Hur tänker modebloggarna?

Jag har äntligen kommit på varför favoritskjortan från förra året helt plötsligt är ful.

Det är Robinson-Robbans fel till 50% och Dressmans fel de resterande 50%en

Har länge undrat hur modebloggare tänker när de ena stunden höjer ett plagg eller en designer till skyarna för att i nästa såga dem totalt. Vel är en allvarligt oattraktiv egenskap. Men nu äntligen tror jag att jag förstår. Att Modeföretagen ägnar sig åt liknande är helt naturligt, de vill ju sälja mer kläder, det borde t.o.m. Mona Sahlin begripa.

Jag tar tre exempel:

Bootcut
Långa surfshorts
Converse All Stars

Bootcut-jeansen tog världen med storm för ett antal år sedan. Med Svenska Nudie i spetsen klädde denna modell var mans arsele. Det var helt enkelt bootcut som gällde. Det fanns inga andra jeans att få tag i. Jag tyckte detta var utmärkt, dels därför att jag tycker modellen är snygg på de flesta, dels för att jag med min kroppsbyggnad (stora lår, stort arsele) passa illa i de flesta andra modeller. Jag tror att många gamla tilltjocknade idrottare var lika nöjda som jag.

När Zlatan, Olof och Chippen var ute på galej och skapade skandalrubriker var de alla iklädda just bootcut-jeans. Även andra idrottshjältar sågs i modellen, Beckham, Ljungberg m.fl.

Trenden höll i sig ovanligt länge för att sedan helt plötsligt dö. Bootcut blev över natten helt ute, fult och helt otänkbart att ha på sig för den med minsta lilla modeintresse.

VARFÖR?

Jag återkommer till detta.

Långa surfshorts

För ett par somrar sedan skulle man ha knälånga surfshorts, gärna av något obskyrt fabrikat designat av en avdankad surfare hög på maja.

O'Neill, Quicksilver och Billabong fanns på de flesta svenska stränder i överflöd. 16 Juli 2006 var hawaiimönstrade surfshorts det hetaste man kunde ha på sig på stranden. Alla ville se ut som Kelly Slater. Surfshorts passar de som inte har min kroppsbyggnad, de kan gömma sina spinkiga ben bakom palmer, grälla blommor och gitarrer.

Trenden blev inte lika långlivad som bootcut-jeansen. Kanske beroende av att vi inte har sommar i Sverige. Vi köper helt enkelt inte nya badkläder varje år, så branschen MÅSTE komma på en ny trend för att över huvud taget sälja badkläder till män.

Frågan är då som sagt; -Hur kan något som ena stunden är hur coolt som helst, i nästa andetag vara snudd på förräderi.

Svaret är Robinson-Robban. Ett plagg är bara trendigt tills dess att "vanliga" människor börjar använda det. D.v.s. när allt för många har ett plagg, måste modebloggarna hitta något annat för att fortsätta vara existensberättigade.

Hur kommer då Robert in i bilden? Jo, det är så här. Om Linus i Motala börjar bära bootcut-jeans får ingen se detta (utom de som av en händelse bor i Motala). Alltså är Linus helt oskyldig i att göra plagget otrendigt. Men om Robban bär plagget kommer detta synas i Se & Hör. Och Robban är ju en Svenne, det absolut värsta som kan hända en modebloggare är att bli betraktad som Svenne. Så när Robban burit plagget är det dött. Det samma gäller andra Svennar som syns i media, främst representerade av mediokra idrottsstjärnor, inte helt sällan allsvenska fotbollsspelare.

Detta drabbar gemene man. Det kan ju inte vara fel att ha samma jeans som Henrik Rydström, men att ha något gemensamt med Robinson-Robban måste ju te sig motbjudande för de allra flesta. Alltså: Robinsson-Robban har bootcut-jeans = den något sånär modeintresserade mannen hugger hellre av sig handen än bär motsvarande modell. Det har nu gått ca 3 år sedan plagget först kom på tal i modemagasinen, vilket är ca 3 månader efter modebloggarna. De som bryr sig om vad som står där har sedan länge slutat med bootcut (de kommer dock att snart börja igen p.g.a. cykliska tendenser i modevärlden).

Surfshorts då?

Ja, egentligen är den korrekta termen boardshorts, då de är starkt förknippade med olika typer av brädor.

2006 var som sagt startåret för denna typ av shorts på Svenska stränder, i alla fall i större skala.
Förra året såldes ett stort antal färger och modeller av denna kortbyxa på Dressman = ridå!

Dressman är duktiga på att föra ut trender till de som egentligen inte förstår eller bryr sig om mode. D.v.s. de flesta män i vårt land. Dressman klär Svensson och de som vill vara lite mer än Svensson (borde ju egentligen vara Svensson Svensson) handlar ju naturligtvis inte på Dressman.

Kontentan är alltså; -När en person eller en grupp personer vi inte vill förknippas med använder något, kommer vi att undvika detta något. Det gäller inte bara kläder, utan även bilar, mobiler eller köksmaskiner. Aj faan, Göring använde Globalkniv när han skar äpplen till sin Apfelstrudel, det blir Victorinoxknivar för mig i fortsättningen.

Till slut, varför gäller inte detta Converse klassiska Chuck Taylor-modell?

Enkelt, de har aldrig varit tillräckligt trendiga. De är för diskreta, om Robinson-Robban (faan kunde han inte heta Kaj rätt å slätt, då hade detta blogginlägg tagit hälften så lång tid att skriva) hade burit Converse, hade de försvunnit under bootcut-jeansen å hade han haft shorts, hade de varit så färgglada att ögonen inte orkat titta på vad han bar på fötterna.

Varför modebloggarna håller på som de gör är dock fortfarande höljt i dunkel. De är väl som jag, har helt enkelt inget bättre för sig än att sitta å skriva en massa strunt.

Kommer snart att börja blogga endast om Mona Sahlin