses bära långa byxor, då framförallt tajta sådana även under själva tävlingarna. Detta kommer naturligtvis älskas av sponsorena som får mer plats för feta loggor och dylikt, bra för mig som får feta kickbacks.
EM 2014: Ost. Schweizarna kommer att ställa upp oststånd på alla hotell. De aktiva kommer att bli så förtjusta i Gruyere och Alpenzeller att de kommer att bära runt på så små papperspåsar med ost under tävlingarna.
Glöm inte var ni läste det först
Jag förstår inte varför ingen kommit på detta förut
Puss
lördag 31 juli 2010
onsdag 28 juli 2010
Tjockidrott, hur kul är det?
Hur väljer vi idrott? Hur vet vi vad som kommer att bli roligast, mest lönsamt eller ge oss mest chans att leva till 112 års ålder?
Det är ju som med allt annat. Vissa har bra förutsättningar för många olika idrotter, andra inte. Alla kommer inte in på Handels, alla vill inte komma in på handels på samma sätt som att alla kan eller vill inte springa fort eller kasta långt. Eller springa runt med boll för den delen.
Jag struntar i bollsport eftersom blogginlägget då blir allt för långt. Bollsport är dessutom en social sport, man spelar det ens kompisar spelar.
Väldigt få långdistansare (löpare, cyklister, skidåkare) är tjocka, väldigt få kraftsportare är tunna å svaga och väldigt få kulstötare har någonsin sprungit längre än 14m (avståndet från restaurangdörren till buffen).
Alltså: Är man som 12-14-åring (det är ju oftast då man måste bestämma sig för idrott om man vill komma någon vart) överviktig är valmöjligheterna ganska små. Kasta, slänga eller lyfta tunga saker är väl det som erbjuds. Sedan om det är släggor, skivstänger eller dvärgar spelar mindre roll. Visst kan man vara med och springa eller hoppa, men det måste ju vara tröstlöst att alltid bli sist, alltså ger man upp löparkarriären och satsar på kasta/slänga/lyfta. Man får ju inte säga till en 12-åring att han eller hon har talang för löpning, men är på tok för tjock och måste äta mindre, inte i Sverige i alla fall.
Är man däremot normalt byggd eller t.o.m. atletisk är valmöjligheterna mycket större. Man kan välja att simma, cykla eller springa fort, åka skidor eller gymnastisera. Man skulle också kunna välja att kasta/slänga/lyfta, men det gör man inte, för de enda som sysslar med detta är ju tjockisarna, som inte har något val. Man väljer heller inte att t.ex. springa långsamt, för det är ju tunnisarnas domän, å de är ju bra i skolan å så, töntigt i 12-årsåldern.
Frågan ovan blir då intressant.
De med allmänt bäst förutsättningar väljer inte tjockidrott. Hur kul blir det då att titta på kulfinalen i friidrotts-EM. Man vet ju att om någon med goda förutsättningar för idrott aldrig skulle välja denna sport, alltså blir aldrig resultaten så bra som de skulle kunna bli. Om fysfenomenet Henrik Dagård hade valt att satsa på slägga istället för tiokamp, hade ju tjockisarna fått en konkurrent som var mer vältränad än de, med högre explosivitet och som väger lika mycket som de gör, fast med muskler istället för fläsk. Dagård hade säkert kunna kasta 100m (världsrekordet idag ligger strax över 85m). Men detta får vi aldrig veta, för Henrik ville inte umgås med tjockisar som ung.
Jag älskar friidrott och ägnade en stor del av min ungdom åt denna idrottsform, men jag har svårt för kast. Elitidrott handlar om prestation och någonstans känns det som att tjockisar skulle prestera bättre om de inte var just tjockisar. En vältränad kulstötare (har faktiskt aldrig sett någon, bara stora starka tjockisar) borde enligt alla fysikaliska lagar göra bättre ifrån sig. Smidigare, starkare, snyggare. Snyggare säger ni, det har väl ingen betydelse. Jodå! Det finns inte alls samma pengar i kasta/slänga/lyfta som i t.e.x. att springa 100m. Varför då? I tidernas begynnelse måste ju att ha varit starkast varit bra som att ha varit snabbast. Men så är inte längre fallet. Det är helt enkelt mer attraktivt att titta på idrott med vältränade idrottare än att titta på tjockidrott, således finns där mer pengar och mer pengar ger större motivation samt bättre möjlighet att träna och bli bättre.
De som idag sysslar med kasta/slänga/lyfta är inte längre lika tjocka i alla fall inte männen, det finns tyvärr fortfarande ett par rejäla fläskberg inom damgrenen (fläskberg i damgrenen skall inte förväxlas med bullfitta som är något helt annat). Jag känner ändå att de var tjocka som ungdomar, hade de inte varit det hade de valt en annan idrott.
Jag kan omöjligen uppskatta tjockidrott, lika lite som jag uppskattar skidskytte eftersom de bästa skidåkarna aldrig skulle få för sig att släpa med en bössa på träningspassen. Nordisk kombination är inte heller så kul.
Däremot är 10-kamp nästan min favoritgren. Vet inte riktigt varför, är man inte tillräckligt bra i en gren ser man till att bli halvbra i flera. Det som är intressant är att 10-kamparna faktiskt ofta är riktigt, riktigt bra i flera av grenarna individuellt både nationellt och internationellt. Om en person kan hoppa 2,20 i höjd, springa 100m på 10,50 samt kasta en tallrik jättelångt, borde ju denna person blivit löjligt bra om han satsade på en gren istället.
Tjockidrott har egentligen inte med vikt att göra eftersom teorin bygger på att de mest begåvade väljer vissa sporter framför andra p.g.a dess attraktionskraft. Alltså skall alla idrotter som inte riktigt platsar på topp-20 listan klassas som tjockidrotter.
Den idrott jag mest ägnar mig åt idag är den ultimata tjockidrotten. Matlagning...
Det är ju som med allt annat. Vissa har bra förutsättningar för många olika idrotter, andra inte. Alla kommer inte in på Handels, alla vill inte komma in på handels på samma sätt som att alla kan eller vill inte springa fort eller kasta långt. Eller springa runt med boll för den delen.
