Nej tack!

Varför är det ibland så förbannat svårt att förstå de enkla orden, "nej tack"?
Jag börjar med de värsta syndarna, telefonförsäljarna. Jag förstår er, har själv arbetat med försäljning i många, många år. Den som tar ett nej för ansiktsvärde får inget sålt, så sant som det är sagt. MEN, när ni ringer och jag säger med bestämd röst, NEJ TACK JAG ÄR INTRESSERAD! Då skall ni faan tacka för er å lägga på. Men det gör ni inte. Därför har jag och många med mig kommit på ett par ytterst effektiva sätt att säga nej på. Peter tipsar om en klassiker, säg att din mamma arbetar på konkurrerande firman, ringer Tele2, jobbar mamma på Telia och tvärtom o.s.v. Jag brukar själv säga att jag arbetar i branschen å vet bäst själv, vilket oftast är sant (att jag vet bäst alltså). -Dra åt helvete, om du inte lägger på omedelbart kommer jag att riva ur tarmarna på dig din lilla råtta! Brukar också funka utmärkt.

Men frågan är om inte mormor och hennes likar är ännu värre. -Vill du ha en kaka till? Nej mormor, jag vill inte det, och jag menar vad jag säger. -Nämen ta du en kaka till! Nej sa jag för helvete, jag har ätit 43 kakor redan bara för att vara snäll mot dig, det räcker nu. -Men du är ju så mager! Jag väger för satan 95kg, mager är inte riktigt korrekt ord i sammanhanget.
Telefonförsäljarna kan man be fara åt helvete, med mormor är det knepigare. Därför har gud uppfunnit senilitet. Detta för att man skall kunna reda ut allt kakgroll som uppstått under de 75-90år man oftast umgåtts med mormor. Mormor är lite gaggig, så hon kan börja svära och leva runt, alla ursäktar detta, kärringen är ju senil. Själv kan man be henne fara åt helvete, hon kommer ändå inte komma ihåg detta 14 sekunder senare. En av guds klurigare uppfinningar.

Med grogg är det mycket lättare. -Vill du ha en till? -JAJJAMÄNSAN!