Nobelpriset

Tänk att få vara med på Nobelmiddagen, vilken tillställning, vilken ära, vilket spektakel.

Efter att ha studerat Prins Daniels min ett par gånger är det lätt att konstatera att hellre tagit en öl med polarna i Ockelbo än att sitta tyst bredvid frun till någon pristagare. All ära till Daniel för den minen.

Hade jag fått priset, hade jag nog gått på middagen, hade jag blivit bjuden hade jag nog också gått dit men om en inbjudan skulle inneburit någon slags motprestation från min sida, t.ex. arbete finns det inte en chans i hela helvetet att jag skulle ansträngt mig.

Vad jag däremot skulle betalat stora pengar för är en rejäl supning med pristagarna. Tänk en låda J&B och några av världens skarpaste hjärnor, vilken kväll det skulle bli. Vi skulle utrota arbetslöshet, sy jackor i Grafen, bota alla sjukdomar och fixa fred på jorden. Nästa morgon skulle vi vakna upp hos någon okänd servitris som hållit i efterfesten och inte komma ihåg ett jävla dugg, synd men roligt.

Undrar hur prestigefullt priset egentligen är, i Sverige tror vi naturligtvis att det är störst av alla priser.

Förmodligen är det skitstort