Jag struntar i bollsport eftersom blogginlägget då blir allt för långt. Bollsport är dessutom en social sport, man spelar det ens kompisar spelar.
Väldigt få långdistansare (löpare, cyklister, skidåkare) är tjocka, väldigt få kraftsportare är tunna å svaga och väldigt få kulstötare har någonsin sprungit längre än 14m (avståndet från restaurangdörren till buffen).
Alltså: Är man som 12-14-åring (det är ju oftast då man måste bestämma sig för idrott om man vill komma någon vart) överviktig är valmöjligheterna ganska små. Kasta, slänga eller lyfta tunga saker är väl det som erbjuds. Sedan om det är släggor, skivstänger eller dvärgar spelar mindre roll. Visst kan man vara med och springa eller hoppa, men det måste ju vara tröstlöst att alltid bli sist, alltså ger man upp löparkarriären och satsar på kasta/slänga/lyfta. Man får ju inte säga till en 12-åring att han eller hon har talang för löpning, men är på tok för tjock och måste äta mindre, inte i Sverige i alla fall.
Är man däremot normalt byggd eller t.o.m. atletisk är valmöjligheterna mycket större. Man kan välja att simma, cykla eller springa fort, åka skidor eller gymnastisera. Man skulle också kunna välja att kasta/slänga/lyfta, men det gör man inte, för de enda som sysslar med detta är ju tjockisarna, som inte har något val. Man väljer heller inte att t.ex. springa långsamt, för det är ju tunnisarnas domän, å de är ju bra i skolan å så, töntigt i 12-årsåldern.
Frågan ovan blir då intressant.
De med allmänt bäst förutsättningar väljer inte tjockidrott. Hur kul blir det då att titta på kulfinalen i friidrotts-EM. Man vet ju att om någon med goda förutsättningar för idrott aldrig skulle välja denna sport, alltså blir aldrig resultaten så bra som de skulle kunna bli. Om fysfenomenet Henrik Dagård hade valt att satsa på slägga istället för tiokamp, hade ju tjockisarna fått en konkurrent som var mer vältränad än de, med högre explosivitet och som väger lika mycket som de gör, fast med muskler istället för fläsk. Dagård hade säkert kunna kasta 100m (världsrekordet idag ligger strax över 85m). Men detta får vi aldrig veta, för Henrik ville inte umgås med tjockisar som ung.
Jag älskar friidrott och ägnade en stor del av min ungdom åt denna idrottsform, men jag har svårt för kast. Elitidrott handlar om prestation och någonstans känns det som att tjockisar skulle prestera bättre om de inte var just tjockisar. En vältränad kulstötare (har faktiskt aldrig sett någon, bara stora starka tjockisar) borde enligt alla fysikaliska lagar göra bättre ifrån sig. Smidigare, starkare, snyggare. Snyggare säger ni, det har väl ingen betydelse. Jodå! Det finns inte alls samma pengar i kasta/slänga/lyfta som i t.e.x. att springa 100m. Varför då? I tidernas begynnelse måste ju att ha varit starkast varit bra som att ha varit snabbast. Men så är inte längre fallet. Det är helt enkelt mer attraktivt att titta på idrott med vältränade idrottare än att titta på tjockidrott, således finns där mer pengar och mer pengar ger större motivation samt bättre möjlighet att träna och bli bättre.
De som idag sysslar med kasta/slänga/lyfta är inte längre lika tjocka i alla fall inte männen, det finns tyvärr fortfarande ett par rejäla fläskberg inom damgrenen (fläskberg i damgrenen skall inte förväxlas med bullfitta som är något helt annat). Jag känner ändå att de var tjocka som ungdomar, hade de inte varit det hade de valt en annan idrott.
Jag kan omöjligen uppskatta tjockidrott, lika lite som jag uppskattar skidskytte eftersom de bästa skidåkarna aldrig skulle få för sig att släpa med en bössa på träningspassen. Nordisk kombination är inte heller så kul.
Däremot är 10-kamp nästan min favoritgren. Vet inte riktigt varför, är man inte tillräckligt bra i en gren ser man till att bli halvbra i flera. Det som är intressant är att 10-kamparna faktiskt ofta är riktigt, riktigt bra i flera av grenarna individuellt både nationellt och internationellt. Om en person kan hoppa 2,20 i höjd, springa 100m på 10,50 samt kasta en tallrik jättelångt, borde ju denna person blivit löjligt bra om han satsade på en gren istället.
Tjockidrott har egentligen inte med vikt att göra eftersom teorin bygger på att de mest begåvade väljer vissa sporter framför andra p.g.a dess attraktionskraft. Alltså skall alla idrotter som inte riktigt platsar på topp-20 listan klassas som tjockidrotter.
Den idrott jag mest ägnar mig åt idag är den ultimata tjockidrotten. Matlagning...
söndag 25 juli 2010
Hur tänkte jag egentligen?
Det är kallt, det regnar, jag är bakis, jag har sprungit en runda å har ont överallt. Måste hitta något att klaga på...
Vad skall vi klaga på idag?
Jo, alla idioiter!
Vinbögarna alltså.
Kommer ihåg en vinprovning för många år sedan, ledningsgruppen var lite sena, men när de kom tog en av de stora fina cheferna ett glas Syrah, sniffade, snurrade, rynkade på näsan, smakade och säger till sist att detta var en Cabernet, förmodligen från nya världen.
Varför?
Han hade precis börjat på sitt nya jobb och ville väl visa hur duktig han var på vin... Vilken komplett idiot! Att försöka visa sig på styva linan och misslyckas är ju inget annat än patetiskt.
Jag kan knappt skilja på rött å vitt vin, men jag vet en sak, jag vet vad jag tycker är gott. Det enda jag kan avgöra när jag smakar på ett vin är huruvida det smakar gott eller inte.
Det räcker! Jag behöver inte veta om druvorna har växt på sydsluttning eller om vinmakaren har gikt och en Puch Dakota. Är det gott så är det gott, Punkt!
Varför har vi då så många nötter som tror det är viktigare att veta var vinet kommer från än att tycka det smakar gott?
Jag har ingen aning, ingen aning överhuvudtaget! Det är fascinerande hur samhället kan fungera när 99% av dess invånare är gravt förståndshandikappade.
Hur jag lyckats hitta de där 1% som faktiskt är bra, trevliga och förståndiga människor att umgås med är ett mysterium, jag är ju rätt korkad själv.
Jag tror det ligger till så här:
Även idioter kan framstå som vanligt vettigt folk i rätt sällskap. Umgås man med människor bättre än sig själv, visar man helt enkelt sig själv från sin bästa sida. Gör man inte det får man inte komma tillbaks och då återfaller man i sitt gamla dumma själv.
Därför är det intressant hur vissa aldrig lär sig. Tur för dem att det finns andra idioiter att umgås med, lika barn leka bäst!
Som ni ser har jag absolut inget att skriva om idag, bara trams, så jag kliver av å lägger mig i soffan ett tag
Puss å kram!
Vad skall vi klaga på idag?
Jo, alla idioiter!
Vinbögarna alltså.
Kommer ihåg en vinprovning för många år sedan, ledningsgruppen var lite sena, men när de kom tog en av de stora fina cheferna ett glas Syrah, sniffade, snurrade, rynkade på näsan, smakade och säger till sist att detta var en Cabernet, förmodligen från nya världen.
Varför?
Han hade precis börjat på sitt nya jobb och ville väl visa hur duktig han var på vin... Vilken komplett idiot! Att försöka visa sig på styva linan och misslyckas är ju inget annat än patetiskt.
Jag kan knappt skilja på rött å vitt vin, men jag vet en sak, jag vet vad jag tycker är gott. Det enda jag kan avgöra när jag smakar på ett vin är huruvida det smakar gott eller inte.
Det räcker! Jag behöver inte veta om druvorna har växt på sydsluttning eller om vinmakaren har gikt och en Puch Dakota. Är det gott så är det gott, Punkt!
Varför har vi då så många nötter som tror det är viktigare att veta var vinet kommer från än att tycka det smakar gott?
Jag har ingen aning, ingen aning överhuvudtaget! Det är fascinerande hur samhället kan fungera när 99% av dess invånare är gravt förståndshandikappade.
Hur jag lyckats hitta de där 1% som faktiskt är bra, trevliga och förståndiga människor att umgås med är ett mysterium, jag är ju rätt korkad själv.
Jag tror det ligger till så här:
Även idioter kan framstå som vanligt vettigt folk i rätt sällskap. Umgås man med människor bättre än sig själv, visar man helt enkelt sig själv från sin bästa sida. Gör man inte det får man inte komma tillbaks och då återfaller man i sitt gamla dumma själv.
Därför är det intressant hur vissa aldrig lär sig. Tur för dem att det finns andra idioiter att umgås med, lika barn leka bäst!
Som ni ser har jag absolut inget att skriva om idag, bara trams, så jag kliver av å lägger mig i soffan ett tag
Puss å kram!
fredag 23 juli 2010
Reklam igen
Hur tänker VitaePro?
Ett medel för gamla människor att må bättre marknadsförs i Sverige med hjälp av Stig Strand, en okänd gammat tant och Louise Karlsson.
Att man valt Stig Strand kan jag förstå, han är ju relativt känd å lite halvgammal, men Louise Karlsson? Vem är hon? Jag råkar veta vem hon är eftersom vi båda kommer från samma stad, och har en del gemensamma bekanta, men gemene man har väl ingen aning. En halvduktig simmare i ett land med enorma simframgångar är inte särskilt känd bland allmänheten.
Varför använder man kvasikändisar i TV-reklam? Att man sponsrar mindre kända personer förstår jag, de kan ju deltaga vid seminarier och presentationer och göra ett fantastiskt bra jobb. Men VARFÖR i TV-reklam? Bortkastade pengar totalt!
Jag borde nog utöka min konsultverksamhet till reklam, eftersom den så ofta är usel (reklamen alltså inte min konsulting).
Ett medel för gamla människor att må bättre marknadsförs i Sverige med hjälp av Stig Strand, en okänd gammat tant och Louise Karlsson.
Att man valt Stig Strand kan jag förstå, han är ju relativt känd å lite halvgammal, men Louise Karlsson? Vem är hon? Jag råkar veta vem hon är eftersom vi båda kommer från samma stad, och har en del gemensamma bekanta, men gemene man har väl ingen aning. En halvduktig simmare i ett land med enorma simframgångar är inte särskilt känd bland allmänheten.
Varför använder man kvasikändisar i TV-reklam? Att man sponsrar mindre kända personer förstår jag, de kan ju deltaga vid seminarier och presentationer och göra ett fantastiskt bra jobb. Men VARFÖR i TV-reklam? Bortkastade pengar totalt!
Jag borde nog utöka min konsultverksamhet till reklam, eftersom den så ofta är usel (reklamen alltså inte min konsulting).
torsdag 15 juli 2010
Dum=Ful del 2
Jag har ju redan konstaterat att korkade människor är oattraktiva (förutsatt att man vet att de är korkade vill säga, det finns ju massor av människor som är attraktiva på bild, dessa har vi ju ingen aning om)
En annan fråga dök upp i huvudet efter att ha sett Gudrun Schyman på TV. Hon har ett utseende som inte tilltalar mig alls, hon har också en mycket irriterande röst och jag tycker att nästan allt hon säger är korkat. Hönan eller ägget?
I Gudruns fall hönan. D.v.s. hon säger dumma saker, alltså blir hon oattraktiv. I Littorins fall blir det lite knepigare. Han ser ju otroligt dum ut i sitt ytterst opassande skägg, men frågan är om man undviker att sympatisera med honom p.g.a. hans dumma uppsyn?
Så är nog ofta fallet, men de som bara missgynnar en ful är rätt korkade själva. Emellertid ser vettiga människor sällan riktigt dumma ut, de anlägger inte ett fult skägg t.ex.
Det här är knepigt, så jag ägnar några små tankar åt dumma restaurangbesökare i stället.
Nu i det fina vädret flockas ju all världens folk å fä på uteserveringarna. Undrar var de håller hus på vintern?
Går man på restaurang har man viss rätt att klaga på mat och service. OM den är dålig vill säga. Beställer man en hamburgare på ett sunkigt hak för 129 kronor för att sedan komma på att man egentligen inte vill ha hamburgare, får man skylla sig själv.
Restaurangen vi besökte idag säljer emellertid inte burgare, däremot vin. Paret (2 kvinnor i 40-årsåldern, alltså betydligt äldre än jag) bredvid oss började med att beställa två glas av husets vita. Beställer man husets vin utan att provsmaka, har man ingen som helst rätt att klaga om inte vinet är felaktigt eller korkskadat, vilket är ovanligt för just husets vin eftersom det högst sannolikt inte levererats i en flaska med riktig kork.
Vinet föll dock inte den ena damen i smaken. Hon ville istället ha ett glas av den mycket goda Chardonnayen hon hade druckit på samma etablissemang kvällen innan. Varför i helvete beställde hon inte det direkt då? Jävla idiot!
När den mycket tålmodiga servitrisen försökte lista ut vilken av de två chardonnayerna på vinlistan damen druckit kvällen innan (själv hade hon naturligtvis ingen aning) säger den andra damen att hon är mycket nöjd med husets vita och drar sig därmed ur diskussionen, bra gjort Lady!
Det hela slutade med att hon fick prova båda vinerna av vilka inget föll henne i smaken, det hon drack dagen innan hade naturligtvis varit helt annorlunda. De valde då ett helt annat vin, som tur är hann vi gå innan hon klagade på detta.
Fy faan vad jag är trött på folk som skall vara märkvärdiga!
Vid nästa bord satt tre personer som blev brutalt misshandlade av personalen. Mannen i sällskapet fick aldrig någon huvudrätt och när de till sist lyckade påpeka detta för personalen frågade de om han ville ha en efterrätt istället. Snäll som han var sade han att det var ok, Jordgubbar å glass tack. Han fick aldrig sina jordgubbar, så de bad om notan. Notan kom, inklusive både mannens huvudrätt och efterrätt. Då klagade de lite försiktigt, de ville ju inte betala för mat de inte ätit.
Gubben fick sin glass till slut, åt upp den på 30 sekunder för att sedan lämna stället.
Det här är också fel. I deras fall skulle de ha klagat samt vägrat betala. Men snälla och försiktiga som de flesta är gjorde de inte det.
De dumma förstör för de som inte vågar vara dumma, tragiskt men verklighet
Sov sött...
En annan fråga dök upp i huvudet efter att ha sett Gudrun Schyman på TV. Hon har ett utseende som inte tilltalar mig alls, hon har också en mycket irriterande röst och jag tycker att nästan allt hon säger är korkat. Hönan eller ägget?
I Gudruns fall hönan. D.v.s. hon säger dumma saker, alltså blir hon oattraktiv. I Littorins fall blir det lite knepigare. Han ser ju otroligt dum ut i sitt ytterst opassande skägg, men frågan är om man undviker att sympatisera med honom p.g.a. hans dumma uppsyn?
Så är nog ofta fallet, men de som bara missgynnar en ful är rätt korkade själva. Emellertid ser vettiga människor sällan riktigt dumma ut, de anlägger inte ett fult skägg t.ex.
Det här är knepigt, så jag ägnar några små tankar åt dumma restaurangbesökare i stället.
Nu i det fina vädret flockas ju all världens folk å fä på uteserveringarna. Undrar var de håller hus på vintern?
Går man på restaurang har man viss rätt att klaga på mat och service. OM den är dålig vill säga. Beställer man en hamburgare på ett sunkigt hak för 129 kronor för att sedan komma på att man egentligen inte vill ha hamburgare, får man skylla sig själv.
Restaurangen vi besökte idag säljer emellertid inte burgare, däremot vin. Paret (2 kvinnor i 40-årsåldern, alltså betydligt äldre än jag) bredvid oss började med att beställa två glas av husets vita. Beställer man husets vin utan att provsmaka, har man ingen som helst rätt att klaga om inte vinet är felaktigt eller korkskadat, vilket är ovanligt för just husets vin eftersom det högst sannolikt inte levererats i en flaska med riktig kork.
Vinet föll dock inte den ena damen i smaken. Hon ville istället ha ett glas av den mycket goda Chardonnayen hon hade druckit på samma etablissemang kvällen innan. Varför i helvete beställde hon inte det direkt då? Jävla idiot!
När den mycket tålmodiga servitrisen försökte lista ut vilken av de två chardonnayerna på vinlistan damen druckit kvällen innan (själv hade hon naturligtvis ingen aning) säger den andra damen att hon är mycket nöjd med husets vita och drar sig därmed ur diskussionen, bra gjort Lady!
Det hela slutade med att hon fick prova båda vinerna av vilka inget föll henne i smaken, det hon drack dagen innan hade naturligtvis varit helt annorlunda. De valde då ett helt annat vin, som tur är hann vi gå innan hon klagade på detta.
Fy faan vad jag är trött på folk som skall vara märkvärdiga!
Vid nästa bord satt tre personer som blev brutalt misshandlade av personalen. Mannen i sällskapet fick aldrig någon huvudrätt och när de till sist lyckade påpeka detta för personalen frågade de om han ville ha en efterrätt istället. Snäll som han var sade han att det var ok, Jordgubbar å glass tack. Han fick aldrig sina jordgubbar, så de bad om notan. Notan kom, inklusive både mannens huvudrätt och efterrätt. Då klagade de lite försiktigt, de ville ju inte betala för mat de inte ätit.
Gubben fick sin glass till slut, åt upp den på 30 sekunder för att sedan lämna stället.
Det här är också fel. I deras fall skulle de ha klagat samt vägrat betala. Men snälla och försiktiga som de flesta är gjorde de inte det.
De dumma förstör för de som inte vågar vara dumma, tragiskt men verklighet
Sov sött...
tisdag 13 juli 2010
Hur tänker SMHI egentligen?
Vad är det som händer? Finns det ingen som helst rim och reson i det här landet. Det skall inte vara 30 grader varm i Sverige, aldrig! Svensk sommar är 20-22 grader, växlande molnighet och en hel det regnskurar. Sådär lagom risigt väder att man uppskattar en fin solig dag.
Men jag skall inte klaga, det finns ju massor av användbara tips om hur man klarar värmen. En vän läste högt från Aftonbladets hemsida (gratis på nätet alltså, ingen vid sina sinnens fulla bruk skulle väl betala för aftonbladet) om 7 tips för att sova bättre i värmen. Ett tips var att ha svalt i sovrummet, gärna runt 18 grader. -HUR JÄVLA LÄTT ÄR DET NÄR DET ÄR 30 GRADER UTE?
Ett annat tips var att öppna ett fönster. SMART, RIKTIGT JÄVLA SMART!
Ok, håller man på Mona Sahlin kan ju inte IQ'n vara så hög.
På tal om Mona, fick hon ju en hel del gratis nu när idioten Littorin bestämde sig för att avgå mitt i valrörelsen. Hur faan tänker karln? Trodde han att det skulle vara lätt att vara minister?
Det kan ju inte vara särskilt svårt, såvida man inte är stats eller finansminister, vilket leder oss in på den allmänna kompetensen hos politiker. Den är låg, mycket låg. Jag har mina sympatier åt det liberala hållet, låt folk sköta sig själva å sluta med allt överförmynderi. Det finns emellertid inget liberalt parti i Sverige, så jag tvingas att rösta på något av allianspartierna, och där dräller det inte direkt av kompetens (Bortsett från Stats och Finansministern då). Det skrämmande är att den andra sidan är 1100 gånger värre. Innan ni röstar på Mona, fundera på om ni skulle vilja ha henne som chef på jobbet. Inte det? Rösta då på någon annan! Om alla röstberättigade ställde sig denna fråga och svarade ärligt och sedan röstade därefter, skulle alliansen få 100% av rösterna.
Hoppas inte värmen håller i sig ända till valet, då riskerar man att rösta fel p.g.a. solsting
Sov gott...
Men jag skall inte klaga, det finns ju massor av användbara tips om hur man klarar värmen. En vän läste högt från Aftonbladets hemsida (gratis på nätet alltså, ingen vid sina sinnens fulla bruk skulle väl betala för aftonbladet) om 7 tips för att sova bättre i värmen. Ett tips var att ha svalt i sovrummet, gärna runt 18 grader. -HUR JÄVLA LÄTT ÄR DET NÄR DET ÄR 30 GRADER UTE?
Ett annat tips var att öppna ett fönster. SMART, RIKTIGT JÄVLA SMART!
Ok, håller man på Mona Sahlin kan ju inte IQ'n vara så hög.
På tal om Mona, fick hon ju en hel del gratis nu när idioten Littorin bestämde sig för att avgå mitt i valrörelsen. Hur faan tänker karln? Trodde han att det skulle vara lätt att vara minister?
Det kan ju inte vara särskilt svårt, såvida man inte är stats eller finansminister, vilket leder oss in på den allmänna kompetensen hos politiker. Den är låg, mycket låg. Jag har mina sympatier åt det liberala hållet, låt folk sköta sig själva å sluta med allt överförmynderi. Det finns emellertid inget liberalt parti i Sverige, så jag tvingas att rösta på något av allianspartierna, och där dräller det inte direkt av kompetens (Bortsett från Stats och Finansministern då). Det skrämmande är att den andra sidan är 1100 gånger värre. Innan ni röstar på Mona, fundera på om ni skulle vilja ha henne som chef på jobbet. Inte det? Rösta då på någon annan! Om alla röstberättigade ställde sig denna fråga och svarade ärligt och sedan röstade därefter, skulle alliansen få 100% av rösterna.
Hoppas inte värmen håller i sig ända till valet, då riskerar man att rösta fel p.g.a. solsting
Sov gott...
fredag 9 juli 2010
Pinsamt
Har inget att komma med idag, pinsamt. Åker till Tallinn om en timma för bröllop, skall bli spännande
Ha en bra helg
Ha en bra helg
onsdag 7 juli 2010
Är alla fula dumma i huvudet?
Ni kanske tycker det är en upprörande fråga. Ni har fel!
Frågan är högst relevant. Det är nämligen ovanligt att man stöter på människor som ser bra ut göra dumma saker. Snygg kontra ful skall ju vara subjektivt och är det i viss utsträckning. Till syvende å sist finns det emellertid endast två kategorier. Fula människor och icke-fula människor.
Varför skriver jag om detta idag?
Jo, på väg hem från en lite shoppingrunda, stannar jag för tåget, bommarna är nere. 2 meter från bommarna går en cykelbana och där ställer sig två riktigt grisfula as mitt i vägen för de som kommer cyklandes. De märker inte att de står i vägen (de var feta, så de kanske hade fett i öronen och ögonen oxå) ens när inte mindre än tre cyklister har fått kliva av sina cyklar för att kunna ta sig förbi. Således fula å dumma i huvudet. Finns det då något samband?
Jag det gör det, men förhållandet är omvänt. De allra flesta människor som är dumma i huvudet är fula. Om man med ful menar oattraktiv. Det är helt enkelt oattraktivt att vara dum i huvudet.
Dessutom är faktiskt väldigt få (inga faktiskt) sympatiska människor oattraktiva, sympatisk brukar innebära inte dum-i-huvudet, vilket också brukar innebära vettig frisyr, vettiga kläder och allmänt trevligt uppträdande. Ful är således något man gör sig till inte något man föds till.
Tänk på det alla ni som är fula; -Ni är egentligen inte fula, utan dumma i huvudet. Sluta med det, så blir allt mycket bättre, både för er och för mig.
Hej som i handduk
Frågan är högst relevant. Det är nämligen ovanligt att man stöter på människor som ser bra ut göra dumma saker. Snygg kontra ful skall ju vara subjektivt och är det i viss utsträckning. Till syvende å sist finns det emellertid endast två kategorier. Fula människor och icke-fula människor.
Varför skriver jag om detta idag?
Jo, på väg hem från en lite shoppingrunda, stannar jag för tåget, bommarna är nere. 2 meter från bommarna går en cykelbana och där ställer sig två riktigt grisfula as mitt i vägen för de som kommer cyklandes. De märker inte att de står i vägen (de var feta, så de kanske hade fett i öronen och ögonen oxå) ens när inte mindre än tre cyklister har fått kliva av sina cyklar för att kunna ta sig förbi. Således fula å dumma i huvudet. Finns det då något samband?
Jag det gör det, men förhållandet är omvänt. De allra flesta människor som är dumma i huvudet är fula. Om man med ful menar oattraktiv. Det är helt enkelt oattraktivt att vara dum i huvudet.
Dessutom är faktiskt väldigt få (inga faktiskt) sympatiska människor oattraktiva, sympatisk brukar innebära inte dum-i-huvudet, vilket också brukar innebära vettig frisyr, vettiga kläder och allmänt trevligt uppträdande. Ful är således något man gör sig till inte något man föds till.
Tänk på det alla ni som är fula; -Ni är egentligen inte fula, utan dumma i huvudet. Sluta med det, så blir allt mycket bättre, både för er och för mig.
Hej som i handduk
måndag 5 juli 2010
Hur kan det bli så fel?
Håller min blogg på att bli en stilblogg, håller jag på att bli modebloggare?
Nä vet ni va!
Men någon måtta får det väl vara.
Tour de France har ju dragit igång på allvar med allt vad det innebär. Långa pass framför TV'n, faktasök på internet och tårar, många tårar för att så många stall har apfula kläder.
Hur tänker de?
I år finns det ovanligt många snygga dräkter, men ändå.
Hur lyckas t.ex. Cofidis att göra en röd tröja så hopplöst ful, vem har beslutat att man skall köra i brunt i inte mindre än två lag (AG2R La Mondiale och Footon Servetto) och varför har man i Lampre inte gjort något åt sina dräkter, de ser ju för jävliga ut. Italienare skall ju ha lite koll. Milram med sin blå kodräkt är inte heller att leka med och var Bbox har hittat sin blå färg kan man ju fråga sig.
Det finns ju emellertid en del glädjeämnen i årets TdF.
Caisse D'epargne håller flaggan i topp som alltid. Cervelo, BMC, Team Radioshack och Saxo Bank likaså.
Stilmatchen kommer dock stå mellan två lag. Min personliga favorit, Liquigas och nya Team Sky.
Hur Italienarna lyckas med att få ljust limegrönt och blått att fungera ihop står skrivet i stjärnorna, men dräkterna är hur snygga som helst. Turkos, svart och vitt borde inte heller fungera, men Sky har överträffat alla förväntningar, mycket stiligt. Sen att Bradley Wiggins ser ut som ett höns med polisonger är en annan sak. På Brasklappen står det trots allt Team Sky i år, bra jobbat!
Men vilken dräkt är egentligen fulast?
Brunt borde i cykelsammanhang vara förbjudet, så tyvärr kan inte AG2R och Footon vara med i fulasttävlingen. Då ligger fältet öppet för Cofidis. Trots allt är det en enorm bedrift att göra något så fult av så lite. Rött & vitt blir fasansfullt när man har typsnittet som Gud glömde och blandar in lite gula stråk här och där.
Jag har en teori dock. Man förser sina cyklister med riktigt fula tröjor medvetet. Detta för att de skall köra ännu hårdare för en av ledartröjorna. T.o.m. en usel motionär som jag skulle fixa poängtröjan bara för att slippa vara fult klädd.
Ha en bra kväll...
Nä vet ni va!
Men någon måtta får det väl vara.
Tour de France har ju dragit igång på allvar med allt vad det innebär. Långa pass framför TV'n, faktasök på internet och tårar, många tårar för att så många stall har apfula kläder.
Hur tänker de?
I år finns det ovanligt många snygga dräkter, men ändå.
Hur lyckas t.ex. Cofidis att göra en röd tröja så hopplöst ful, vem har beslutat att man skall köra i brunt i inte mindre än två lag (AG2R La Mondiale och Footon Servetto) och varför har man i Lampre inte gjort något åt sina dräkter, de ser ju för jävliga ut. Italienare skall ju ha lite koll. Milram med sin blå kodräkt är inte heller att leka med och var Bbox har hittat sin blå färg kan man ju fråga sig.
Det finns ju emellertid en del glädjeämnen i årets TdF.
Caisse D'epargne håller flaggan i topp som alltid. Cervelo, BMC, Team Radioshack och Saxo Bank likaså.
Stilmatchen kommer dock stå mellan två lag. Min personliga favorit, Liquigas och nya Team Sky.
Hur Italienarna lyckas med att få ljust limegrönt och blått att fungera ihop står skrivet i stjärnorna, men dräkterna är hur snygga som helst. Turkos, svart och vitt borde inte heller fungera, men Sky har överträffat alla förväntningar, mycket stiligt. Sen att Bradley Wiggins ser ut som ett höns med polisonger är en annan sak. På Brasklappen står det trots allt Team Sky i år, bra jobbat!
Men vilken dräkt är egentligen fulast?
Brunt borde i cykelsammanhang vara förbjudet, så tyvärr kan inte AG2R och Footon vara med i fulasttävlingen. Då ligger fältet öppet för Cofidis. Trots allt är det en enorm bedrift att göra något så fult av så lite. Rött & vitt blir fasansfullt när man har typsnittet som Gud glömde och blandar in lite gula stråk här och där.
Jag har en teori dock. Man förser sina cyklister med riktigt fula tröjor medvetet. Detta för att de skall köra ännu hårdare för en av ledartröjorna. T.o.m. en usel motionär som jag skulle fixa poängtröjan bara för att slippa vara fult klädd.
Ha en bra kväll...
söndag 4 juli 2010
Har cykelbranschen ingen koll alls?
En cykel är något av det coolaste som finns. cykel är en mycket snygg sport. Varför är då så mycket cykelrelaterad reklam så usel. Jag har redan avhandlat Transitions och Sidi, men nu måste jag gnälla igen.
Jag behöver inte ens anstränga mig, det räcker gott med senaste numret av Kadens. Redan på första uppslaget är det en annons för Eurosport och Tour de France. På bilden ser vi lag som Corratec, Colnago, Skil Shimano och en del andra mer eller mindre obskyra lag som absolut inte kör Le Tour. Varför? Det måste väl finnas tusentals bilder från tävlingar där lagen som kör touren finns med.
Några sidor längre fram hittar vi en annons från Cube. Cube gör coola cyklar, de har en cool logo, men uppenbarligen anlitar de Samhall som reklambyrå. Två cyklister utan handskar cyklar rakt fram, svagt utför OCH BROMSAR!!!!!! Katastrofa!!!
Senare i tidningen ser vi en Bianchcyklist cykla utför på lilla klingan fram och stora bak!!!!!!! Detta gör han på en nyutvecklad kolfiber ram. DET SKALL INTE SÄR SKRIVAS!!!! Det heter kolfiberram å inget annat.
Nog om detta och snabbt över till nästa fråga
Varför är så många kvinnliga cyklister grisfula?
Ok, alla kan inte se ut som Paola Pezzo, men någon jävla måtta får det väl vara. Skulle jag suttit i styrelsen för UCI, skulle jag infört utseendekrav för att få tävlingslicens. Alla kvinnliga cyklister måste vara snyggare än Emelie Öhrstig, annars blir det till att syssla med annan sport. Damtennis är ju inte särskilt intressant för att de är bra på att spela tennis, utan för att de flesta stjärnorna är snygga. Samma sak gäller för beachvolley, den enda sport där det finns krav på minimalt med kläder, mer sånt!
Hej då
Jag behöver inte ens anstränga mig, det räcker gott med senaste numret av Kadens. Redan på första uppslaget är det en annons för Eurosport och Tour de France. På bilden ser vi lag som Corratec, Colnago, Skil Shimano och en del andra mer eller mindre obskyra lag som absolut inte kör Le Tour. Varför? Det måste väl finnas tusentals bilder från tävlingar där lagen som kör touren finns med.
Några sidor längre fram hittar vi en annons från Cube. Cube gör coola cyklar, de har en cool logo, men uppenbarligen anlitar de Samhall som reklambyrå. Två cyklister utan handskar cyklar rakt fram, svagt utför OCH BROMSAR!!!!!! Katastrofa!!!
Senare i tidningen ser vi en Bianchcyklist cykla utför på lilla klingan fram och stora bak!!!!!!! Detta gör han på en nyutvecklad kolfiber ram. DET SKALL INTE SÄR SKRIVAS!!!! Det heter kolfiberram å inget annat.
Nog om detta och snabbt över till nästa fråga
Varför är så många kvinnliga cyklister grisfula?
Ok, alla kan inte se ut som Paola Pezzo, men någon jävla måtta får det väl vara. Skulle jag suttit i styrelsen för UCI, skulle jag infört utseendekrav för att få tävlingslicens. Alla kvinnliga cyklister måste vara snyggare än Emelie Öhrstig, annars blir det till att syssla med annan sport. Damtennis är ju inte särskilt intressant för att de är bra på att spela tennis, utan för att de flesta stjärnorna är snygga. Samma sak gäller för beachvolley, den enda sport där det finns krav på minimalt med kläder, mer sånt!
Hej då
torsdag 1 juli 2010
Valforskning
Nu börjar valbloggandet för min del. Det kommer innebära en hel del; -Hur tänkte ni nu-moment.
Men först lite bakgrund
Vi har i praktiken ett tvåpartisystem i Sverige. Anledningen till att det finns fler partier än så är att vi är Svenskar och därmed helt oförmögna att ta ställning till bara två saker. Vi behöver fler alternativ, annars kokar våra beslutsångestladdade små hjärnor över.
Skillnaderna mellan våra partier inom blocken är små. Skillnaden mellan kristdemokraterna och Folkpartiet är ofantligt mycket mindre än t.ex. åsiktsskillnaderna inom det republikanska partiet i USA.
Så från och med nu talar vi om två partier, Socialdemokraterna & Moderaterna, de andra partierna är bara medpassagerare.
Oavsett vilket block man föredrar, måste man väl inse att Miljöpartiet och Kommunisterna inte kommer få mycket att säga till om i en "vänster"-regering (som ni ser satte jag här ordet vänster inom citationstecken, för att klargöra att ordet vänster inte riktigt betyder vänster, men att det inte finns något bättre ord för att beskriva det jag försöker beskriva. Citationstecken används egentligen för att framhäva ord som är på en annan nivå än övriga ord i textstycket (när man använder situationstecken, som Mona Sahlin säger, har jag ärligt talat ingen aning om). Miljöpartiet (läs Maria Wetterstrand) blir då miljöminister och Lars Ohly högst sannolikt socialminister, två inte helt supertunga regeringsposter.
Alltså, valet kommer att stå mellan Såssarna och Moderaterna. Jag lägger ingen värdering i det faktum att jag använder ordet Såssar, utan kommer att blogga helt objektivt ända fram till valet.
Vi väljer alltså om vi vill ha en duktig, välutbildad, vältalig, respekterad och engagerad Statsminister eller om vi vill ha Mona Sahlin.
Färre och färre verkar visa sitt stöd för Fru Sahlin, i alla fall i opinionsundersökningarna. Men tro mig, när det är dags för val kommer folk likförbannat rösta på henne.
Varför då, hur tänker ni?
T.o.m. Göran Persson vet att tänka, det är inte Mona Sahlins starka sida. Vill vi ha en Statsminister vars svaga sida är tänkande? Vill vi ha en Statsminister som tycker det är ok att köpa godis för våra skattepengar (har redan avhandlat detta i ett tidigare inlägg, så det får räcka så).
Vill vi ha en Statsminister som är så intellektuellt inkapabel att hon inte behärskar ens sitt eget modersmål? Detta vet Såssarna (de fick stor bokstav i alla fall, fortfarande helt objektivt) om, så de kallar henne folklig. Folklig skulle i detta fall betyda rätt kass. Är folket verkligen rätt kasst?
Ja tyvärr är det så. Hur många som befinner sig på Monas låga intellektuella nivå får vi reda på i September.
Det har inte funnits en vettig Såsse sedan Odd Engström, inte publik i alla fall, det finns säkert många vettiga Såssar som aldrig syns och hörs i media. Eller, när man tänker efter.....
Det hela handlar om rättvisa. Hur vi ser på rättvisa.
Är det rättvist att en person som lägger 5 år av sitt liv, drar på sig rejäla studieskulder och jobbar hårt för att åstadkomma något som förhoppningsvis ger en hygglig inkomst, skall dela med sig mer till andra än någon som masar sig genom livet.
Är det rättvist att en fabriksarbetare har det bättre ställt än en egenföretagare som arbetar dubbelt så mycket och som inte har ett vettigt socialt skyddsnät om det skulle gå åt helvete?
Är solidaritet verkligen något att sträva efter?
Svaret på de två första frågorna är enkelt; -NEJ!
Solidaritet är lite knepigare. Jag tycker att de starka skall hjälpa de svaga. Jag tycker att alla skall ha samma rättigheter och skyldigheter.
Men jag kan inte under några som helst omständigheter se värdet i att hårt arbetande, ambitiösa människor skall vara med och betala för lata odågor som lutar sig mot fackförbund och liknande bara för att de inte orkar sköta sig själva.
Till sist en lite anekdot från studietiden, som passar väl in så här i valtider.
Under en middag på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet, hamnar en utomstående (i detta fall en Chalmersstudent) bredvid Sören Holmberg, en av våra mest framstående statsvetare. När Chalmeristen frågar vad Herr Holmberg arbetar med, blir Sören helt perplex. Sören Holmberg är GUD inom Svensk statsvetenskap, ALLA som äter vid hans bord vet vem han är, utom vår kära Chalmerist. Sören finner sig emellertid ganska snart och svarar på den i sammanhanget något ignoranta frågan. -Jag arbetar med valforskning. Varpå Chalmeristen storögt frågar; -Bara valar eller andra fiskar också?
Sov gott...
Men först lite bakgrund
Vi har i praktiken ett tvåpartisystem i Sverige. Anledningen till att det finns fler partier än så är att vi är Svenskar och därmed helt oförmögna att ta ställning till bara två saker. Vi behöver fler alternativ, annars kokar våra beslutsångestladdade små hjärnor över.
Skillnaderna mellan våra partier inom blocken är små. Skillnaden mellan kristdemokraterna och Folkpartiet är ofantligt mycket mindre än t.ex. åsiktsskillnaderna inom det republikanska partiet i USA.
Så från och med nu talar vi om två partier, Socialdemokraterna & Moderaterna, de andra partierna är bara medpassagerare.
Oavsett vilket block man föredrar, måste man väl inse att Miljöpartiet och Kommunisterna inte kommer få mycket att säga till om i en "vänster"-regering (som ni ser satte jag här ordet vänster inom citationstecken, för att klargöra att ordet vänster inte riktigt betyder vänster, men att det inte finns något bättre ord för att beskriva det jag försöker beskriva. Citationstecken används egentligen för att framhäva ord som är på en annan nivå än övriga ord i textstycket (när man använder situationstecken, som Mona Sahlin säger, har jag ärligt talat ingen aning om). Miljöpartiet (läs Maria Wetterstrand) blir då miljöminister och Lars Ohly högst sannolikt socialminister, två inte helt supertunga regeringsposter.
Alltså, valet kommer att stå mellan Såssarna och Moderaterna. Jag lägger ingen värdering i det faktum att jag använder ordet Såssar, utan kommer att blogga helt objektivt ända fram till valet.
Vi väljer alltså om vi vill ha en duktig, välutbildad, vältalig, respekterad och engagerad Statsminister eller om vi vill ha Mona Sahlin.
Färre och färre verkar visa sitt stöd för Fru Sahlin, i alla fall i opinionsundersökningarna. Men tro mig, när det är dags för val kommer folk likförbannat rösta på henne.
Varför då, hur tänker ni?
T.o.m. Göran Persson vet att tänka, det är inte Mona Sahlins starka sida. Vill vi ha en Statsminister vars svaga sida är tänkande? Vill vi ha en Statsminister som tycker det är ok att köpa godis för våra skattepengar (har redan avhandlat detta i ett tidigare inlägg, så det får räcka så).
Vill vi ha en Statsminister som är så intellektuellt inkapabel att hon inte behärskar ens sitt eget modersmål? Detta vet Såssarna (de fick stor bokstav i alla fall, fortfarande helt objektivt) om, så de kallar henne folklig. Folklig skulle i detta fall betyda rätt kass. Är folket verkligen rätt kasst?
Ja tyvärr är det så. Hur många som befinner sig på Monas låga intellektuella nivå får vi reda på i September.
Det har inte funnits en vettig Såsse sedan Odd Engström, inte publik i alla fall, det finns säkert många vettiga Såssar som aldrig syns och hörs i media. Eller, när man tänker efter.....
Det hela handlar om rättvisa. Hur vi ser på rättvisa.
Är det rättvist att en person som lägger 5 år av sitt liv, drar på sig rejäla studieskulder och jobbar hårt för att åstadkomma något som förhoppningsvis ger en hygglig inkomst, skall dela med sig mer till andra än någon som masar sig genom livet.
Är det rättvist att en fabriksarbetare har det bättre ställt än en egenföretagare som arbetar dubbelt så mycket och som inte har ett vettigt socialt skyddsnät om det skulle gå åt helvete?
Är solidaritet verkligen något att sträva efter?
Svaret på de två första frågorna är enkelt; -NEJ!
Solidaritet är lite knepigare. Jag tycker att de starka skall hjälpa de svaga. Jag tycker att alla skall ha samma rättigheter och skyldigheter.
Men jag kan inte under några som helst omständigheter se värdet i att hårt arbetande, ambitiösa människor skall vara med och betala för lata odågor som lutar sig mot fackförbund och liknande bara för att de inte orkar sköta sig själva.
Till sist en lite anekdot från studietiden, som passar väl in så här i valtider.
Under en middag på statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs Universitet, hamnar en utomstående (i detta fall en Chalmersstudent) bredvid Sören Holmberg, en av våra mest framstående statsvetare. När Chalmeristen frågar vad Herr Holmberg arbetar med, blir Sören helt perplex. Sören Holmberg är GUD inom Svensk statsvetenskap, ALLA som äter vid hans bord vet vem han är, utom vår kära Chalmerist. Sören finner sig emellertid ganska snart och svarar på den i sammanhanget något ignoranta frågan. -Jag arbetar med valforskning. Varpå Chalmeristen storögt frågar; -Bara valar eller andra fiskar också?
Sov gott...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)